I vår studie har det framkommit hur några lärarna arbetar språkutvecklande med flerspråkiga elever, hur de möter flerspråkiga elevers erfarenhet samt vad de har för inställning till
flerspråkighet. I fortsatt forskning hade det varit intressant att istället intervjua eleverna och få en inblick i hur eleverna ser på sin undervisning. Ur elevsynpunkt kan den fortsatta forskningen kompletteras med observationstillfällen för att få en mer realistisk bild av hur verkligheten ser ut. Genom observation kan man se hur eleverna tar emot
Litteraturlista
Allwood, J. Franker, G. & Kós-Dienes, D. (1988). Värderingar, attityder och tvärkulturell kommunikation. I Allwood, J. (red.) Attityder och värderingar in kulturmöten, Papers in Anthropological Linguistics 19 and KIM 6, University of Göteborg, Dept of Linguistics, pp. 1-13. Hämtad från: http://sskkii.gu.se/jens/publications/bfiles/B22.pdf
Ahrne, G & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. Print.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl. Malmö: Liber. Print.
Bergöö, K. (2009). Kritisk litteracitet. I Jönsson, K. (Red.) Att bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber AB, ss.177-188.
Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång - en modell för utveckling av skolans språkpolicy. Hämtad från:
https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.83996.1333706367!/menu/standard/file/2000_5_Cummin s_Sv.pdf
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fejes. A. & Thornberg. R. (2016). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I . I A. Fejes & R. Thornberg (red.) Handbok i kvalitativ analys. Liber AB.
Garcia. O. & Wei. L. (2018). Translanguaging- flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur.
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok.
Hammond & Gibbons (2005) Teachers’ voices 8: Explicitly supporting reading and writing in the classroom. National Centre for English Language Teaching and Research, Macquarie University Sydney, 2005, ss. 8-16.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och kultur. Håkansson. G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Studentlitteratur AB.
Jonsson, C. (2010). Makt- och identitetsrelaterade funktioner i kodväxling. I Musk, N & Wedin, Å (red.). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle (s. 127-147). Studentlitteratur.
Kuyumcu, E. (2013). Genrebaserad undervisning som pedagogiskt utvecklingsarbete. Hämtad från: http://www.asinger.net/Undervisning_Larande_nr3_2013.pdf
Ladberg, C. (2003). Barn med flera språk – Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Liber AB.
Musk, N & Wedin, Å. (2010). Inledning. I Musk, N & Wedin, Å (red.). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle (s. 9-20). Studentlitteratur. Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning. Portolés Falomir. L. (2015). Multilingualism and very young learners: an analysis of pragmatic awareness and language attitudes. Utgivare: De Gruyter, Inc.
Rosén. J. & Wedin. Å. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv. Liber AB.
Schleppegrell, Mary. J. (2005). ”The challenges of academic language in school subjects” I Språket och kunskapen- att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Linberg, I. & Sandwall, K. (Red.).
Skolverket. (2012). Greppa språket-ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Fritzes. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=2573
Skolverket. (2016). Nya perspektiv inom ämnet modersmål – Att undervisa i finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Pesonen, S, Gareis, M. & Wikström, N. Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c5a6/1553967053996/pdf3693.pdf
Skolverket. (2017a). Språkutvecklande undervisning. Schmidt, C. & Wedin, Å. Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/002-Lasa-o- skriva/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M2_F-3_03A_01_flersprakighet.docx
Skolverket. (2017b). Didaktiska perspektiv på skrivande och läsning. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/001_tolka-skriva- text/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/M1_1-9_07A_Didaktiska.docx
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2018. Stockholm: Fritzes. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975.pdf
Skolverket. (2019). Rätt till modersmålsundervisning.
Hämtad från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till- modersmalsundervisning
Skutnabb-Kangas, T. (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber Läromedel.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (s.297–303). Stockholm: Natur & kultur.
Svensson. G. (2018). Transspråkande – bakgrund, teorier och praktiknära exempel. Linnéuniversitetet för Skolverket, 2018. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf830a/1574751629547/translang uaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf
Svensson, G. (2015). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I Kindenberg, B (red.), Symposium 2015 – Flerspråkighet som resurs (s.31-43). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wedin, Å. (2017). Språklig mångfald i klassrummet. Stockholm: Lärarförlaget.
Wedin, Å. (2011) Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år. Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 20, nr 2, s. 95-118. Hämtad från:
Bilaga 1 – Informationsbrev
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i en intervjustudie, med titeln: Språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga elever.
Våra namn är Hadil Malki och Rebecka Hanna. Just nu befinner vi oss på vår sista termin, grundlärarprogrammet f-3 vid Mälardalens högskola och arbetar med vårt självständiga arbete på avancerad nivå. Syftet med denna studie är att belysa några lärares arbetssätt och hur dessa lärare arbetar för att skapa en språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever. Studien kommer att genomföras i skolan där vi vänder oss till grundskollärare som har flerspråkiga elever i sitt klassrum för att få syn på deras perspektiv och tankar som berör arbetet med flerspråkiga elever. Deltagandet i studien innebär att en semistrukturerad intervju kommer att genomföras. Intervjun kommer att beröra bland annat hur du som lärare arbetar
språkutvecklande med flerspråkiga elever i klassrummet.
Vill du vara med och hjälpa oss med att genomföra denna studie följer här relevant information för din medverkan:
-Intervjun beräknas att ta ungefär 25-35 minuter.
- Intervjun kommer att spelas in för att underlätta transkribering.
-Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att anonymitet skyddas i undersökningen och den insamlade informationen ska förvaras på ett säkert sätt.
-Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande samt till examinator.
-Din deltagande är helt frivillig och du kan när som helst avbryta din deltagande. Vi frågar här med om ditt samtycke att medverka i undersökningen:
Ja Nej
Ort/datum/år __________________________
Namnskrift ___________________________________
Namnförtydligande ______________________________________________
Har du ytterligare frågor om studien är du välkommen att kontakta oss via mail eller telefon: Hadil Malki: hki16001@student.mdh.se
Rebecka Hanna: rha16001@student.mdh.se