Denna föreliggande studie har enbart riktat sig i Rinkeby – Kista stadsdelsförvaltning och undersökt medarbetarnas upplevelse kring integration av ensamkommande barn och ungdomar. För en fortsatt forskning så skulle det vara intressant att undersöka hur det är i större utsträckning inom andra stadsdelsförvaltningar och hur arbetssättet skiljer sig åt mellan olika stadsdelsförvaltningar samt hur arbetet inom integration bedrivs. Framtida forskning inom detta ämnesområde skulle till exempel vara att undersöka vilka insatser som sker idag och vad som skulle kunna utvecklas samt hur det effektivare ska kunna integrera ensamkommande barn i samhället. Föreliggande studie anses vara överförbar till liknande stadsdelar som Spånga – Tensta inom samma kommun. Studien kan användas som en grundläggande studie i andra studier för vidareforskning. Det skulle vara mer sannolikt att vidareutveckla denna studie genom att undersöka i större utsträckning och runt om i landet för att identifiera likheter, olikheter och orsakssamband.
REFERENSLISTA
Abunimah, A., & Blower, S. (2010). The circumstances and needs of separated children seeking asylum in ireland. Child care in practice, 16(2), 129–146. doi: 10,1080/13 575 270 903 482 799
Ager, A., & Strang, A. (2008). Understanding Integration: A Conceptual Framework. Oxford University Press Journals, 21(2), 166–191. doi: 10,1093/jrs/fen016
Andersson, A. I. (2009). Hälsa och psykologi. (Upplaga 1:2). Lund: Studentlitteratur
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Oxford University Press, 11(1), 11–18. doi: 10,1093/heapro/11.1.11
Barnombudsmannen. (2017). Psykisk ohälsa vanligaste hälsoproblemet hos nyanlända barn. Hämtad från: https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/i-
media/nyheter/20171/psykisk-ohalsa-vanligaste-halsoproblemet-hos-nyanlanda- barn/
Birkler, J. (2012). Vetenskapsteori: En grundbok. (Upplaga 2). Stockholm: Liber
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2). Stockholm: Liber
Eide,K & Hjern, A. (2013). Unaccompanied refugee children-vulnerability and agency. Acta Paediatrica, 102(7), 666–668. doi: 10.1111/apa.12258
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of advanced nursing, 62(1), 107-115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Fazel, M., Reed.R.V., Panter-Brick. C., & Stein.A. (2011). Mental health of displaced and refugee children resettled in high-income countries: risk and protective factores. The lancet, 379(9812), 266–282. doi: 10.1016/S0140-6736(11)60051-2
Folkhälsomyndigheten. (2017/2018). Folkhälsodata. psykopatiska besvär bland barn efter födelseland, kön och år. Hämtad från: http://fohm-
app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/A_Folkhalsodata/A_Folkhals odata__g6Halsoframjande__aHalsoutfall/PsykBarnFod.px/table/tableViewLayout1/ ?rxid=b3158913-6a97-4be3-bc1c-52a0ebc0b80c
Folkhälsomyndigheten. (2017). Ojämlikheter i psykisk hälsa i Sverige. Hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6db68e38e372406aab877b466 9736eec/ojamlikhet-psykisk-halsa-sverige-kortversion.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ab5e6aed7dd642418a8144c6e0 8badd2/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-1-webb-kortversion.pdf Folkhälsomyndigheten. (2019). Pojkar mår bättre än flickor i tonåren. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2019/mars/pojkar-mar-battre-an-flickor-i-tonaren/
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 24(2):105–12. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hacking, I. (2010). Pathological with drawl of refugee children seeking asylum in Sweden. Elselvier.41(4), 309–317. doi: 10.1016/j.shpsc.2010.10.001
Katipoglu, B., Simsek, P., & Gunduz, A. (2018). Immigration and children. Via medica, 3(1), 26–30. doi: 10.5603/DEMJ.2018.0006
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Upplaga 3). Lund: Studentlitteratur
Lundberg, A., & Dahlquist, L. (2012). Unaccompanied children seeking asylum in sweden: living conditions from a child-centred perspective. Oxford acedemic, 31(2), 54–75. doi: 10 1093/rsq/hds003
Migrationsverket. (2018). Åldersbedömning. Ensamkommande barn, Hämtad från: https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Gode-
man/Asylprocessen/Aldersbedomning.html
Migrationsverket. (2019). Inkomna asylsökningar om asyl. 2019. Hämtad från:
https://www.migrationsverket.se/download/18.748d859516793fb65f9cea/155413101 8827/Inkomna_ansökningar_om_asyl_2019_-
_Applications_for_asylum_received_2019.pdf
Noordsy, D., Torrey,W., Mueser,K., Mead,S., O'Keefe, C., & Fox,L. (2002) Recovery from severe mental illness: an intrapersonal and functional outcome definition.
International Review of Psychiatry, 14(4), 318–326, doi: 10.1080/0954026021000016969
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (upplaga4:1). Lund: studentlitteratur
Regeringen. (2005). Regeringens proposition. Mottagande av ensamkommande barn. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/49bb65/contentassets/1ded639b91cf42cbb958f1c40a656 713/mottagande-av-ensamkommande-barn
Riksdagen. (2018/19). Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU7. Integration. Hämtad från: https://data.riksdagen.se/fil/A0AC8432-5354-4F13-9A99-
6E92425A9B99
Ringsberg, K.C., Olander, E., & Tillgren, P. (RED.). (2014). Health literacy: teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: studenlitteratur
Socialstyrelsen. (2017). Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar.Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/ensamkommande-barn- 2015.pdf
Statistiska centralbyrån. (2018). Antal barn efter kön, ålder och år. Hämtad från:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE01 01P/Ensamkommande/sortedtable/tableViewSorted/?rxid=0c8d5c51-bed7-4d6c- 8711-3963dd07ecc8
Stockholmsstad. (2019). Rinkeby – Kista stadsdelsförbaltning. Hämtad från: https://stad.stockholm/organisation/stadsdelsforvaltningar/rinkeby-kista/
Sörensen, K., Den Broucke, S. V., Fullarn,J., Dougle, G., Pelikan, J., Slonska, Z., & Brand, H. (2012). Health literacy and public health: A systematic review and integration of definitions and models. Biomed central public health, 12(80), doi: 10.1186/1471- 2458-12-80
Wernesjö, U. (2014). Conditional Belonging - Listening to Unaccompanied Young Refugees’ Voices. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 93. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
BILAGA A; MISSIVBREVET
Hej jag är en student i Mälardalens högskola och går min sista termin i
Folkhälsoprogrammet i Västeråsstad. Jag ska nu påbörja ett examensarbete på kandidatnivå som är ett obligatoriskt moment i utbildningen och som kommer att publiceras i DIVA portalen.
Syfte med examenarbetet är att undersöka hur medarbetarna i Rinkeby - Kista stadsdelsförvaltning upplever arbetet kring integration av ensamkommandebarn.
Ditt deltagande är viktigt för att jag ska kunna undersöka syftet i examenarbetet därför är jag intresserad av att intervjua dig och fyra andra medarbetare inom Rinkeby – Kista
stadsdelsförvaltning.
Intervjun kommer ske enskild och uppskattas pågå i 30 minuter. Under tiden som intervjun pågår kommer en ljudfil spelas in på mobiltelefonen för att underlätta insamling av material till arbetets resultat samt att ljudfilen kommer raderas efter att jag använt materialet. Jag vill även upplysa dig om att intervjun är frivillig att delta i samt att du har rätt som deltagare att avbryta intervjun vid behov. All insamlade material som samlas in kommer att behandlas med konfidentialitet vilket innebär att endast författaren kan komma åt inspelat material samt att allt som kommer sägas under intervjun kommer endast användas i examenarbetet.
Tack för att du valt att delta och om du har frågor eller funderingar hör av dig! Med vänliga hälsningar
Rihan Chabo Tel: 0700-39 04 00
Skol-mail: rco16002@student.mdh.se Kontaktuppgifter till handledare Namn: Charlotta Hellström Mail: charlotta.hellstrom@mdh.se Samtycker till att delta:
BILAGA B; INTERVJUGUIDEN
Bakgrundsfrågor
1. Hur gammal är du?
2. vilka kunskaper anser du dig ha om området?
3. Vad fick dig att börja arbeta med integration av ensamkommande barn? 4. Hur skulle du beskriva integration?
5. Hur länge har du arbetat inom detta område?
Integration
6. Har du funderat på hur ni styr upp ert arbete? Utgår ni från någon handlingsplan? 7. Hur upplever du att arbetet kring integration av ensamkommande barn bedrivs? Är
det något du skulle vilja ändra på?
8. Hur upplever du att ni integrerar ensamkommande barn i praktiken?
9. Vilka områden anser du är viktigast att arbeta med för att effektivare integrera ensamkommande barn i samhället?
10. Anser du att ni följa upp ert arbete? Om ja på vilket sätt och nej varför inte? 11. Har ni funderat på delmål eller mål med ert arbete kring integration av
ensamkommande barn? Om ja kan du berätta mer?
12. förväntar ni er att ensamkommande barn ska integreras i samhället inom en viss tidsram?
13. Finns det en specifik process som ensamkommande barn får genomgå? hur ser en sådan process ut?
14. Har du upplevt att ni bör förbättra era insatser?
Samverkan
15. Samverkar ni tillsammans med andra aktörer? Vilka? 16. Hur upplever ni ert samarbeta med andra aktörer?
17. Upplever du att ni skulle vilja arbeta mer med en aktör? Vilken/vilka?
18. Anser du att stadsdelsförvaltningen ansvarar för ensamkommande barns integration i samhället? Om nej vilka anser du ansvarar?
20. Hur upplever du fördelning av arbetet mellan er och andra aktörer?
Förutsättningar
21. vilka hinder anser du finnas med integration av ensamkommande barn? 22. Vilka möjligheter upplever du med ert arbete kring integration?
23. Anser du att ert arbetssätt kring integration av ensamkommande barn skapar bättre förutsättningar för barnen? Vilka?
24. Vad anser du vara mest framgångsrikt med era insatser kring integration? 25. Finns det något du vill säga eller tilläga?