Jag kan se att etnografiska studier lämpar sig väl för att studera inkluderande processer ute i verksamheter och att det finns behov av fler och större studier där forskaren kan vara ute på fältet under en längre period. Jag menar att det skulle vara intressant och givande att göra det mer utifrån barnens perspektiv och då framförallt utifrån barn i behov av stöd. En sådan studie skulle kunna innehålla uppföljande och fördjupade samtal med eleverna kring observerade aktiviteter/fenomen. En annan intressant aspekt skulle kunna vara att undersöka elevernas delaktighet på ett mer systematiskt sätt, genom att exempelvis observera talutrymme och hur många av elevernas röster som gör sig hörda under en skoldag.
Något som jag också tror skulle vara främjande är att göra någon form av aktionsforskning där forskare, lärare och andra professioner som är verksamma i skolorna tillsammans utvecklar en mer inkluderande verksamhet där det finns tid för samtal utifrån en observerad praktik, och där samtalens syfte är att lära, utveckla och ändra.
8 Referenser
Ahlberg, A. (2007a). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. I I. Berndtsson, B. Persson & E. Ullstadius (Red.), Tema: Specialpedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige,
12(2), (s. 84-95).
Ahlberg, A. (2007b). Specialpedagogik- ett kunskapsområde i utveckling. I Nilholm, C. & Björk-Åkesson, E. (red.) Reflektioner kring specialpedagogik- sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007).
Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping. Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar.
Stockholm: Liber.
Ainscow, M., & Sandhill, A. (2010). Developing inclusive education systems: the role of
organisational cultures and leadership. International Journal of Inclusive Education.
Vol. 14, No. 4, 401-416. Doi:10.1080/13603110802504903
Aspelin, J. (Red.). (2013). Relationell specialpedagogik- i teori och praktik. Kristianstad University Press: Kristianstad.
Berhanu, G. & Gustafsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhet för elever med
funktionshinder. I Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (Red. Ann Ahlberg). Lund: Studentlitteratur. (S.81-101).
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet- att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, O. (Red.). (2003). Dialog, sampel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I., Persson, B., och Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber.
Fischbein, S. (2012). Inkluderande verksamheter. Möjligheter och hinder i ett
interaktionistiskt perspektiv. I T, Barow & D, Östlund ((Red.) Bildning för alla! En
pedagogisk utmaning (s.197-213). Högskolan Kristianstad.
Florian, L. (2014). What counts as evidence of inclusive education? European Journal of
Special Needs Education, 29:3, 286-294, Doi:10.1080/08856257.2014.933551
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. (Akademisk avhandling i pedagogik, vid Institutionen för pedagogik och
specialpedagogik). ISBN 978-91-7346-733-9. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan– en forskningsöversikt. (Vetenskapsrådets rapportserie 3:2013). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Giota, J., Berhanu, G., & Emanuelsson, I. (2013). Pedagogisk och organisatorisk
differentiering- konsekvenser för elevers delaktighet och lärande. I I, Wernersson & I. Gerrbo (Red.), Differentieringens janusansikte En antologi från Institution för
pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. (s. 257-299). Göteborg:
Acta Universitatis Gothoburgensis.
Giota, J., Lundborg, O., & Emanuelsson, I. (2009). Special education in comprehensive
school: externt, forms and effects. Scandinavian Journal of Education research, 53 (6),
557-578.
Hammersley, M. & Atkinson, P. (1995). Ethnography: Principles in pracise. London: Routledge.
Janson, U. (2005). Vad är delaktighet? En diskussion av olika innebörder. Pedagogiska institutionen: Stockholms Universitet.
Jensen, E. (2010). Pedagogiskt ledarskap och samarbete i undervisningen. I E. Jensen & O. Low (Red.), Pedagogiskt ledarskap Om att skapa goda relationer i klassrummet (s. 57-73). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Juul, J & Jensen, H. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. (2007). Språk och kommunikation. I A, Ewald & B, Garme (Red.), Att läsa och
skriva- forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling. ISBN 978-91-85589-36-4
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, J. (2010). Pedagogiskt ledarskap, problembeteende och gemenskap. I E. Jensen & O. Low (Red.), Pedagogiskt ledarskap Om att skapa goda relationer i klassrummet (s. 159-174). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd-vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28. Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2007a). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007b). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. I I. Berndtsson, B. Persson & E. Ullstadius (Red.), Tema: Specialpedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige,
12(2), (s. 96-108).
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children´s experiences. European Journal of Spcecial Needs
Education. Vol 25, No. 3, 239-252.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av
forskningen? (FoU-rapport skriftserie nr 3). Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Persson, B. (2007) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, B & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse-att nå framgång med alla
elever. Liber: Stockholm.
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.
Reichenberg, M. (2015, 24 april). 5 frågor till Monica Reichenberg. Göteborgs-Posten, s. 39. Ryberg, B. & Bro, K. (2010). Pedagogiskt ledarskap, teamsamarbete och kollegial reflektion. I E. Jensen & O. Low (Red.), Pedagogiskt ledarskap Om att skapa goda relationer i
klassrummet (s. 145-157). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Skolverket. (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med
funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270. Stockholm. Fritzes.
Skolverket (2008). Särskilt stöd i undervisningen. En sammanställning av senarer års
forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer Arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes
Slee, R. (2011). How do we make inclusive education happen when exclusion is a political
predisposition?. International Journal of Inclusive Education, Vol. 17, No. 8,
895-907.
Stukat, S.(2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet. (2008). Riktlinjer för inkludering: att garantera tillgång till utbildning
för alla. Svenska Unescorådets skriftserie, ISSN 0348-8705. Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Suryani, A. (2008). Comparing Case Study and Ethnography as QualitativeResearch
Approaches. Jurnal Ilmu Komunikasi, Vol. 5, No 1.
Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning. Elevperspektiv på delaktighet
Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2012). Där man söker får man svar. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende- psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Uddevalla: Norstedts Akademiska
Förlag.
Tinglev, I. (2007) Inkluderande undervisning. I B, Andersson & L. Thorsson (Red.) Därför
inkludering (s. 145-154). Specialpedagogiska institutet.
Tjernberg, C. & Heimdahl Mattson, E. (2014). Inclusion in practice: a matter of school culture, European Journal of Special Needs Education, 29:2, 247-256,
DOI:10.1080/08856257.2014.891336
Tufvesson, C. (2014). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskola och skola. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
UNESCO (2009). Policy Guidelines on Inclusion in Education. Paris: UNESCO. Vetenskapsrådet. (2010). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1;2011).
Stockholm. Vetenskapsrådet.
Westlund, B. (2010). Att undervisa i läsförståelse Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.