Förslag till fortsatt forskning - Styrsystem och hållbarhetsrapportering: En kvalitativ studie

6.2 Förslag till fortsatt forskning

Då vår studie visar på att hållbarhetsrapporten användes i begränsad utsträckning i styrsystem tycker vi att det hade varit intressant att undersöka vilka förändringar som skulle kunna göras i

hållbarhetsrapporten för att kunna ge den ett större användningsområde internt. Att undersöka vad den skulle kunna innehålla för att bli mer användbar och hur den skulle kunna utformas för att

medarbetare ska se ett större användningsområde för den. Vidare hade vi även tyckt att det varit intressant att undersöka varför hållbarhetsrapporten idag inte har ett större användningsområde. Om det exempelvis kan beror på att cheferna inte implementerar den eller om det kan beror på att det finns andra styrdokument som är mer användbara för att arbeta hållbart. Finns det möjligtvis utomstående faktorer som har inverkan på anledningen till varför rapporten inte används mer internt?

7.0 Referenser

Adams, C.A. (2002). Internal organisational factors influencing corporate social and ethical reporting.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(2), ss.223-250.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok I Kvalitativa Metoder. 1. uppl. Malmö: Liber.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i Kvalitativa Metoder. 2. [utök. och aktualiserade] uppl.

Stockholm: Liber.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod : en handbok 1. uppl. Stockholm: Liber AB.

Alvesson, M. (2011). Intervjuer : genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl. Malmö: Liber AB.

Axfood. (2018). Års- och hållbarhetsredovisning 2018.

https://www.axfood.se/globalassets/startsida/investerare/rapporter-och-presentationer/axfood_ar18_sve.pdf (Hämtad 2019-08-27)

Bonner, S.E. & Sprinkle, G.B. (2002). The effects of monetary incentives on effort and task performance: theories, evidence, and a framework for research. Accounting, Organizations and Society, 27(4), ss.303–345.

Borglund, T., Frostenson, M. & Windell, K. (2010). Effekterna av hållbarhetsredovisning: En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag.

Näringsdepartementet. (Uppdaterad 2015-04-02)

Brockhoff, K., Chakrabarti, A.K. & Kirchgeorg, M. (1999). Corporate strategies in environmental management. Research Technology Management, 42(4), ss.26-30.

Brunton, M., Eweje, G. & Taskin, N. (2017). Communicating corporate social responsibility to internal stakeholders: walking the walk or just talking the talk? Business Strategy and the Environment, 26(1), ss.31-48.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl. Stockholm: Liber AB.

Chenhall, R.H. (2003). Management control systems design within its organizational context: findings from contingency-based research and directions for the future. Accounting Organizations and Society, 28(2), ss.127–168.

City Gross. (2018). Hållbarhetsrapport 2017-2018.

https://issuu.com/kjellsa/docs/190110_bergendahls-hallbarhetsrappo?e=3015388/67093625 (Hämtad 2019-08-27)

Coop. (2018). Coop Års- och hållbarhetsrapport 2018.

https://www.coop.se/contentassets/ceea577a33004baaa560cb8e4510590c/coop_arsrapport_2018.pdf (Hämtad 2019-08-27)

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Studentlitteratur.

Elkington, J. (1998). Partnerships from cannibals with forks: The triple bottom line of 21st‐century business. Environmental Quality Management, 8(1), ss.37-51.

FAR. u.å. https://www.far.se/faq/hallbarhetsredovisning/ (Hämtad 2019-08-27)

Fagerström, A. & Hartwig, F. (2017). Så kan företagens redovisning och styrsystem underlätta implementeringen av hållbarhetsstrategier. Balans, Fördjupning. (4), ss.1-4.

Financial Accounting Standards Board (FASB). (2010). Conceptual framework: statement of financial accounting concepts No. 8.

https://www.fasb.org/jsp/FASB/Document_C/DocumentPage?cid=1176157498129&acceptedDisclai mer=true (Hämtad 2019-08-28)

Freeman, R.E. (2010). Stakeholder theory : the state of the art. Cambridge: Cambridge University Press.

Frostenson, M., Helin, S. & Sandström, J. (2013). Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel: Roll, relevans och nytta. Handelns Utvecklingsråd.

Frostenson, M., Helin, S. & Sandström, J. (2015). Hållbarhetsredovisning : grunder, praktik och funktion. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.

Govindarajulu, N. & Daily, B.F. (2004). Motivating employees for environmental improvement.

Industrial Management & Data Systems, 104(4), ss.364-372.

Grankvist, P. (2009). CSR i praktiken : Hur företaget kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar.

1. uppl. Malmö: Liber.

Hackman, J.R. & Oldham, G.R. (1980). Work redesign. Reading, Mass.: Addison-Wesley.

Hahn, R. & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: A review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner Production, 59(C), ss.5-21.

Hedberg, C.J. & von Malmborg, F. (2003). The Global Reporting Initiative and corporate

sustainability reporting in Swedish companies. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 10(3), ss.153-164.

Holme, I.M., Solvang, B.K. & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder 2., [rev. och utök.] 1. uppl.

ICA Gruppen. (2018). Årsredovisning 2018.

https://www.icagruppen.se/arsredovisning/arsredovisning2018/globalassets/annualreportpdf/ica_grup pen_ar2018_sve.pdf (Hämtad 2019-08-27)

Kerr, J., Rouse, P. & de Villiers, C. (2015). Sustainability reporting integrated into management control systems. Pacific Accounting Review, 27(2), ss.189-207.

Kaur, A. & Lodhia, S. (2018). Stakeholder engagement in sustainability accounting and reporting.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 31(1), ss.338–368.

KPMG. (2008). International survey of corporate responsibility reporting.

http://s3.amazonaws.com/zanran_storage/www.kpmg.bg/ContentPages/45691987.pdf (Hämtad 2019-08-28)

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 (rev.) uppl. Lund:

Studentlitteratur AB.

Livsmedelsföretagen. (2019). Sveriges tredje största industrigren.

https://www.livsmedelsforetagen.se/branschfakta/ (Hämtad 2019-04-25)

Madsen, H. & Ulhoi, J.P. (2001). Greening of human resources: environmental awareness and training interests within the workforce. Industrial Management & Data Systems, 101(2), ss.57-65.

Malmi, T. & Brown, D.A. (2008). Management control systems as a package - Opportunities, challenges and research directions. Management Accounting Research, 19(4), ss.287–300.

Merchant, K.A. & Van der Stede, W.A. (2007). Management control systems : performance measurement, evaluation, and incentives 2. uppl. New York: Financial Times/Prentice Hall.

Naturvårdsverket. (2018a). Matavfallet behöver minska. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/ (Hämtad 2019-04-09)

Naturvårdsverket. (2018b). Matsvinn.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Matsvinn/ (Hämtad 2019-04-09)

Onkila, T., Mäkelä, M. & Järvenpää, M. (2018). Employee Sensemaking on the Importance of Sustainability Reporting in Sustainability Identity Change. Sustainable Development, 26(3), ss.217–

228.

Pasmore, W.A. & Fagans, M.R. (1992). Participation, individual development, and organizational change: A review and synthesis. Journal of Management, 18(2), ss.375-397.

Pérez‐López, D., Moreno‐Romero, A. & Barkemeyer, R. (2015). Exploring the Relationship between Sustainability Reporting and Sustainability Management Practices. Business Strategy and the

Environment, 24(8), ss.720–734.

Kamala, P.N. (2017). Evolution of decision usefulness of sustainability reports. Environmental Economics, 7(2),ss.19-28.

Ramus, C.A. (2001). Organizational support for employees: encouraging creative ideas for environmental sustainability. California Management Review, 43(3), ss.85-105.

Randolph, W.A. (1995). Navigating the journey to empowerment. Organizational Dynamics, 23(4), ss.19–32.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie : om analysarbete i kvalitativ forskning.

1. uppl. Studentlitteratur AB: Lund.

Riordan, C.M., Vandenberg, R.J. & Richardson, H.A. (2005). Employee involvement climate and organizational effectiveness. Human Resource Management, 44(4), ss.471–488.

Rowbottom, N. & Lymer, A. (2009). Exploring the use of online corporate sustainability information.

Accounting Forum, 33, ss.176-186.

Scott, P. & Jackson, R. (2002). Environmental, social and sustainability reporting on the web: best practices, Corporate Environmental Strategy, 9(2), ss. 193-202.

Searcy, C. & Buslovich, R. (2014). Corporate Perspectives on the Development and Use of Sustainability Reports. Journal of Business Ethics, 121(2), ss.149-169.

SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet

Simons, R. (1995). Levers of control: how managers use innovative control systems to drive strategic renewal. Boston, Mass: Harvard Business School Press.

SIS. u.å. Detta är ISO 26000.

https://www.sis.se/iso26000/dettariso26000/ (Hämtad 2019-08-27)

SIS. (2010). Vägledning för socialt ansvarstagande (SS-ISO 26000:2010, IDT). Stockholm: SIS.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Studentlitteratur AB: Lund.

Westermark, C. (2013). Hållbarhetsredovisning: teori, standarder och praktisk tillämpning. 1. uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Wheeler, D. & Elkington, J. (2001). The end of the corporate environmental report? Or the advent of cybernetic sustainability reporting and communication. Business Strategy and the Environment, 10(1), ss.1-14.

Wilms, W.W., Hardcastle, A.J. & Zell, D.M. (1994). Cultural transformation at NUMMI. Sloan Management Review, 36(1), ss.99-113.

8.0 Bilagor

8.1 Intervjuguiden

Inledande frågor

In document Styrsystem och hållbarhetsrapportering: En kvalitativ studie om hur styrsystem används inom dagligvaruhandeln för att arbeta hållbart samt vilken roll hållbarhetsrapporten har i butikers styrsystem (Page 48-55)