Förslagsvis kan intervjuer genomföras med vårdenhetschefer för att närmare förstå hur de ser på sin roll att organisera arbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor på ett sätt som ger god och säker vård för patienter med svårläkta sår. Resultatet och tidigare forskning visar att det finns överlappningar och otydligheter i hur arbetsuppgifter fördelas mellan sjuksköterskor och undersköterskor.
En konkret forskningsfråga som väckts är hur sjuksköterskors arbetsmiljö påverkas av upplevelsen att vara ansvarig för omvårdnadsuppgifter som de inte har tid att vara delaktiga i. Det vore intressant att studera hur känsla av ansvar är kopplat till uppfattning om
eventuella konsekvenser som drabbar personalen när misstag sker i behandlingen av svårläkta sår.
Det finns många arbetsuppgifter som inkräktar på utrymmet som personalen kan ägna åt svårläkta sår. Därför skulle det vara givande att med en kvantitativ studie jämföra
sjuksköterskor och undersköterskors attityder till svårläkta sår i förhållande till andra omvårdnadsuppgifter.
Slutligen finns det ett stort värde i att studera hur patienter med svårläkta sår upplever behandlingen av såren, när de läggs in på en vårdavdelning.
REFERENSLISTA
Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., Sermeus, W. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: A retrospective observational study. The Lancet, 383(9931), 1824–1830. doi:10.1016/s0140-6736(13)62631- 8
Atkin, L. (2019). Chronic wounds: The challenges of appropriate management. British
Journal of Community Nursing, 24(9), 26–32. doi:10.12968/bjcn.2019.24.Sup9.S26
Atkin, L., & Tettelbach, W. (2019). TIMERS: Expanding wound care beyond the focus of the wound. Brittish Journal of Nursing, 28(20), 34–37.
doi:10.12968/bjon.2019.28.20.S34
Aviles, F. (2019). Regulating safety in the outpatient wound Clinic. Hämtad 2020-02-10 från https://www.todayswoundclinic.com/articles/regulating-safety-outpatient-wound- clinic
Ayello, E. A., Baranoski, S., & Salati, D. S. (2005). A Survey of Nurses Wound Care
Knowledge. Advance in Skin & Wound Care, 18(5), 268–275. Hämtad från databasen PubMed.
Barnsteiner, J. (2013). Säker vård. I G. Sherwood & J. Barnsteiner (Red.), Kvalitet och
säkerhet inom omvårdnad: Sex grundläggande kärnkompetenser (s.125–143).
Lund: Studentlitteratur.
Batt, S., Cook, L., Kinsey, L., Stephenson, J., & Ousey, K. (2013). Final year student nurses’ experiences of wound care: An evaluation. British Journal of Community Nursing,
18(3), 7–16. doi:10.12968/bjcn
Benbow, M. (2016). Best practice in wound assessment. Nursing Standard, 30(27), 40–47. Hämtad från databasen PubMed.
Benner, P. E., Tanner, C. A., & Chesla, C. A. (2009). Expertise in nursing practice: Caring,
clinical judgment and ethics (2. ed.). New York: Springer.
Berg, L., Lazaro Martinez, J. L., Serena, T. E., Dhoonmoon, L., & Ousey, K. (2019). Meeting report: Promoting wound healing by optimising dressing change frequency. Wounds
International, 10(3), 68–7. Hämtad från databasen Cinahl.
Blackburn, J. P., Ousey, K. P., & Stephenson, J. P. (2019). Nurses' Education, Confidence, and Competence in Appropriate Dressing Choice. Advanced Skin Wound Care,
32(10), 470–476. doi:10.1097/01.ASW.0000577132.81124.88
Blegen, M. A., Goode, C. J., Park, S. H., Vaughn, T., & Spetz, J. (2013). Baccalaureate education in nursing and patient outcomes. Journal of Nursing Administration,
Boyle, D. K., Cramer, E., Potter, C., & Staggs, V. S. (2015). Longitudinal Association of Registered Nurse National Nursing Specialty Certification and Patient Falls in Acute Care Hospitals. Nursing Research, 64(4), 291–299.
doi:10.1097/nnr.0000000000000107
Bååth, C., Wilde-Larsson, B., Idvall, E., & Hall-Lord, M.-L. (2012). Assessments of patients’ pain, nutrition and skin in clinical practice: Registered and enrolled nurses’
perceptions. International Journal of Orthopaedic & Trauma Nursing, 16(1), 3–12. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1016/j.ijotn.2011.04.001
Carlin, A. (2018). Wound care in older adults. British Journal of Community Nursing,
23(12), 18–22. doi:10.12968/bjcn.2018.23.Sup12.S18
Chaboyer, W., Wallis, M., Duffield, C., Courtney, M., Seaton, P., Holzhauser, K., . . . Bost, N. (2008). A comparison of activities undertaken by enrolled and registered nurses on medical wards in Australia: An observational study. International Journal of Nursing
Studies, 45(9), 1274–1284. Hämtad från databasen Cinahl.
Chaby, G., Senet, P., Vaneau, M., Martel, P., Guillaume, J. C., Meaume, S., . . . Chosidow, O. (2007). Dressings for acute and chronic wounds: A systematic review. Jama
Dermatology, 143(10), 1297–1304. doi:10.1001/archderm.143.10.1297
Chan, Z. C., Tam, W. S., Lung, M. K., Wong, W. Y., & Chau, C. W. (2013). A systematic literature review of nurse shortage and the intention to leave. Journal of Nursing
Management, 21(4), 605–613. doi:10.1111/j.1365-2834.2012.01437.x
Chan, S. T., Khong, P., & Wang, W. (2017). Psychological responses, coping and supporting needs of healthcare professionals as second victims. International nursing review,
64(2), 242–262. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1111/inr.12317
Christidis, M. (2013). Vård- och omsorgsarbete 1. Malmö: Gleerups.
Codex. (2019). Regler och riktlinjer för forskning. Oredlighet i forskning. Hämtat 2019-12-18 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Collins, S., & Hewer, I. (2014). The impact of the Bologna process on nursing higher
education in Europe: A review. International Journal of Nursing Studies, 51(1), 150– 156. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.07.005
Cook, L. (2011). Wound assessment: Exploring competency and current practice. British
Journal of Community Nursing, 16(12), 34–40. Hämtad från databasen Cinahl.
Cornock, M. (2017). Advancing professional health care practice and the issue of
accountability. Journal of European Wound Management Association, 18(2), 15–19. Hämtad från databasen CINAHL Complete.
Cowan, T. (2009). Treat yourself to a new set of teaching skills. Journal of Wound Care,
Cryer S. (2015). Improving the selection of wound dressings in general practice. Nurse
Prescription. 13(7), 336–342. https://doi.org/10.12968/npre.2015.13.7.336 ;
Cutting, K. F. (2016). The imprecision surrounding wound dressing selection and application.
Brittish Journal of Nursing, 25(12), 4. doi:10.12968/bjon.2016.25.12.S4
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka: Hälsa & Vårdande. Stockholm: Natur & kultur. Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 143–154). Lund:
Studentlitteratur.
Eagar, S., Cowin, L., Gregory, L., & Firtko, A. (2010). Scope of practice conflict in nursing: A new war or just the same battle? Contemporary Nurse, 36(1-2), 86–95, doi:
10.5172/conu.2010.36.1-2.086
Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken: Välbefinnande,
integritet, prevention, säkerhet (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Endacott, R., O’Connor, M., Williams, A., Wood, P., McKenna, L., Griffiths, D., … Cross, W. (2018). Roles and functions of enrolled nurses in Australia: Perspectives of enrolled nurses and registered nurses. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.),
27(5–6), 913–920. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1111/jocn.13987
European Pressure Ulcer Advisory Panel. (2019) Prevention and treatment of pressure ulcers/injuries: quick reference guide. Hämtad från https://www.epuap.org/pu- guidelines/
Farrand, P., McMullan, M., Jowett, R., & Humphreys, A. (2006). Implementing competency recommendations into pre-registration nursing curricula: Effects upon levels of confidence in clinical skills. Nurse Education of Today, 26(2), 97–103.
doi:10.1016/j.nedt.2005.06.002
Flanagan, M. (2005). Barriers to the implementation of best practice in wound care. Wounds
UK, 1(3), 74–80. Hämtad från databasen Cinahl.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. utg.). Stockholm: Natur &
Kultur.
Franks, P. J., & Barker, J. (2016). Mangagement of Patients with Venous leg Ulcers: Challenges and current best practice. Journal of Wound Care, 25, 1–67. doi:10.12968/jowc.2016.25.Sup6.S1
Friman, A., Klang, B., & Ebbeskog, B. (2011). Wound care by district nurses at primary healthcare centres: A challenging task without authority or resources. Scandnavian
Frostling-Henningsson, M. (2017). Kvalitativa metoder: introspektion, poesi, etnografi,
collage och skuggning. Lund: Studentlitteratur.
Frykberg, R. G., & Banks, J. (2015). Challenges in the Treatment of Chronic Wounds.
Advancment in Wound Care (New Rochelle), 4(9), 560–582.
doi:10.1089/wound.2015.0635
Garrelts, L. (2014). Kunskapen om sårbehandling är för låg. Hjälpmedel, 1, 21–22. Hämtad från
https://www.swenurse.se/contentassets/55f220eef237470883cffb6ada0e40c8/interv ju-i-hjalmedel.pdf
Gillespie, B. M., Chaboyer, W., St John, W., Morley, N., & Nieuwenhoven, P. (2015). Health professionals' decision-making in wound management: A grounded theory. Journal
of Advanced Nursing, 71(6), 1238–1248. doi:10.1111/jan.12598
Gould, L., Abadir, P., Brem, H., Carter, M., Conner-Kerr, T., Davidson, J., . . . Schmader, K. (2015). Chronic wound repair and healing in older adults: Current status and future research. Wound Repair Regen, 23(1), 1–13. doi:10.1111/wrr.12245
Gould, L., &, Li., W.W. (2019). Defining complete wound closure: Closing the gap in clinical trails and practice. Wound Repair Regen. doi: 10.1111/wrr.12707.
Guo, S., Dipietro, L. A. (2010). Factors affecting wound healing. Journal of Dental Research,
89, 219–229. doi:10.1177/0022034509359125
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achive trustwhortiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105–112. Hämtad från databasen Cinahl.
Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi:10.1016/j.nedt.2017.06.002
Grey, J. E., Enoch, S., & Harding, K. G. (2006). Wound Assessment. British Journal of
Medicine, 332(7536), 285–288. doi: 10.1136/bmj.332.7536.285
Guest, J. F., Ayoub, N., McIlwraith, T., Uchegbu, I., Gerrish, A., Weidlich, D., . . . Vowden, P. (2015). Health economic burden that wounds impose on the National Health Service in the UK. British Journal of Medicine Open, 5(12), e009283. doi:10.1136/bmjopen- 2015-009283
Haram, R. B., Ribu, E., & Rustoen, T. (2003). The Views of District Nurses on Their Level of Knowledge about the Treatment of Leg and Foot Ulcers. Journal of Wound, Ostomy
and Continence Nurses Society, 30(1), 25–32. doi:10.1067/mjw.2003.4
Heerschap, C., Nicholas, A., & Whitehead, M. (2019). Wound management: Investigating the interprofessional decision-making process. International Wound Journal, 16(1), 233– 242. doi:10.1111/iwj.13017
Henricsson, M & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–117). Lund:
Studentlitteratur.
Hilton, P. A., & Pollard, C. L. (2005). Enhancing the effectiveness of the teaching and learning of core clinical skills. Nurse Education Practice, 5(5), 289–295. doi:10.1016/j.nepr.2005.03.004
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Inspektionen för vård och omsorg. (IVO). (2018). Vad har IVO sett 2017? De viktigaste
iakttagelserna inom IVO:s tillsyn och tillståndsprövning för verksamhetsåret 2017.
Hämtad från
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter- 2018/vad-har-ivo-sett-2017.pdf
Inspektionen för vård och omsorg. (IVO). (2019). Vad har IVO sett 2018? Iakttagelser och
slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2018. Hämtad
från https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter- 2019/vad-har-ivo-sett-2018-digital.pdf
Jockenhofer, F., Gollnick, H., Herberger, K., Isbary, G., Renner, R., Stucker, M., . . . Dissemond, J. (2016). Aetiology, comorbidities and cofactors of chronic leg ulcers: Retrospective evaluation of 1 000 patients from 10 specialized dermatological wound care centers in Germany. International Wound Journal, 13(5), 821–828.
doi:10.1111/iwj.12387
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–77). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur
Kyaw, B. M., Järbrink, K., Martinengo, L., Car, J., Harding, K., & Schmidtchen, A. (2018). Need for Improved Definition of "Chronic Wounds" in Clinical Studies. Acta
Dermatology and Venereologica, 98(1), 157–158. doi:10.2340/00015555-2786 Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (SFS
2019:504). Hämtad från Riksdagens webbplats
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2019504-om-ansvar-for-god-forskningssed_sfs-2019-504 Lauvås, P. & Handal, G. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund:
Studentlitteratur.
Lázaro-Martínez, J. L., Conde-Montero, E., Alvarez-Vazquez, J. C., Berenguer-Rodríguez, J. J., Carlo, A. G., Blasco-Gil, S., . . . Martínez-Cuervo, F. (2018). Preliminary experience
of an expert panel using Triangle Wound Assessment for the evaluation of chronic wounds. Journal of Wound Care, 27(11), 790–796. doi:10.12968/jowc.2018.27.11.790 Leaper, D. J., Schultz, G., Carville, K., Fletcher, J., Swanson, T., & Drake, R. (2012).
Extending the TIME concept: What have we learned in the past 10 years?
International Wound Journal, 9(Suppl 2), 1–19. doi:10.1111/j.1742-
481X.2012.01097.x
Leren, L., Johansen, E., Eide, H., Falk, R. S., Juvet, L. K., & Ljoså, T. M. (2020). Pain in persons with chronic venous leg ulcers: A systematic review and meta-analysis.
International Wound Journal, 17(2), 466–484. doi:10.1111/iwj.13296
Lindholm, C., & R. Searle. (2016). Wound management for the 21st century: Combining effectiveness and efficiency. International Wound Journal, 13 (Suppl 2), 5–15. doi: 10.1111/iwj.12623.
Lindholm, C. (2018 a). Sår. (4., [rev., uppdaterade och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindholm, C. (2018 b). Vårdguiden: Sårbehandling. Hämtad 2020-02-09 från
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och- sar/sarbehandling/oversikt/
Lloyd-Vossen, J. (2009). Implementing wound care guidelines: Observations and
recommendations from the bedside. Ostomy of Wound Management, 55(6), 50–55. Hämtad från databasen PubMed.
Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.
219–233). Lund: Studentlitteratur.
Marczak, J., Rembeck, G., Petersson, E.-L., & Nordeman, L. (2019). Patient experiences of living with chronic leg ulcers and making the decision to seek professional health- care. Journal of Wound Care, 28, 18–25. doi:10.12968/jowc.2019.28.Sup1.S18 Margolis, D. J., Bilker, W., Santanna, J., & Baumgarten, M. (2002). Venous leg ulcer:
Incidence and prevalence in the elderly. Journal of American Academy of Dermatology, 46(3), 381–386. Hämtad från
https://doi.org/10.1067/mjd.2002.121739
Martinengo, L., Olsson, M., Bajpai, R., Soljak, M., Upton, Z., Schmidtchen, A., . . . Jarbrink, K. (2019). Prevalence of chronic wounds in the general population: Systematic review and meta-analysis of observational studies. Annals of Epidemiology, 29, 8–15. doi:10.1016/j.annepidem.2018.10.005
Monaghan, T. (2015). A critical analysis of the literature and theoretical perspectives on theory–practice gap amongst newly qualified nurses within the United Kingdom.
Mårtensson, J & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.
421–438). Lund: Studentlitteratur.
Nilheim, L & Leijonhuvud, M. (2013). Patientsäkerhet: Teori och praktik. I S. Ödegård (Red.), Ansvaret när patienter skadas (s. 234–266). Stockholm: Liber.
Oliviero, J., Gero, E., Whitacre, K.L. & Rankin, J. (2016). Wound care algorithm: Diagnosis and Treatment. Advanced Skin Wound Care, 29(2), 67–72. doi:
10.1097/01.ASW.0000473132.88076.af.
Ousey, K., & Gallagher, P. (2007). The theory -- practice relationship in nursing: A debate.
Nurse Education Practice, 7(4), 199–205. Hämtad från databasen Cinahl.
Parker, K. (2012). Psychosocial effects of living with a leg ulcer. Nursing Standard, 26(45), 52–62. Hämtad från databasen Cinahl.
Parker, C. N., Finlayson, K. J., & Edwards, H. E. (2016). Ulcer area reduction at 2 weeks predicts failure to heal by 24 weeks in the venous leg ulcers of patients living alone.
Journal of Wound Care, 25(11), 626–634. doi:10.12968/jowc.2016.25.11.62
Paschou, S. A., Stamou, M., Vuagnat, H., Tentolouris, N., & Jude, E. (2018). Pain
management of chronic wounds: Diabetic ulcers and beyond. Maturitas, 117, 17–21. doi:10.1016/j.maturitas.2018.08.013
Patientsäkerhetslag (PSL, SFS 2010:659). Hämtad från Riksdagens webbplats
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Phillips, P., Lumley, E., Duncan, R., Aber, A., Woods, H. B., Jones, G. L., & Michaels, J. (2018). A systematic review of qualitative research into people's experiences of living with venous leg ulcers. Journal of Advanced Nursing, 74(3), 550–563.
doi:10.1111/jan.13465
Powers, J. G., Higham, C., Broussard, K., & Phillips, T. J. (2016). Wound healing and treating wounds: Chronic wound care and management. Journal of American Academy of
Dermatology, 74(4), 607–625. doi:10.1016/j.jaad.2015.08.070
Probst, S., Sechaud, L., Bobbink, P., Skinner, M. B., & Weller, C. D. (2020). The lived experience of recurrence prevention in patients with venous leg ulcers: An
interpretative phenomenological study. Journal of Tissue Viability. [Epub ahead of print] doi:10.1016/j.jtv.2020.01.001
Region Stockholm. (2016). Sjuksköterskor, specialistsköterskor och barnmorskor i klinisk
vård: Kompetensstege steg 1–7. [Broschyr]. (Ls 2016-14-98). Hämtad från
https://www.sll.se/globalassets/7.-jobb-och-personal/karriar-och- utveckling/broschyr-kompetensstege_ssk-1-7-webb_rs.pdf
Region Stockholm. (2017). Undersköterskor i klinisk vård: Kompetensstege steg 1–5. [Broschyr]. (Ldr 2017-12-14). Hämtad från https://www.sll.se/globalassets/7.-jobb- och-personal/karriar-och-utveckling/kompetensutveckling_usk_webb_rs.pdf Rikssår. (2017). Registermanual 2,0. (Version 1). Hämtat från
http://utbildning.karlskronait.se/UploadedDocs/Manual%20RiksS%C3%A5r%20%2 02.0%20-%20version%201.pdf
Rodriguez-Garcia, M., Medina-Moya, J. L., Gonzalez-Pascual, J. L., & Cardenete-Reyes, C. (2018). Experiential learning in practice: An ethnographic study among nursing students and preceptors. Nurse Education in Practice, 29, 41–47.
doi:10.1016/j.nepr.2017.11.001
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Schultz, G. S., Sibbald, R. G., Falanga, V., Ayello, E. A., Dowsett, C., Harding, K., . . . Vanscheidt, W. (2003). Wound bed preparation: A systematic approach to wound management. Wound Repair & Regeneration, 11, 1–28. Hämtad från databasen Cinahl.
Serena, T. E. (2014). A Global Perspective on Wound Care. Advanced Wound Care (New
Rochelle), 3(8), 548–552. doi:10.1089/wound.2013.0460
Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (Red.). (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad: Sex
grundläggande kärnkompetenser. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2010). Uppföljning av nyutexaminerade
sjuksköterskor: Enkätundersökning bland sjuksköterskor och chefer. [Broschyr].
Hämtad från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-612-5.pdf Socialstyrelsen. (2015). Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?
[Broschyr]. (Art. nr. 2015-6-57). Hämtad från
https://www.vardforbundet.se/siteassets/lokala-avdelningar/stockholm/material- till-nyheter/2015-6-57.pdf
Socialstyrelsen. (2018 a). Hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad 2020-02-07 från https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/sida/halso-och-sjukvardspersonal
Socialstyrelsen. (2018 b) Kompetensförsörjning och patientsäkerhet: Kompetensförsörjning
och patientsäkerhet: Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. [Broschyr]. (Artikelnr 2018-2-15). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20871/2018-2- 15.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Delegera arbetsuppgifter. Hämtad 2020-02-09 från https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/sida/delegera-arbetsuppgifter
Socialstyrelsen. (2020). Nationell handlingsplan för patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
2020–2024: Agera för säker vård. [Broschyr]. (Artikelnr 2020-1-6564). Hämtad
från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2017-37
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Hämtad 2020-02-27 från
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-38
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Svårläkta sår hos äldre: Prevention
och behandling: En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport 226). Hämtad från
https://www.sbu.se/contentassets/198b277c682b437dbaa4111b5439c020/svarlakta_ sar_aldre_2014.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Utvärdering av metoder i
hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. En handbok. [Elektronisk resurs]. (3. rev.
uppl.). Hämtad från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf Statens offentliga utredningar. (2019). Stärkt kompetens i vård och omsorg: Betänkande av
Utredningen Reglering av yrket undersköterska. [Broschyr]. (SOU-rapport
2019:20). Hämtad från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens- offentliga-utredningar/2019/04/sou-201920/
Statens offentliga utredningar. (2016). Effektiv vård: Slutbetänkande av en nationell
samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. (SOU-
rapport 2016:2). Hämtad från
https://www.regeringen.se/contentassets/42b0aef4431c4ebf9410b8ee771830eb/effe ktiv-vard---slutbetankande-av-en-nationell-samordnare-for-effektivare-
resursutnyttjande-inom-halso--och-sjukvarden_sou-2016-2.pdf Svensk ordbok. (2009). Svenska akademins ordböcker. Hämtad från
https://svenska.se/om/om-ordbockerna/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Sjuksköterskans profession: Grunden för din
legitimation. [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening-publikationer/professionsskrift-ny-framsida-till- webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter, Dietisternas Riksförbund & Sveriges Tandläkarförbund. (2016).
Säker vård: En kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. [Broschyr].
Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet- publikationer/saker-vard_2016.pdf
Upton, D., Hender, C., & Solowiej, K. (2012). Mood disorders in patients with acute and chronic wounds: A health professional perspective. Journal of Wound Care, 21(1), 42–48. Hämtad från databasen Cinahl.
Universitets- och högskolerådet [UHR]. (2020). Reel kompetens - en väg till högskolestudier. Hämtat 2020-02-27 från https://www.studera.nu/att-valja-utbildning/anmalan-och- antagning/reell-kompetens-och-undantag/#;0
Walton, B. G. (2016). Developing a Nursing lQ - Part II: The Expertise of Nursing Process.
Ohio Nurses Review, 91(5), 24–34. Hämtad från databasen PubMed.
Van Gerven, E., Deweer, D., Scott, S. D., Panella, M., Euwema, M., Sermeus, W., &
Vanhaecht, K. (2016). Personal, situational and organizational aspects that influence the impact of patient safety incidents: A qualitative study. Revista de calidad
asistencial: Organo de la Sociedad Espanola de Calidad Asistencial, 31(2), 34–46.
https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1016/j.cali.2016.02.003 Vetenskapsrådet (2014). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. (ISBN:91-7307-008-4). Hämtad från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Woo, K. Y., Krasner, D. L., Kennedy, B., Wardle, D., & Moir, O. (2015). Palliative wound care management strategies for palliative patients and their circles of care. Advanced Skin
Wound Care, 28(3), 130-140. doi:10.1097/01.Asw.0000461116.13218.43
World Medical Association (2013). WMA declaration of Helsinki. Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2019-10-25 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/
World Union of Wound Healing Societies (WUWHS). (2016). Position Document: Advances
in wound care: The Triangle of Wound Assessment. Hämtat från
https://www.woundsinternational.com/resources/details/position-document- advances-wound-care-triangle-wound-assessment
Ylonen, M., Stolt, M., Leino-Kilpi, H., & Suhonen, R. (2014). Nurses' knowledge about venous leg ulcer care: A literature review. International Nursing Review, 61(2), 194–202. doi:10.1111/inr.12088
Zarchi, K., Latif, S., Haugaard, V. B., Hjalager, I. R. C. & Jemec, G. B. E. (2014). Significant Differences in Nurses’ Knowledge of Basic Wound Management – Implications for Treatment. Medical Journals Limited, 94(4), 403-407. doi:10.2340/00015555-1770 Zhou, K., & Jia, P. (2016). Depressive symptoms in patients with wounds: A cross-sectional
study. Wound Repair & Regeneration, 24(6), 1059–1065. doi:10.1111/wrr.12484 Öien, R.F., Forssell, H., & Ragnarson Tennvall, G. (2016). Cost consequences due to reduced
ulcer healing times: Analyses based on the Swedish Registry of Ulcer Treatment.
International Wound Journal, 13(5), 957–62. doi: 10.1111/iwj.12465
Öhlén, J., Furåker, C., Jakobsson, E., Bergh, I., & Hermansson, E. (2011). Impact of the Bologna process in bachelor nursing programmes: The Swedish case. Nurse
BILAGA A. MISSIBREV TILL VÅRDENHETSCHEFER
Förfrågan om sjuksköterskors och undersköterskors medverkan
i intervjuer om vården av patienter med svårläkta sår.
Som del i mitt uppdrag som klinikövergripande omvårdnadsledare för sår på Intermedicin, vill jag få en djupare förståelse för arbetsprocessen kring patienter med svårläkta sår. Därför anmälde jag mig till en kurs arrangerad av Mälardalens Högskola, Västerås, som innebär en magisteruppsats motsvarande 15 Hp i vårdvetenskap och att en vetenskaplig undersökning genomförs. Syftet med uppsatsen är att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår på en vårdavdelning.
Svensk och internationell forskning inom sårbehandling har varit inriktad på sjuksköterskors erfarenheter, trots att det ofta är undersköterskor som genomför sårbehandlingar. Därför finns ett behov att även inkludera undersköterskors perspektiv, samt att närmare studera hur de båda yrkesgrupperna samarbetar kring uppdraget att vårda patienter med svårläkta sår.