Under arbetet har en mängd förslag på fortsatt forskning dykt upp men utifrån resultatet så är det ett par förslag som framstår som mer intressanta.
”Synligt språklärande i en ny tid – en fallstudie på förskolan”. Att initiera ett utvecklingsarbete på förskolan med femåringar och Ipads. Hur kan Ipad-användning bidra till att utveckla både det analoga och digitala språklärandet? I vilken utsträckning förmedlar Ipad-användning demokratiska värden som delaktighet och inflytande över sitt eget lärande? Dagens barn har redan i tidig ålder goda kunskaper om den nya digitala tekniken. Detta torde innebära att barnen i större utsträckning skulle kunna utöva inflytande i sitt språklärande med hjälp av Ipad som verktyg, om de fick möjlighet.
Resultatet i studien indikerar att vidare forskning behövs inom området ”Värdegrund och sociala medier”. Vad är skolans uppdrag när det gäller detta område? Hur förändras skolans uppdrag när det gäller att förmedla grundläggande värden när arenorna byter skepnad och ökar i antal?
Det finns som sagt många intressanta frågor att arbeta vidare med. När man väl har genomfört en undersökning dyker nya tankar upp som skulle vara spännande att fördjupa sig i. Min förhoppning är att på något sätt går vidare med någon av ovan nämnda frågor.
8 REFERENSLISTA
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur
Aspelin, J & Persson, S (2008). Lärares professionella/personliga utveckling.
Educare-Vetenskapliga skrifter, vol. 1, s. 27-49, Malmö högskola,
Lärarutbildningen
Aspelin, J. (1999). Klassrummets mikrovärld. Doktorsavhandling, Lunds universtitet, Division of Sociology
Aspelin, J. (2010). What really matters is `between´. Education Inquiry. Vol. 1, No. 2, p. 127-136
Aspelin, J. (2011). Co-Existence and Co-operation: The Two-Dimensional Conception of Education. Education, Vol. 1, No. 1, p. 6-11
Baddeley, A. (2007). Working memory, thought, and action. Oxford: Oxford University Press.
Bartholo, R., Tunes, E., Carmen Villela Rosa Tacca, M. (2010). Vygotsky´s and Buber´s Pedagogical Perspectives: Some Affinities. Educational Philosophy
and Theory. Vol. 42, No. 8, p. 867-880
Bernstein, Basil (2000). Pedagogy, symbolic control and identity. Maryland. Rowman & Littlefield Publishers, Inc.
Bjar, Louise (2008). Språket är huset vi bor i. I: Bjar, Louise (red). Det hänger på
språket. Danmark. Studentlitteratur
Bruner, Jerome (2002). Kulturens väv. Uddevalla. Daidalos AB
Buber, M. (1970). I and Thou (Ich und Du, 1921). New York: Touchstone
Carlsson, Lena & Linnér, Susanne (2008). Samtal i mötet mellan teori och praktik - en väg att fördjupa läraryrkets kunskapsbas. Fritzell, Christer (Red), Att tolka
pedagogikens språk. Perspektiv och diskurser (s.133-147). Göteborg: Växjö
University Press
Carter, S. (2006). Redefining Literacy as a Social Practice. Journal of Bascic
Writing, vol. 25, No.2, p.94-125.
Clark, I. (2012). Formative Assessment: Assessment Is for Self-regulated Learning.
Educ Psychol Rev, vol 24, p. 205-249
Cohen, L, Manion, L & Morrison, K. (2007) Research methods in education (6th Edition). Great Britain: Routledge
Dwyer, J. (2007). Computer-based Learning in a Primary School: Differences between the early and later years in primary schooling. Asia-Pacific Journal of
Teacher Education, V. 35, No. 1, p. 89-103
Eriksen Hagtvet, B. (2006). Språkstimulering Del 2. Stockholm: Natur och kultur Ertmer, P. (2005). Teacher Pedagogical Beliefs: The Final Frontier in Our Quest for
Technology Integration? ETR&D, vol, 53, No. 4, p 25-39, ISSN 1042-1629 Fangen, K (2011). Deltagande observation. Malmö: Liber
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Doktorsavhandling, Uppsala universitet
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I Nilholm & Björck-Åkesson (red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer
om forskningsområdet och forskningsfronterna. Bromma: CM Digitaltryck
Folkesson, A-M. (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Frank, E. (2009). Läsförmåga bland 9-10-åringar. Doktorsavhandling i pedagogik, Göteborgs universitet
Fritzén, Lena (2008). Lärarutbildningens vetenskapliga samtal. Fritzell, Christer (Red), Att tolka pedagogikens språk. Perspektiv och diskurser (s.149-163). Göteborg: Växjö University Press
Gee, J. (2001). A Socialcultural Perspective on Early Literacy Development. I Susan B. Neuman & David K Dickinson (Eds.) Handbook of Early Literacy
Research. New York: The Guilford Press
Gustafson, N. (2010). Lärare i en ny tid. Om grundskollärares förhandlingar av
professionella identiteter. Doktorsavhandling inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt arbete Nr 21, Malmö högskola,
Guthrie, J.T. & Wigfield, A. (2000). Engagement and motivation in reading. I: M.L.Kamil, P.B. Mosenthal, P.D. Pearson & R.Barr (red.), Handbook of
reading research (3:e utg. s. 403-422). New York: Longman.
Hattie, J. (2009). Visible learning. New York: Routledge
Hattie, J. (2012). Visible Learning for Teachers. London: Routledge
Herrlin, K & Lundberg, I. (2007). God läsutveckling – kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur
Hodgen, J & Wiliam, D (2011). Mathematics inside the black box. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Hoien, T & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Holmstrand, L & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan. Kalmar: Lenanders grafiska AB
Iftenhaler, D. (2012). Determining the effectiveness of prompts for self-regulated learning in problem-solving scenarios. Educational Technology & Society, Vol. 15. No. 1, p. 38-52
Ingvar, M. (2008). En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur
Ivanic, R. (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. I Language and
Education, vol. 18, nr 3, s. 220-245
Jacobson, C. (1998). Reading development and reading disability.
Doktorsavhandling, Lunds universitet
Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Dyslexi, aktuellt om
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur vad och varför? Forskning i fokus nr. 13. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.
Kroksmark, T. (2011). Lärandets strechadhet – lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan. Didaktisk Tidskrift, Vol 20, No 1, s. 1-22
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C & Säljö, R. (2010). Grundläggande färdigheter- att bli medborgare. I Lundgren, U., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.), Lärande skola bildning (s.233-253). Stockholm: Natur & kultur
Liberg, C. (2010). Den didaktiska reliefen – att vara lärare. I Lundgren, U., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.), Lärande skola bildning (s.233-253). Stockholm: Natur & kultur
Lindahl, M. & Folkesson, A-M. (2012). Can we let computers change practice? Educators´interpretations of preschool tradition. Computers in Human
Behaviour.
Lundgren, U. (2010). Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle. I Lundgren, U., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.), Lärande skola bildning (s.137-195). Stockholm: Natur & kultur
Magnusson, M & Pramling, N (2011). Signs of knowledge: the appropriation of a symbolic skill in a five-year-old. European Early Childhood Education
Research Journal, Vol. 19. n. 3, p. 357-372
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Marton,F., & Pang, MF. (2006). On Some Necessary Conditions of Learning.
Journal of the Learning Sciences, Vol. 15 n.2, p. 193-220
Medierådet (2010). Småungar och medier. Stockholm: Kulturdepartementet Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Mulkey, L.M, Catsambis, S, Steelman, L. C. & Hames-Ramos, M. (2009). Keeping
track or getting off track: issues in the tracking of students. I Saha, L.J & Dworkin, A. G (Eds). International handbook of research on teachers and
teaching. New York: Springer
Myrberg, M. (2009). Pedagogiska kontroverser kring dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. I Samuelsson, S m fl. Dyslexi och andra svårigheter med
skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur
Myrberg. M. & Lange, A. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska
insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet.
Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan i Stockholm
Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljö. Doktorsavhandling, Växjö universitet, Institutionen för pedagogik
OECD (2002). Understanding the brain: Towards a new learning science. Paris: OECD
Pramling, I. (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande utvecklas i förskolan? Nordisk barnhageforskning, Vol.3, n 3, p. 159-167
Pramling, N. & Säljö, R. (2011). Metaforik för minne och lärande. I Säljö, R. (Red.),
Lärande och minnande som social praktik. Lettland: Norstedts
Pressley, M. (2006). Reading Instruction that Works. The Case for Balanced
Teaching. New York & London: The Guildford Press
Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och
dess tillämpning i yrkesutövningen. Doktorsavhandling. Malmö högskola,
Lärarutbildningen
Skolinspektionen (2010). Rätten till kunskap. Rapport 2010:14, Stockholm
Skolinspektionen (2011a). Olika elever-samma undervisning. Dnr: 40-2011:4396. Stockholm
Skolinspektionen (2011b). Läs – och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Dnr: 40-2010:119. Stockholm
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Fritzes Skolverket (2011). Nya språket lyfter - reviderad upplaga enligt Lgr 11. Västerås:
Edita Västra Aros AB
Skoog, M. (2012). Skriftspråkslärande i förskoleklass och årskurs 1. Doktorsavhandling, Örebro universitet, Department of Education
Stanovich, K. (1999). A call for an end to the paradigm wars in reading research. Journal of Reading Behavior 22 (3), p. 221- 231
Street, B. (2001). Literacy empowerment in developing societies. I L. Verhoeven & C. E. Snow (red.) Literacy and motivation. Reading engagement in individuals
and groups (s. 291-300). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Swalander, L & Folkesson, A-M (2007). Self-regulated learning through writing on computers: consequenses for reading comprehension. Computers in Human
Behaviour, Vol. 23, n 5, p. 2488-2508
Swalander, L & Folkesson, A-M (2010). Computer Use in a Primary School. : A Case-Study of Self-Regulated Learning. I Efklides, A & Misailidi, P (red).
Trends and Prospects in Metacognition Research p. 395-425. New York:
Springer
Swalander, L & Taube, K. (2007). Influences of family based prerequisites, reading attitude, and self-regulation on reading ability. Contemporary Educational
Psychology. Vol 32, n 2, p. 206-230.
Swalander, L. (2006). Reading achievement. Its relation to home literacy,
self-regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and adolescents Doktorsavhandling, Lund universitet, Department of Psychology
Swalander, L. (2009). Självbild, motivation och dyslexi. I Samuelsson, S m fl.
Svensk Facklitteratur. (2010). Ny skollag i praktiken. Stockholm: Svensk Facklitteratur AB
Swärd, A-K. (2008). Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering. Doktorsavhandling i specialpedagogik, Stockholms universitet
Säljö, R, Mäkitalo, Å & Jakobsson, A. (2011). Appropriering genom argumentation. I Säljö, R. (Red.), Lärande och minnande som social praktik. Lettland: Norstedts
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Säljö, R. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.), Lärande skola bildning (s.137-195). Stockholm: Natur & kultur
Säljö, R. (2010). Lärande och kulturella redskap. Falun: Norstedts
Säljö, R. (2011). Att lära och minnas i vardagliga verksamheter. I Säljö, R. (Red.),
Lärande och minnande som social praktik. Lettland: Norstedts
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Uddevalla: Norstedts Akademiska Förlag
Tjernberg, C. (2011). Specialpedagogik i skolvardagen. Vetenskaplig uppsats för licentiatexamen: Stockholm, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet
Trageton, A. (2003/2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB.
Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Bromma: CM Digitaltryck
Watts, M. & Lloyd, C. (2004). The use of innovative ICT in the active pursuit of literacy. Journal of Computer Assisted Learning 20, p. 50-58
Wenger, E. (1998). Communities of Practice. New York: Cambridge University Press
Vetenskapsrådet (2002). Forskningetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Erlanders Gotab.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in Society. England: Harvard University Press Vygotskij, L.S. (1986). Thought and Language. England: The MIT Press
Zimmerman, B.J. (2002). Becoming a Self-Regulated Learner: An Overview. Theory
into Practice, Vol. 41, No. 2, p. 64-70
Åberg, A & Lenz Taguchi, H. (2007). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber AB
Elektroniska referenser:
BILAGA 1
2012-03-23 Informationsbrev till föräldrar och barn i Förskoleklass, åk 1 och åk 2
På det senaste föräldramötet 2012-03-08 informerade jag om att jag ska vara tjänstledig resten av terminen för att ägna mig åt min masteruppsats. Den ingår som en avslutande del i Masterprogrammet vid Linnéuniversitetet.
Syftet med min masteruppsats är att belysa arbetet med de två pedagogiska modeller, Verkstadsarbetet, som vi har arbetat med sedan ht 2010 och Datorn som pedagogiskt verktyg, som vi har arbetat med sedan ht 2011. Uppsatsen har för avsikt att lyfta fram dels pedagogernas upplevelser, dels vad som sker i undervisningen. Detta kommer att ske genom intervjuer. Vad gäller barnen kommer jag att iaktta, föra informella samtal samt lyssna in vad som sker i de olika grupperna ca tre tillfällen per grupp, för att försöka få syn på vilken typ av lärande som sker. Ljudupptagning kommer att ske med hjälp av diktafon, risken finns annars att jag missar väsentlig information. Individskyddet gällande undersökningsdeltagare, i det här fallet Era barn, är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. Fyra huvudkrav ställs:
* Informationskravet: Forskaren ska informera undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Era barn är under 15 år och därför ska Ni föräldrar informeras. Deltagandet är frivilligt och jag respekterar om Ni vill att Era barn inte ska delta.
* Samtyckeskravet: Eftersom barnen är under 15 år krävs att Ni som föräldrar samtycker till Era barns deltagande i undersökningen.
* Konfidentialitetskravet: I arbetet kommer man inte att kunna utläsa vilken elev som har sagt vad utan en avidentifiering kommer att ske.
* Nyttjandekravet: Arbetet kommer att sammanställas i en masteruppsats. De uppgifter som har samlats in kommer inte att användas till något annat. Ljudupptagningarna kommer att raderas när uppsatsen är bedömd.
Vänligen fyll i nedanstående talong för att bekräfta att Du och Ditt barn ger sitt samtycke att delta i undersökningen. Om du undrar något angående undersökningen så ring mig gärna på tel:
Jag vore mycket tacksam om ni fyllde i och lämnade in talongen omgående. Senast ons 28/3. Sätt ett kryss i lämplig ruta.
Med vänliga hälsningar Marina Wernholm
__________________________________________________________________ _____Mitt barn får delta i undersökningen.
_____Mitt barn får inte delta i undersökningen
Barnets namn:________________________________
Barnets underskrift:________________________________________ Förälders underskrift:__________________________________________ Namnförtydligande:__________________________________________