Nordin – Hutlman (2004) är en återkommande författare i vår litteraturgenomgång och vår analys. Med vetskapen om att ovan nämnda författare inte är ensam om att studera miljöns betydelse för barns subjektskapande skulle denna i ett fortsatt arbete kunna belysas än mer. Frågeställningar som skulle vara intressanta att söka svar på är om de olika studierna säger samma sak om miljöns betydelse för barns subjektskapande? Visar studierna att barnens utveckling är så beroende av den fysiska miljöns utformning som Nordin – Hultman (a.a.) visar?
Vad händer när nöjda pedagoger och pedagoger som är missnöjda arbetar i samma arbetslag? Vi har läst litteratur som beskriver vikten av en samsyn i arbetslaget. Flera pedagoger uttrycker ett missnöje kring den verksamhet de idag arbetar i och menar att de saknar en samsyn. Intressant vore att undersöka hur man i förskolorna kommer fram till en samsyn. Här kan pedagoger och chefer tillfrågas. I informanternas utsagor skulle man hitta eventuella likheter och olikheter som tillsammans redde ut en del av den frustration som flera pedagoger
idag känner. Syftet skulle vara att med nyvunna kunskaper komma närmare svaret/svaren på hur man når en samsyn i ett arbetslag där det finns nöjda och icke nöjda pedagoger.
I vår undersökning har pedagoger med olika utbildning och erfarenheter intervjuats omkring tambursituationen på deras förskoleavdelning. Det vore intressant att genomföra en undersökning där man jämför arbetslag som i vår studie, med arbetslag där samtliga pedagoger har en gemensam bakgrund i form av litteraturstudier av exempelvis relationskompetens eller deltagit i pedagogiska reflektioner/diskussioner inom ämnet. I jämförelserna skulle man kunna belysa eventuella skillnader gällande barns utvecklingsmöjligheter, pedagogers arbetsmiljö och trivsel.
Lärdomar
Innan vi påbörjade denna studie hade vi tankar om hur resultatet av barnens upplevelser av tambursituationen skulle se ut. Vi förväntade oss att majoriteten av barnen skulle uttrycka ett större missnöje kring tambursituationen och pedagogernas bemötande än vad resultatet visade, detta då våra erfarenheter säger oss att denna rutinsituation innehåller ofta återkommande uppmaningar och tillsägelser. Genom barnintervjuerna blev vi också uppmärksammade på behov som vi inte trodde vissa enskilda barn hade. Inför intervjuerna med pedagogerna fanns hos oss inga uttalade förväntningar vad gäller resultatet, utan en nyfikenhet kring deras upplevelser av tambursituationen, detta då ämnet ej diskuterats i för oss önskad utsträckning. De lärdomar vi dragit av dessa resultat är, att trots att många barn uttrycker att de är nöjda så vilar vi inte i detta utan anstränger oss för att bli än mer lyhörda för allas individuella behov. För att kunna vara lyhörda inför allas önskemål och behov ser vi vikten av att ta vara på alla de tillfällen en dag på förskolan erbjuder. Initiativet till studien har öppnat upp för nya diskussioner i våra arbetslag. Samtliga pedagoger upplevde att vår intervju i samtalsform var givande. De uppskattade att få reflektera runt tambursituationen som så sällan diskuteras. Vi upplever, precis som flera pedagoger också understryker, att det behövs reflekterande samtal omkring förhållningssätt, barnsyn och planeringen av miljön för att göra ett bra jobb där både barn och vuxna få uppleva sig vara en tillgång för varandra.
Referenser
Bjervås, Lotta (2003). Det kompetenta barnet. I: Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red). Förskolan – barns första skola! Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket: om lärares yrkesspråk
och yrkesetik. [Ny, rev. och uppdaterad utg.] Stockholm: HLS förl.
Croona, Gill (2003). Etik och utmaning: om lärande av bemötande i professionsutbildning. Diss. Växjö: Univ., 2003
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik
för barnintervjuer. Stockholm: Liber
Doverborg & Pramling (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Stockholm: Liber AB Fjellström, Roger (2006). Lärares yrkesetik. Lund: Studentlitteratur
Gren, Jenny (2001). Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm: Liber AB
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson
Holmsen, Merete (2005). Samtalsbilder: en väg till kommunikation med barn Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget
Johansson, Eva (2003a). Att närma sig barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige
2003, årg. 8 Nr. 1-2.
Johansson, Eva (2003b). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. Stockholm: Statens skolverk
Johansson, Eva & Johansson, Barbro (2003). Etiska möten i skolan: värdefrågor i samspel
mellan yngre skolbarn och deras lärare. 1. uppl. Stockholm: Liber
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens. Stockholm: Runa förlag Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Linnér, Susanne, Värden och villkor: pedagogers samtal om ett yrkesetiskt dokument, Växjö University Press, Diss. Växjö: Växjö universitet, 2005, Växjö, 2005
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö. Stockholm: Liber
Nordin – Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB
Orlenius, Kennert & Bigsten, Airi (2006). Den värdefulla praktiken: yrkesetik i pedagogers
vardag. 1. uppl. Hässelby: Runa
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (1999). Överenskommet! Stockholm: Liber AB
Skolverket (2004). Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. 1. uppl. Stockholm: Liber
Öhman, Margareta (2006). Den viktiga vardagen: vardagsberättelser och värdegrund. Hässelby: Runa
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.(Elektronisk).Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf (090707 kl 12:20).
Lärarförbundet (2001). Lärares yrkesetik. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/711D4E365700B648C1256E AD003BF71D/$file/pdf.pdf (090804)
Lärarnas Riksförbund (2001). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/indexfrmset?readform (090912)