Förslag till fortsatt forskning

Eftersom studien inriktats mot grundskolans tidigare årskurser finner jag att det vore av intresse om fortsatt forskning undersökte lärares användning av fysikundervisning under grundskolans mellersta och högre årskurser. Min förmodan är att en studie som inriktas mot grundskolans samtliga årskurser skulle bidra till en intresseväckande kontrast som är värd att analysera och arbeta med. En studie som undersöker lärares fysikundervisning under grundskolans samtliga årskurser skulle möjligtvis leda till att det går att väga studiernas resultat mot varandra för att se eventuella likheter och olikheter. Vidare menas att resultatet ur exempelvis årskurs fyra kan användas för att jämföras med resultatet i denna studie som är inriktade på årskurserna dessförinnan. Min hypotes är att vidare forskning skulle leda till att undersökningen får ett mer representativt urval av kvinnor och män. Som i sin tur skulle kunna leda till att resultatet kan generaliseras och appliceras mot en större mångfald.

Vid fortsatt forskning skulle man kunna förbättra frågeställningarna i enkätundersökningen och intervjuerna och addera frågor som i detalj undersöker vilka läroböcker som används och vilka andra läromedel som lärare väljer att nyttja. Att även undersöka vilka teman och begrepp lärare undervisar i inom fysik hade varit av värde för att få reda på mer i detalj vad lärare och elever arbetar med i undervisningen. Vidare skulle man kunna addera en frågeställning som undersöker om de deltagande lärarna arbetar kommunalt eller inom en friskola. Denna tillämpning skulle leda till att man kan undersöka om det finns skillnader att undervisa i fysik på en kommunal skola gentemot en friskola. Ett ytterligare förslag skulle vara att man utformar ett missivbrev som är allomfattande men innehar en mystik som döljer undersökningens syfte och frågeställningar. Genom att ta detta i beaktande och även addera en meta-fråga som handlar om att deltagare skall kunna svara på varför de väljer att svara eller inte svara på enkäten är min förmodan att undersökningen skulle till leda att fler personer

väljer att delta i intervjustudien. Att i missivbrevet dölja undersökningens syfte och frågeställningar leder till att undersökningen inte får en uttalad inriktning och att man minskar risken för att lärare från enbart bestämda dispositioner väljer att delta. Vidare menas att enkäten skulle uppmuntra samtliga lärare att delta oavsett tidigare erfarenheter och ämneskompetens. Att undersöka hur fysikämnet synliggörs med utgångspunkt i övergripande frågeställningar medför att man kan använda flera frågor som undersöker samma sak, för att i detta fall undersöka korrelationen mellan dessa frågor. Utöver detta hade det varit värdefullt att genomföra ett fåtal nya intervjuer, med lärare som är verksamma inom just årskurs 1-3 och med en förhoppning om att nya frågeformuleringar skulle leda till en ökad respons av respondenterna och att man skulle kunna ställa fler följdfrågor. Att denna studie redan vid igångsättning detaljerat har uttryckt syftet för undersökningen och utgett information gällande vilket lärosäte jag tillhör, finns en risk att de deltagande lärarna har någon form av aknytning till lärosätet och känner att de vill delta i undersökningen av den anledningen.

I och med att syftet med denna studie var att undersöka hur lärare arbetar med att synliggöra fysikämnet i förhållande till den tid och undervisningsmaterial som finns att tillgå är min förhoppning att med denna studie kunna inspirera lärare och pedagoger till att vilja fortsätta undervisa i fysik och inte blir avskräckt av de försämrade resultaten som Skolinspektionen rapporterar om. Att fysik intar en undanskymd roll i skolundervisningen är något som du som ansvarig lärare kan förändra. Våga ta dig an fysikundervisning, var intresserad och var

nyfiken och våga ta hjälp av kollegor och det kollegiala lärandet för att ni som arbetslag tillsammans skall ha en chans lyfta fysikämnets existens. Utifrån denna studie vill jag visa en positiv bild av fysik och visa att det är möjligt att undervisa inom ämnet även bland yngre elever.

8 REFERENSER

Andersson, B. (1989). Grundskolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap: kunskapsbygge med hjälp

av ämnesdidaktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Andersson, J. (2015). Laborativt arbete i fysikundervisningen - något som behöver diskuteras! (Licentiatavhandling, Karlstad University Studies, No. 14). Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:787353/FULLTEXT01.pdf

Andrée, M. (2007). Den levda läroplanen: en studie av naturorienterande

undervisningspraktiker i grundskolan (Doktorsavhandling, Studies in Educational science HLS förlag Stockholms universitet, No. 97) Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:196841/FULLTEXT01.pdf

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitterat

Ekborg, M. & Lindahl, B. (2007). NTA som skolutvecklingsprogram: utvärdering av effekten

av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå, Kungl. Vetenskapsakad., Stockholm, 2007. Hämtad 2018.05.15

http://www.ntaskolutveckling.se/globalassets/rapporter-och-utvarderingar/nta-som-skolutvecklingsprogram.pdf

Ekstig, B. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur.

Harlen, W. (1996). Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (1. uppl.) Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Helldén, G., Lindahl, B. & Redfors, A. (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap:

en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Helldén, G. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk

belysning. (2. [dvs 1.] uppl.) Stockholm: Liber.

Högström, P., Ottander, C. & Benckert, S. (2006). Lärares mål med laborativt arbete:

Högström, P., Ottander, C. & Benckert, S. (2010). Laborativt arbete i grundskolans senare år

[Elektronisk resurs] lärares perspektiv. NorDiNa. (6:1, 80-91).

Jakobson, B. (2009). Från begrepp till utforskande arbetssätt - forskning om

NO-undervisning i grundskolans tidigare år [Elektronisk resurs]. Stockholm:

Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Johansson, A. (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare

årskurser (Doktorsavhandling, Department of Mathematics and Science Education,

Stockholm University). Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:544492/FULLTEXT01.pdf

Johansson, A. & Wickman, P. (2013). Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år

[Elektronisk resurs] Lärares olika betoningar av kvalitéer i NO-undervisningen. NorDiNa.

(9:1, 50-65). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11188

Johansson, A. & Wickman, P. (2012). Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig

verksamhet? [Elektronisk resurs] En analys av svenska läroplaner för grundskolan under 50

år. NorDiNa. (8:3, 197-212). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11187 Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lindström, G. & Pennlert, L. (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i

didaktik. (5. uppl.) Umeå: Fundo.

Lunde, T. (2014). När läroplan och tradition möts: om lärarfortbildning och undersökande

aktiviteters syfte inom den laborativa NO-undervisningen i grundskolans senare del.

(Licentiatavhandling, Karlstad University Studies, No. 42). Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:735895/FULLTEXT01.pdf

Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin (u.å.). Fysik. Hämtad 2018.04.17

https://www-ne-se.webproxy.student.hig.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fysik

Nationellt resurscentrum för fysik (u.å.) Hämtad 2018. 05.27 http://www.fysik.org

Nilsson, P. (2005). Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment [Elektronisk resurs]. NorDiNa. (1:1, 58-69).

Nilsson, P. (2012). Att se helheter i undervisningen: naturvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Skolverket

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Persson, H (2009). Ämnesintegrerad undervisning i naturvetenskap – Vad är det? [Elektronisk resurs]. Umeå (2009).

Serder, M. (2015). Möten med PISA: kunskapsmätning som samspel mellan elever och

provuppgifter i och om naturvetenskap (Doktorsavhandling, Malmö studies in educational science, No. 75). Tillgänglig:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/17966/2043_17966%20Serder%20MUEP.pdf?seq uence=2&isAllowed=y

Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. (3., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen (2010:8). Fysik utan dragningskraft. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 2018.03.15

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2010/fysik-gr/slutrapport-undervisningen-fysik.pdf

Skolinspektionen (2011:9). Fysik i mellanåren - bortglömt men inte bortglömt : rapport om

undervisningen i fysik i de mellersta grundskoleåren. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad

2018.03.15

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2011/fysik/kvalgr-fygr2-slutrapport.pdf

Skolverket (2015a). Laborationen i undervisningen. Hämtad 2018.04.24

https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/kemi/oppna-sinnen/laborationen-i-undervisningen-1.235682

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket. Hämtad 2018.03.11

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Skolverket (2017). Kursplan Fysik. Skolverket. Hämtad 2018.03.11

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/fysik

Skolverket (2015b) Science center. Hämtad 2018. 03.11

https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/aktorer/science-center-1.96925

Strömdahl, H. (red.) (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan: några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur

Svärdh, J (2013). Measuring Long-Term Effects of a School Improvement Initiative (Licentiatavhandling, KTH Education and Communication in Engineering Science, No. 02)

Universitetsservice US-AB, Stockholm. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:665406/FULLTEXT01.pdf

Teknikdelegationen (2010). Vändpunkt Sverige: ett ökat intresse för matematik,

naturvetenskap, teknik och IKT : betänkande. Stockholm: Fritze. Hämtad 2018.04.20

https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/5d001d2d779f40d48a436dc418a746ca/vand punkt-sverige---ett-okat-intresse-for-matematik-naturvetenskap-teknik-och-ikt-sou-201028 Utbildningsdepartementet (2017). Förordning om ändring i skolförordningen (2011:185). Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad 2018.01.31

http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/17/171236.PDF

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018.03.02 https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Wickman, P. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i