4. Teoretiska och metodiska utgångspunkter
7.3 Förslag till fortsatt forskning
Studien utgår från ett lärarperspektiv, en fenomengrafisk forskningsansats, samt ett begränsat geografiskt område. Vidare utgår studiens frågeställningar från ett generellt plan gällande programmeringsspråk och programmering i matematikundervisningen. Därav finns flertalet uppslag till fortsatt forskning. För det första vore det intressant att upprepa denna studie och då komplettera med ett elevperspektiv, för att därigenom bidra med ökade insikter kring varför det är meningsfullt att implementera programmering i matematikundervisningen. Observationer kan utgöra ytterligare ett komplement och besvarar forskningsfrågor rörande vad lärare faktiskt gör i sin undervisning med programmering, till skillnad från min studie vilken endast besvarar lärares uppfattningar av hur de använder sig av programmering i undervisningen. För det andra vore det intressant att utöka studiens geografiska område och därav skapa ett nationellt perspektiv på studiens syfte, samt forskningsfrågor. Dessa resultat skulle sedan kunna tjäna som utgångspunkt i en internationell jämförelse med till exempel England och Finland, vilket på sikt bör gynna Sveriges skol- och samhällsutveckling.
Utöver en utveckling av denna studies design och omfång kan även ytterligare forskningsfrågor genereras. Visuella programmeringsspråk baserade på blockprogrammering så som till exempel Scratch kan jämföras utifrån följande aspekter: lärande inom matematik och korrelation mellan elevers motivation och lärande. Vidare kan fördelar respektive nackdelar med analog programmering diskuteras. I överlag eftersöker jag forskning vilket bidrar med fördjupade kunskaper och förståelse kring vilka verktyg lärare kan använda sig av i införandet av programmering i matematikundervisningen.
36
Litteraturförteckning
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin &
P.-G. svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111-138). Lund:
Studentlitteratur.
Aydin, E. (2005). The use of computers in mathematics education: A paradigm shift from
“computer assisted instruction” towards “student programming”. The Turkish Online Journal of Educational Technology, 4(2), 27-34.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg:
Till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Barake, F., El-Rouadi, N., & Musharrafieh, J. (2015). Problem Solving at the Middle School Level: A Comparison of Different Strategies. Journal of Education and Learning, 4(3), 62-70.
doi:10.5539/jel.v4n3p62
Bergström, G., & Boréus, K. (Red.). (2005). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bers, M. U., Flannery, L., Kazakoff, E. R., & Sullivan, A. (2014). Computational thinking and tinkering: Exploration of an early childhood robotic curriculum. Computers & Education, 72, 145-157. doi: 10.1016/j.compedu.2013.10.020
Björklund, L. (2014). Att medvetandegöra det omedvetna: De fyra F-n och andra
kunskapsbegrepp i skolan och forskning om lärande. I Dynamiska och komplexa miljöer:
Reflektioner över pedagogiska praktiker: Vänbok till Glenn Hultman (s. 7-19).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber AB.
Ernest, P. (1989). The Knowledge, Beliefs and Attitudes of the Mathematics Teacher: A model. Journal of Education for Teaching, 15(1), 13-33.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Lund:
Studentlitteratur.
Helenius, O. (2006). Kompetenser och matematik. Nämnaren, (3), 11-15.
Helenius, O., Misfeldt, M., Rollandsson, L., & Ryan, U. (2017). Om programmering i matematikundervisningen. Stockholm: Skolverket.
Hägglund, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. Lund: Studentlitteratur AB.
Høines, M. J. (2002). Fleksible språkrom. Matematikklæring som tekstutvikling (Doktorsavhandling, Universitet i Bergen, Institutt for praktisk pedagogikk).
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3-4), 152-170.
Johansson, K., & Dahlgren, L. O. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162-175). Stockholm: Liber AB.
37
Kemp, P. (2014). Computing in the national curriculum: A guide for secondary teachers.
Bedford: Computing at School and NAACE.
Kilpatrick, J. (Red) (2001).Adding It Up: Helping Children Learn Mathematics [Elektronisk resurs]. Hämtad 13 mars 2018 från https://www.nap.edu/read/9822/chapter/6#117
Kodcentrum. (u.å.). Kodboken.Hämtad 21 mars 2018 från
https://www.kodboken.se/media/926928/robotkompis_kommandon_dublett.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. Uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB.
Makerspace for Education. (u.å.).Dash and Dot: What is it?. Hämtad 21 mars 2018 från http://www.makerspaceforeducation.com/dash-and-dot.html
Manilla, L. (2017). Att undervisa i programmering i skolan: Varför, vad och hur?. Lund:
Studentlitteratur AB.
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Papert, S. (1980). Mindstorms: Computers and Powerful Ideas. London: Harvester.
Portelance, D.J., Strawhacker, A.L., & Bers, M.U. (2016). Constructing the ScratchJr Programming Language in the Early Childhood Classroom. International Journal of Technology and Design Education, 26(4), 489-504. doi:0.1007/s10798-015-9325-0 Regeringskansliet (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Hämtad 17 januari 2018 från
http://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/inform ationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
Ryve, A. (2006). Vad är kunskap i matematik. Nämnaren, (2), 7-9.
Saito, D., Washizaki, H., & Fukazawa, Y. (2017). Comparison of Text-Based and Visual-Based Programming Input Methods for First-Time Learners. Journal of Information Technology Education: Research, 16, 2019-226.
Shim, J., Kwon, D., & Lee, W. (2017). The Effects of a Robot Game Environment on Computer Programming Education for Elementary School Students. IEEE Transactions on Education, 60(2), 164-172.
Skolverket. (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå: Ett kommentarmaterial till läroplaner för förskoleklass, fritidshem, och grundskoleutbildningen. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (4. Uppl.).
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018a). Läroplaner och kommentarmaterial. Hämtad 16 januari 2018 från https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/om-programmering-webbkurs-1.263574
38
Skolverket. (2018b). Programmering i samhället: Historiskt och idag. Hämtad 16 januari 2018 från https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/om-programmering-webbkurs-1.263574
SOU 1992:94. Bildning och kunskap: Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning. Stockholm: Skolverket.
SOU 2015:28. Gör Sverige i framtiden: Digital kompetens. Stockholm: Fritzes offentliga publikation.
Säljö, R. (1999). Kommunikation som arena för handling: Lärande i ett diskursivt perspektiv.
I C. A. Säfström & L. Östman (Red.), Textanalys (s. 76-94). Lund: studentlitteratur.
Thornberg, R., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A.
Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256-278). Stockholm: Liber.
Tom Tits. (u.å.). Blue-Bot: programmering och styrning. Hämtad 21 mars 2018 från http://www.tomtit.se/skola/skolprogram/blue_bot/
Tossavainen, T., Viholainen, A., Asikainen, M. A., & Hirvonen, P. E. (2017). Exploration of Finnish Mathematics Students´ Beliefs About the Nature of Mathematics. Far East Journal of Mathematical Education, 17(3), 105-120.
Utbildningsstyrelsen (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014: Föreskrifter och anvisningar 2014:96. Hämtad 7 mars 2018 från
http://www.oph.fi/lp2016/grunderna_for_laroplanen
Ventrella, J. (2012). Brainfilling Curves: A Fractal Bestiary [Elektronisk resurs]. Hämtad 31 maj 2018 från
http://archive.org/stream/BrainfillingCurves-AFractalBestiary/BrainFilling#page/n15/mode/2up
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wyndham, J. (1990). Fyra matematikdidaktiska satser: En sammanställning av fyra tidigare skrivna uppsatser (nr 15). Linköping: Universitet i Linköping.
Xu, D., Blank, D., & Kumar, D. (2008). Games, Robots, and Robot Games: Complementary Contexts for Introductory Computing Education. Proceeding-3Rd International Conference on Game Development in Computer Science Education, 66-70. doi: 10.1145/1463673.1463687
39
Bilagor
Inbjudan till intervju (bilaga 1)
Programmering i matematikundervisningen
1. Inledning
Teknologin tar allt större plats i samhället och enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem (Skolverket, 2017b) ska skolan förbereda eleverna att verka och leva i samhället.
Därav har programmering implementerats i läroplanen med syfte att öka elevernas förståelse av digitala objekts uppbyggnad och funktion (Helenius, Misfeldt, Rolandsson & Ryan, 2017).
Skolverket erbjuder en webbaserad kompetens- och fortbildning inom programmering där de hävdar att alla bör besitta en läs- och skrivnivå inom området, oavsett kommande yrkesroll (Skolverket, 2018b). Min utbildning har ej erbjudit någon renodlad kurs i programmering eller integrerat detta i ämneskurserna. Därav anser jag att det är ett intressant och lärorikt forskningsområde.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att belysa lågstadielärares (årkurs 1 till 3) tolkningar av skrivelserna i läroplanen för matematik gällande programmering. Studien fokuserar främst på lärares definition av programmering, samt dess funktion i matematikundervisningen.
Utifrån detta syfte formuleras följande frågor:
• Vad är programmering inom matematik för lågstadielärare i årskurs 1–3?
• Hur tolkar lågstadielärare i årskurs 1–3 sambandet mellan matematisk verksamhet i skolan och införandet av programmering i läroplanen i matematik?
• Vilka förmågor inom matematik anser lågstadielärare i årskurs 1–3 stöds och utvecklas av införandet av programmering och på vilket sätt?
Intervjuerna kommer att spelas in (endast ljud) och transkriberas, det vill säga skrivas ned i text.
Om du önskar så får du självklart se den transkriberade intervjun efteråt.
40
Intervjufaser (Bilaga 2) orienteringsfasen
• Syftet med min studie är att belysa lågstadielärares tolkningar av skrivelserna i läroplanen för matematik gällande programmering. Studien fokuserar främst på lärares definition av programmering, samt dess funktion i matematikundervisningen.
• Utbildningen erbjuder inte någon undervisning i hur programmering kan implementeras i matematikundervisningen, därför är har jag valt att skriva om detta i mitt examensarbete.
• Intervjun kommer att spelas in. Jag kan fokusera på vårat samtal, samt det underlättar bearbetningen och analysen. Starta röstinspelningen för att se att det fungerar.
• Jag kommer att skriva ut intervjun i text och röstinspelningarna raderas när mitt examensarbete är betygsatt. Jag skickar den transkriberade intervjun till dig så att du kan godkänna den.
• Bearbetningen och analysen sker genom att jag först läser igenom de transkriberade intervjuerna, sen så kategoriserar jag svaren utifrån likheter och skillnader.
• Jag kommer att utgå från en intervjuguide. Den fungerar som en checklista, så att jag inte glömmer något.
• Jag kommer självklart avidentifiera dig i min rapport. Jag har dock lite info som jag skulle vilja ha med, fråga vad som är ok:
Fingerat namn Ålder
Kön
Verksamma år som lärare
• Du har rätt att avbryta din medverkan när som helst under studien, har även rätt att begära att vissa delar av transkriptionen tas bort.
avslutningsfasen
• Påminna om rätten att se transkriptionen. Vilken mejl ska jag skicka den till?
• Dubbelkolla hur många personuppgifter som är ok att ha med i rapporten
• Jag kommer att skicka en sammanfattning av forskningsresultatet och om du vill skickar jag även hela rapporten.
• Har du några frågor eller funderingar?
• Kolla så att respondenten har alla mina kontaktuppgifter
41
Intervjufrågor (bilaga 3) Uppvärmningsfrågor
• Hur länge har du arbetat som lärare?
• Varför valde du att bli lärare?
Kategorisering av intervjufrågorna utifrån studiens frågeställningar
Hur definierar lågstadielärare i årskurs 1–3 begreppet programmering?
• Vilka erfarenheter har du av programmering? (att undervisa, kompetensutveckling, allmänna erfarenheter)
• Vad innebär programmering i matematikämnet i lågstadiet för dig?
• Återkoppla till lärarens erfarenheter av programmering i matematikundervisningen, be de beskriva sina erfarenheter på ett konkret sätt. Om de saknar erfarenhet, hur vill de införa programmering i matematikundervisningen hösten 2018.
Hur tolkar lågstadielärare i årskurs 1–3 skrivelserna i kursplanen för matematik gällande programmering, vilka effekter leder det till i deras matematikundervisning?
• Varför tror du programmering har fått en större plats i samhället och varför tror du att programmering finns i undervisningen för barn?
• Hur diskuterar ni i arbetslaget/lärarna på skolan införandet av programmering i matematikundervisningen?
Vilka förmågor inom matematik anser lågstadielärare i årskurs 1–3 stöds och utvecklas av införandet av programmering och på vilket sätt?
• Vilka matematiska förmågor anser du stöds och utvecklas av införandet av programmering?
• Hur ser du på de matematiska förmågorna? (begreppsförmågan, problemlösningsförmågan, kommunikationsförmågan, resonemangsförmågan och räkneförmågan)
• Återkoppla till vilka matematiska förmågor som stöds och utvecklas av införandet av programmering. På vilket sätt stöds och utvecklas dessa förmågor?
Avslutande fråga
• Har du något du vill tillägga utöver dessa frågor som har med programmering att göra?