I arbete med tidiga insatser menar man att ett nära samarbete med barnens/elevernas vårdnadshavarna är en av de viktigaste framgångsfaktorerna (Anders m.fl,2011,Bayat, Mindes & Cowitt,2010, European Agency,2005) I denna studie har pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola,förskoleklass och grundskola fått dela med sig av sina erfarenher om tidiga insatser. Intressant hade varit att få ta del av vårdnadshavarnas egen syn på tidiga insatser i allmänhet, insatsernas karraktär , sin egen delaktighet i processen och sitt samarbete med förskola/skola och andra aktörer runt deras barn. Detta skulle kunna ske genom en kvalitativ undersökning där man använder sig av semistrukturerade intervjuer och strävar efter ett djup i samtalen med endast ett mindre antal informanter.
Intressant i det här sammanhanget hade även varit att förslagsvis, genom en kvalitativ studie, ta reda på varför inte fler pedagoger talar om risken med ”stämpling” och ”stigmatisering” av barn/elever i arbete med tidiga insatser.
7.5 Slutord
Flera är rösterna som talar för värdet av de tidiga insatserna. Att inte fler lyfter fram riskerna med identifiering av barn svårigheter, dokumentationens makt, insatsernas punkturella perspektiv innebär inte, att de inte finns. Arbete med tidiga insater måste oavsett när, var och hur de sker, kunna ifrågasättas, diskuteras och reflekteras över, för att varje enskilt barn / varje enskild elev på bästa sätt ska ha möjlighet att nå skolans nationella mål.
Referenser
Ahrne, G (red.)& Svensson, P (red.). (2012). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Alderson, P& Morrow, V. (2011). The ethics of research with children and young people: a practical handbook. Los Angeles: Sage
Anders,Y, Sammons,P,Taggart,B, Sylva,K, Melhuis,E & Siraj-Blatchford,I. (2011). The influence of child, family, home factors and pre-school education on the identification of special educational needs at age 10. British Educational Research Journal, vol.37, ss.421-441
Andreasson,I & Asplund-Carlsson. (2012). Elevdokumentation- om textpraktiker i
skolans värld. Stockholm: Liber AB
Aspelin,J & Persson,S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Asp-Onsjö, L. (2010). Åtgärdsprogram i praktiken- Att arbeta med åtgärdsprogram i
skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Bailey, D-B, Bruder,M-B,Hebbeler,K,
Carta,J,Defosset,M,Greenwood,C,Kahn,L,Mallik,S,Markowitz,J,Spiker,D,Walker,D & Barton,L. (2006). Recommended Outcomes for Families of Young Children with Disabilities. Journal of Early Intervention. Vol.28, No.4, ss. 227-251
Bayat, M , Mindes, G & Covitt,S . (2010). What Does RTI (Response To Intervention) Look Like in Preschool. Early Childhood Educ J, vol.37, ss. 493-500.
Broady,D.( 2007). Trettio år efteråt- ett återbesök hos den dolda läroplanen. KRUT, ss.5-15
Bryman,A .(2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Bohlin,G, Bromark,G,Granat,T, Haglund,N, Sjöholm-Lif,E&Zander,E. (2008).
Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern. Rikstäckande:
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer
Elkind,D. (1983). Barn och unga i Piagets psykologi. Stockholm : Natur och Kultur Elmeroth, E.( 2010). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur European Agency for Development in Special Needs Education (2005). Tidiga insatser
för barn I behov av stöd. Analys av förhållanden I Europa, Odense, Danmark: European
Agency for Development in Special Needs Education
European Agency for Development in Special Needs Education (2010). Tidiga insatser
för barn I behov av stöd – Framsteg och utveckling 2005-2010, Odense, Danmark:
Fangen, K & Sellerberg, A-M.( 2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur. Fuchs, D & Fuchs, L-S. (2006). Introduction to Response to Intervention: What, why and how valid is it? Reading Research Quarterly. vol. 41 (1) ss. 93-99
Gersten, R & Dimino, J-A.(2006). RTI (Response to Intervention): Rethinking special education for students with reading difficulties (yet again). Reading Research
Quarterly. Vol.41 (1) ss.99-108
Gilliam, W.S. (2005). Prekindergarternes left behind: Expulsion rates in state
prekindergartenprograms. Foundation for Child Development: FCD policy brief series
No.3. New York
Gimpel, G.A & Holland, M.L. (2003). Emotional behavioral problems of young
children: Effective interventions in the preschool and kindergarten years. New York:
Guildford Press
Goffman,E. (2009). Jaget och Maskerna: En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm Nordstedts
Goffman,E. (2011). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Nordstedts Guvå, G. (2011). Den nya elevhälsan: från retorik till praktik. Psykisk hälsa nr 4, ss.24-31
Hallerstedt,G. (red.) (2011). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos
Helldin,R & Sahlin,B.(2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet.Lund:
Studentlitteratur AB
Huus,K, Strand A,S & Granlund,M. (2011). Elever med stor skolfrånvaro: psykisk hälsa och lärande. Psykisk hälsa nr 4, ss. 32-39
Jakobsson, I-L & Nilsson,I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur &Kultur
Jamison, K-R, Forston,L-D & Stanton-Chapman,T-L. (2012). Encouraging Social Skill Development through Play in Early Childhood Special Education Classrooms. Young
Exeptional Children. Vol.15. No 2
Jenner,H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Jönsson,A, Sehlberg,L-B, Palmgren E. (2011). Insatser för elever i behov av särskilt stöd:
Kennedy,A-S& Pigott,T-M. (2012). Title Registration for a Systematic Review: Social competence interventions for preschool-aged children with special needs in general and inclusive early childhood settings. The Campell Collaboration. ss.1-11
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, P.(1997). Invandrar bakgrund eller skolsvårigheter: en textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS förlag
Lutz,K. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. En kritisk fallstudie
angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Malmö: Holmbergs
Lutz,K. (2009). Kategoriseringar a barn i förskoleåldern. Malmö: Holmbergs Liljequist,K .( 1999). Skola och samhällsutveckling. Lund: Studentlitteratur
Marklund, K, Andershed, A-K & Andershed, Andershed, H. (2012). Nordens barn:
Tidiga insatser för barn och familjer. Stockholm: Nordens Välfärdscenter
Månson,P. (red.) (2003). Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Prisma
National Research Counsil, National Academy of Sciences. (2001). Educating Children
with Autism. Washington DC: National Research Counsil
Nilsson,B. (2011). Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur AB
Nordahl,T,Sörlie,M-T,Manger,T& Tveit,A.(2010). Att bemöta beteendeproblem bland
barn och ungdomar- Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber AB
Ogden, T.(2003). Social kompetens och problembeteende i skolan. Stockholm:Liber Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Malmö: Holmbergs
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Reynolds, A-J, Magnuson, K-A & Ruu Ou. (2010). Prescool-to-third grade programs and practices: A review of research. Children and Youth Services Review.Vol.32 ss. 1121-1131
Ruhm, C & Waldfogel,J. ( 2011). Long-Term Effects of Early Childhood Care and Education. IZA Discussion Paper. No. 6149. Nov.2011
Rydelius,P-A, Fischbein,S, Lahtinen,U, Lundin,N & Von Essen,C ( 2011). Extra stöd bör sättas in tidigare. SvD, 5 december.
Simeonsson, R. J. (1994). Risk, Resilience and Prevention. Promoting the Well-Being of
All Children. Baltimore: Brookes Publishing
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommittén. (1992): Stockholm (SOU
1992:94)
Skolinspektionen (2011). Olika elever – samma undervisning: Skolinspektionens
erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010. Stockholm:
Skolinspektionen
Skolinspektionen. (2010). Låga förväntningar hindrar elevers
kunskapsutveckling.[Elektonisk] rapport. Stockhom, Skolinspektionen. Tillgänglig:
http://www.skolinspektionen.se/sv/om-oss/press/pressmeddelanden/laga-forvantningar-hindrar-elevers-kunskapsutveckling/ [2013-03-07]
Tegenrot,F, Callegari,J & Lundin,N. (2011). Systematiskt arbete med utbildning och hälsa. Psykisk hälsa nr 4, ss. 40-49
Tideman,M. ( 2000). Normalisering och kategorisering. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Greiff, C. (2012). Ju förr desto bättre? Betydelsen av tidiga insatser för barns skolframgång. SNS [ Blogg]. 31 oktober.
http://www.sns.se/blogg/2012/10/ju-forr-desto-battre-betydelsen-av-tidiga-insatser-barns-skolframgang [ 2013-03-07]
von Greiff, C, Sjögren, Wieselgren, I-M. (2012). En god start- En ESO- rapport om tidigt stöd i skolan. Rapport till Expert förgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:2
von Wright, M. ( 2001). Det relationella perspektivets utmaning. I Att arbeta med
särskilt stöd – några perspektiv, s.9-20. Stockholm:Skolverket, Liber