En infallsvinkel som denna studie inte har kommit i kontakt med vare sig i den tidigare forskning som presenterats men inte heller i det resultat studien framställer, är huruvida det finns någon skillnad på nyexaminerade lärares arbetssätt jämfört med erfarna lärares arbetssätt. Finns det någon koppling mellan att använda sig av en viss metod när man är nyexaminerad för att sedan övergå till att kombinera, eller arbetar även nyexaminerade på detta sätt? Vidare forskning kring det här temat skulle kunna kopplas till vad nyexaminerade får med sig från utbildningen jämfört med vad som används ute på skolorna. Aspekter som huruvida verksamma lärare får kunskap om nya metoder eller inte skulle även vara intressant. Lärarna i Tjernbergs (2013) studie samt en av lärarna i denna studie menar att under vissa perioder är vissa metoder mer i ropet än under andra perioder. En aspekt som vore intressant att forska vidare på är hur verksamma lärare får kunskap kring en viss metod, samt hur skolorna ställer sig till metoden. Väljer skolorna att fortbilda lärarna inom de metoder som framkommer? Finns det någon skillnad i vilka metoder skolorna väljer att fortbilda sig inom? Ska metoderna vara vetenskapligt förankrade eller inte? Vem bestämmer vilka metoder lärarna får fortbilda sig inom? Väljer lärarna själva? Får lärarna ta reda på sådan information själva?
40
Referenser
Ahrne, Göran. och Svensson, Peter. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: om lärares möjligheter och hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011. Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/25658
Berg, Elisabeth (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Dahlgren, Lars-Owe och Johansson, Kristina. (2015). Fenomenografi. I Andreas, Fejes & Robert, Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.)(s. 162-175). Stockholm: Liber.
Eriksson Zetterquist, Ulla och Ahrne, Göran. (2015). Intervjuer. I Göran, Ahrne & Peter, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (red.). (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber.
Frost, Jørgen (2002). Läsundervisning: praktik och teorier. 1. uppl. Stockholm.
Ivarsson, Lena (2008). Att kunna läsa innan skolstarten: läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare. Umeå: Umeå universitet, 2008. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1905
Jonsson, Carin (2006). Läsningens och skrivandets bilder: en analys av villkor och
möjligheter för barns läs- och skrivutveckling. Umeå: Umeå universitet, 2006. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-862
41 Krantz, Helena (2011). Barns tidiga läsutveckling: en studie av tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet, 2011. Tillgänglig på Internet: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:463566
Kvale, Steinar (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Körling, Anne-Marie (2006). Kiwimetoden. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Leimar, Ulrika (1976a). Arbeta med LTG: en handledning 1. Lund: Liber Läromedel.
Leimar, Ulrika (1977). Arbeta med LTG: en handledning 2. Lund: Liber Läromedel.
Leimar, Ulrika (1976b). Läsning på talets grund: läsinlärning som bygger på barnets eget språk. Lund: Liber Läromedel.
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur.
Lyckas med läsning: läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland. 1. uppl. (2001). Stockholm: Bonnier utbildning.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016.(2016). Stockholm: Skolverket.
Läs- och skrivkommittén (1997). Att lämna skolan med rak rygg: om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter: slutbetänkande (SOU 1997:108). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
42 Myrberg, Mats (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter [Elektronisk resurs]: rapport från "Konsensus-projektet" 5 september 2003. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande. Tillgänglig på Internet: http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensus2003.pdf
Mänskliga rättigheter (2017) Rätten till utbildning. http://www.manskligarattigheter.se/sv/de- manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/ratten-till-utbildning. [2017-04-04].
Nyström, Ia (2002). Eleven och lärandemiljön: en studie av barns lärande med fokus på läsning och skrivning. Växjö: University press.
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning – en bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Trageton, Arne (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Utredningen om en ny lärarutbildning (2008). En hållbar lärarutbildning: betänkande. Stockholm: Utbildningsdepartementet (SOU 2008:109). Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2008/12/sou-2008109/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, Barbro. (2016). Hur lär man barn läsa?.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-
kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-lar-man-barn-att-lasa-1.157439. [2017-03-30].
43
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Hur arbetar du med tidig läsinlärning och läsutveckling/hur lär du dina elever att läsa?
Möjliga följdfrågor:
Uppföljningsfråga: Hur menar du då? Sonderingsfråga: Kan du berätta mer? Tolkande fråga: Du menar alltså…
Eller så kan du använda dig av tystanden för att intervjupersonen ska fortsätta att svara.
2. Vilka är fördelarna med detta arbetssätt? Vad fungerar bra? (se förgående följdfrågor)
3. Vilka nackdelar ser du med detta arbetssätt? Finns det några utmaningar? (Se förgående följdfrågor)
4. Utgår du ifrån någon läsinlärningsmetod? (Se förgående följdfrågor)
5. Har du använt dig av andra metoder vid läsinlärning? Vilka? (Se förgående följdfrågor)
6. Varför har du valt att byta metod? (Se förgående följdfrågor)
44
Bilaga 2
Intervjubrev
Hej!
Mitt namn är Sophie Börjesson och jag läser sista terminen på grundlärarprogrammet F-3 vid Örebro universitet. Jag skriver just nu mitt sista självständiga arbete (c-uppsats) i svenska. Min uppsats handlar om att undersöka vilka läsinlärningsmetoder verksamma lärare använder sig av i sin
undervisning. Fokus ligger således på lärares resonemang kring val av arbetssätt samt syn på hur barn lär sig läsa. Den urvalsgrupp jag har valt inför denna studie är grundskolelärare inom skolans lägre åldrar, 1-3.
Metoden som används för att samla in ovanstående sker genom intervjuer som kommer att
ljudinspelas (kommer endast att höras av mig som intervjuar). Den intervjuguide som ska användas vid intervjuerna innehåller följande frågor;
1. Hur arbetar du med läsinlärning och läsutveckling/(hur lär du dina elever att läsa)? 2. Vilka är fördelarna med detta arbetssätt?
3. Vilka nackdelar ser du med detta arbetssätt? 4. Utgår du ifrån någon läsinlärningsmetod?
5. Har du använt dig av andra metoder vid läsinlärning? Vilka? 6. Varför har du valt att byta metod?
För att få svar på ovanstående frågor vill jag komma i kontakt med och intervjua verksamma lärare inom 1-3. Detta brev skickas till dig av anledningen att jag tror du befinner dig inom riktlinjerna för urvalet. Om du kan tänka dig att medverka önskas ett förslag på dag och tid då jag kan komma till din skola och intervjua dig. Intervjun tar cirka 15 minuter och kräver endast en relativt lugn och avskild plats till exempel ditt klassrum.
Väl mött, Sophie Börjesson
Jag kommer följa samtliga etiska riktlinjer som vetenskapsrådet arbetat fram. I enlighet med informationskravet informeras du om uppsatsens syfte och hur den kommer
användas. Varje deltagare har även rätt att själv bestämma över sin medverkan i och med samtyckeskravet.
Inga namn eller personuppgifter kommer att användas i denna studie, då samtlig information är anonym. Gällande konfidentialitetskravet som innebär att personuppgifter
bör förvaras så att obehöriga inte får del av detta, så kommer de inspelningar som görs enbart användas till transkribering, sedan raderas inspelningsmaterialet.
Med Nyttjandekravet menas att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamålet.
45
Bilaga 3
Rektorsbrev
Hej
Mitt namn är Sophie Börjesson och jag läser sista terminen på grundlärarprogrammet F-3 vid Örebro universitet. Jag skriver just nu mitt sista självständiga arbete (c-uppsats) i svenska. Min uppsats handlar om att undersöka vilka läsinlärningsmetoder verksamma lärare använder sig av i sin
undervisning. Fokus ligger således på lärares resonemang kring val av arbetssätt samt syn på hur barn lär sig läsa. Den urvalsgrupp jag har valt inför denna studie är grundskolelärare inom skolans lägre åldrar, 1-3.
Metoden som används för att samla in ovanstående sker genom intervjuer som kommer att ljudinspelas (kommer endast att höras av mig som intervjuar).
Detta brev skickas till dig som rektor då vi vill informera dig om att ett brev skickats ut till lärare på din skola. Lärarna svarar direkt till mig om de vill medverka i studien, du behöver alltså inte
sammankalla något. Detta brev syftar enbart till att du blir informerad om att lärare blivit tillfrågade på din skola samt vad studien handlar om.