Den i studien berörda kommunen går nu vidare med att införa datorsatsningen 1:1 i årskurserna 4–6. Med denna studie som utgångspunkt skulle man i ett senare skede kunna genomföra en större undersökning som omfattar fler årskurser. Resultaten av en sådan studie skulle kunna vara intressant att jämföra med resultatet i vår studie.
I en fortsatt studie skulle klassrumsobservationer kunna ligga till grund för en djupare analys av hur datorsatsningen 1:1 kan bidra till tillgängligt lärande. Risken finns här att närvaron av en observatör kan påverka klassrumssituationen, och kanske även lärarens planering av undervisningen, men en medvetenhet om detta kan i en studie ändock ge ett tillförlitligt resultat.
50
Referenser
Angelöw, B. (2010). Framgångsrikt förändringsarbete: om individ och organisation i förändring. Stockholm: Natur & kultur.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. (Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences;28) Malmö: Malmö högskola
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av
specialpedagogers handledningssamtal. (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, 2004:64) Karlstad: Karlstads universitet.
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö.
(Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in Educational Sciences 393) Göteborg:
Göteborgs universitet.
Blossing, U., Nyen, T., Söderström, Å. & Hagen Tønder, A. (red.) (2012). Att kartlägga och förbättra skolor: sex typskolor. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dugga. (2018). Om Dugga. Hämtad 2018-12-18 från https://dugga.se/om-dugga/
Erixon, P. (2010) Svenskämnet i skärmkulturen. Tidskrift för litteraturvetenskapen, 3–4, s.153–163 file:///C:/Users/js8304/Downloads/512-1861-1-PB%20(3).pdf
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG, av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Hämtad 2018-09-27 från
https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF Forgrave, K. (2002). Assistive technology: Empowering students with learning disabilities.
The Clearing House 75(3), 122–126. doi:10.1080/00098650209599250
Forsling. K. (2017). Att överbygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: Design och
iscensättning av skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium (Doktorsavhandling, Åbo Akademi). Åbo: Åbo Akademis förlag. Hämtad från
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/135225/forsling_karin.pdf?sequence=2 Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom "en dator per elev". Örebro:
Örebro universitet.
Grönlund, Å. & Wiklund, M. (2018). Det digitala lärandets möjligheter: att leda den digitala skolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Gulz, A. & Haake, M. (2014). Att stödja och utforska lärande med hjälp av digitala läromedel.
I Persson. A, Johansson. R. (Red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang (s.45-64). Lund: Lunds universitet.
Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 metaanalysesrelating to achievement. London: Routledge.
Haelermans, C. (2017). Digital tools in education: on usage, effects, and the role of the teacher. Stockholm: SNS Förlag.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2009). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan: [med samtalsguide]. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Hylén, J. & Grönlund, Å. (2011): Bättre resultat med egen dator: En dator per elev – en forskningsöversikt, i Datorn i Utbildningen, nr 1, 2011. Hämtad från
http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/04/1-1-DiU.pdf
Karlsohn, T. (2009). Teknik - retorik - kritik: om IT-bubblan och datoriseringen av den svenska skolan. Stockholm: Carlsson.
Karlsson, L. (2015). Framgångsfaktorer i PIM – Praktisk IT- och mediakompetens.
(Magisteruppsats). Göteborgs universitet, Göteborg.
51
Kolb, D.A. (1984). Experimental learning: Experiences as the source of learning and development. Englewood Cliffs: Prentic Hall
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Livingstone, S. (2012) Critical reflections on the benefits of ICT in education. Oxford Review of Education, 38 (1). pp. 9–24. ISSN 0305–498
Möllstam, J. & Åstrand, J. (2018, 29 sept). Digitaliseringen är bra för skolan – om den görs på rätt sätt. Göteborgsposten. Hämtad 2018-10-25 från
http://www.gp.se/debatt/digitaliseringen-%C3%A4r-bra-f%C3%B6r-skolan-om-den-g%C3%B6rs-p%C3%A5-r%C3%A4tt-s%C3%A4tt-1.9541986
Nationalencyklopedin (2018). Läromedel. Hämtad 2018-11-16 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4romedel Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Nissen, J. (red.) (2002). "Säg IT - det räcker": att utveckla skolan med några lysande ITprojekt: utvärdering av KK-stiftelsens satsning på större skolutvecklingsprojekt.
Stockholm: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
Regeringen. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Stockholm:
von Schantz Lundgren, I. & Lundgren, M. (2011). Unga elever med egen dator - några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas. Utbildning och lärande, 5(1), 74–91. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-10225
SFS 2011:688. Examensförordningen för specialpedagoger. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjödén, B. (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel? I Persson. A, Johansson. R. (Red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang (s.79-94). Lund: Lunds universitet.
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen: om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). IT-användning och IT-kompetens i skolan - Skolverkets IT-uppföljning 2015. Utvärderingsavdelningen. Skolverket.
Skolverket. (2016b). Tillgängliga lärmiljöer? - En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018b). Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa289 9/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3971.pdf?k=3971
Skolverket (2018c). Lärportalen. Hämtad 2018-10-12 från https://larportalen.skolverket.se/#/
Skolverket (2018d). Sök statistik om förskola, skola och vuxenutbildning. Hämtad 2018-12-18 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning
52
Smeets, E. (2005). Does ICT Contributeto Powerful learning environments in primary education? Computers and Education, 44(3), 343-355
Steinberg, J.M. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan: pedagogik, struktur och ledarskap. Stockholm: Gothia
Steiner. A. (2017) The Impact of a One to One Laptop Program on the Self- Efficacy of Nine Middle School Students with Specific Learning Disabilities. (Doktorsavhandling, Boston College) Boston, Boston College. Hämtad 2018-10-12 från: http://hdl.handle.net/2345/bc-ir:107567
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]:
Svenska Unescorådet.
Sveriges riksdag. (2015/16RFR:18). Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Stockholm: Sveriges riksdag.
Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap. om lärprocesser och det kollektiva minnet.
Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. & Linderoth, J. (red.) (2002). Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet: analyser av en pedagogisk praktik i förändring.
(Doktorsavhandling, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL.
Forskarskolan i utbildningsvetenskap;42). Göteborg, Göteborgs universitet. Hämtad 2018-08-22 från http://hdl.handle.net/2077/37829
Tufvesson, C. (2015). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskola och skola.
Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilton, T. (2010). Utvärdering av skoldatatekens effekter. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Östling, M., Gisterå, E. & Lavsund, M. (2015). IT i lärandet för att nå målen. Härnösand:
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Bilaga 1 – Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter vid Specialpedagogprogrammet vid Umeå Universitet som den här ter-minen skriver vårt examensarbete som syftar till att beskriva, analysera och problematisera huruvida kommunens satsning på en dator till varje elev i högstadiet, så kallad 1:1, bidrar till en undervisning som skapar tillgängligt lärande för alla elever och ökad måluppfyllelse.
För att genomföra studien gör vi en undersökning bland tjänstepersoner, högstadielärare och specialpedagoger. Du tillfrågas härmed om deltagande i vår studie genom en intervju. Inter-vjuerna sker enskilt, beräknas ta 30–60 minuter och dokumenteras via ljudupptagning och anteckningar.
Under arbetets gång följer vi vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Deltagandet bygger på frivillighet och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan. Dina svar kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem. Studiens resultat kommer endast att använ-das i forskningssyfte.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Jessica och Marie
Bilaga 2 – Intervjuguide lärare
Frågor
1. Hur länge har du arbetat som lärare och i vilka ämnen undervisar du?
2. För ungefär 2 år sedan infördes 1:1 i kommunens högstadieskolor. Var du delaktig i eller fick ta del av diskussionen inför beslutet?
3. Vilka är enligt dig de stora fördelarna och/eller nackdelarna med 1:1?
4. Hur använder du 1:1 i undervisningen?
5. Har dina undervisningsmetoder förändrats som följd av införandet av 1:1? Ge gärna exempel?
6. Hur uppfattar du att 1:1 används i undervisningen på skolan i stort?
7. Vad tror du avgör hur användandet ser ut?
8. Hur ser du på elevers lärande kopplat till 1:1, när det gäller motivation, inkludering och måluppfyllelse?
9. Hur ser din kompetensutveckling ut i stora drag när det gäller 1:1 / digitala verktyg?
10. Finns det något du skulle vilja lära dig mer om eller fördjupa dig i?
11. Vilka utvecklingsbehov ser du för elever, lärare och skolledare?
12. Vilka fördelar ser du med 1:1 när det gäller elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd?
13. I hur stor utsträckning har elever i behov av extra anpassningar och
särskilt stöd tillgång till särskilda dataprogram (mjukvaror) som kan vara till särskild hjälp/stöd?
a. Vem ansvarar för det?
b. Om mjukvaror saknas, vad beror det på?
14. Beskriv det stöd du (eller andra lärare) får av specialpedagogen när det gäller användandet av 1:1 som alternativt lärverktyg.
a. Hur motsvarar det dina förväntningar?
15. I vilken utsträckning anser du att du själv har tillräckliga kunskaper när det gäller 1:1 som alternativt lärverktyg?
Bilaga 3 – Intervjuguide specialpedagoger
Frågor
1. Hur länge har du arbetat som specialpedagog?
2. För 2 år sedan infördes 1:1 i kommunens högstadieskolor. Var du delaktig i eller fick ta del av diskussionen inför beslutet?
3. Vilka är enligt dig de stora fördelarna och /eller nackdelarna med 1:1?
4. Vilka är dina erfarenheter av hur 1:1 används i undervisningen på skolan?
a. Vad tror du avgör hur användandet ser ut?
5. Hur ser du på elevers lärande kopplat till 1:1, när det gäller motivation, inkludering och måluppfyllelse?
6. Vad är din roll på skolan när det gäller användningen av 1:1 i klassrummen?
7. Vilka fördelar ser du med 1:1 när det gäller elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd?
8. I hur stor utsträckning har elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd till-gång till särskilda dataprogram (mjukvaror) som kan vara till särskild hjälp/stöd?
a. Vem ansvarar för det?
b. Om mjukvaror saknas, vad beror det på?
9. Kan du beskriva, ge några exempel på hur du använder 1:1 i din roll som special-pedagog?
10. Kan du se att din roll som specialpedagog har förändrats sedan införandet av 1:1, i så fall hur?
11. I vilken utsträckning anser du att lärarna på din skola har tillräckliga färdigheter och kunskaper när det gäller 1:1 / digitala verktyg?
12. Vilka är dina erfarenheter att handleda och ge stöd till lärare när det gäller digitala verktyg?
13. Hur ser din kompetensutveckling ut i stora drag när det gäller digitala verktyg /alternativa lärverktyg?
14. I vilken utsträckning anser du att du själv har tillräckliga kunskaper när det gäller dessa?
15. Finns det något du skulle vilja lära dig mer om eller fördjupa dig i?
16. Vilka utvecklingsbehov ser du för elever, för lärare och för skolledare?
Bilaga 4 – Intervjuguide tjänstepersoner
Frågor
1. När togs beslutet om att införa 1:1?
2. Vilka årskurser berördes av det beslutet?
3. Mot vilken bakgrund fattades beslutet med 1:1 och hur gick förarbetet till?
4. Hur planerades implementeringen och hur har den genomförts?
5. Vad anser ni om implementeringsprocessen, nu i efterhand?
6. Planeras någon kompetensutveckling för lärare /specialpedagoger framöver?
6. Har datorsatsningen utvärderats, av vem/vilka och när i så fall?
7. Hur finansieras satsningen?
8. Vilka stödfunktioner finns för medarbetarna i verksamheten när det gäller utveckling av användandet av datorer i undervisningen?
9. Vi har förstått att Skoldatateket inte finns kvar. Var ligger idag det ansvar som skoldatateket hade?
10. Vilka lärdomar har du dragit av införandet av 1:1 på högstadiet?
Bilaga 5 – Statistik om kommunens kostnader
Figur 3. Den totala kostnaden för lärverktyg, utrustning och bibliotek per elev i kommunen och i riket (Skolverket, 2018d)
Figur 4. Den totala kostnaden för undervisningen per elev i kommunen och i riket (Skolver-ket, 2018d)