Vi har under denna studie lärt oss bland annat att bara för att det finns ett fokus för vad som ska läras och undervisas om, finns inga garantier för att det kommer ske något lärande eller bli någon bra undervisningssituation. Vi har även insett att det krävs bred och gärna lite djupare kunskap om naturvetenskapliga fenomen för att på ett bra sätt kunna undervisa barn, då man behöver ha en djupare kunskap för att kunna förklara på ett enklare sätt. Studien har även gett oss mer kunskap kring hur man kan gå tillväga för att undervisa barn och strategierna har varit väldigt givande att lära sig, liksom att kunskaper om kritiska aspekter och varför dessa är viktiga för att kunna urskilja exempelvis en insekt är betydelsefulla.
Förslag till fortsatt forskning
Vår studie genomfördes utan att undersöka de deltagande barnens eventuella utveckling och lärande. För att synliggöra om barnen tillägnat sig någon kunskap hade det varit intressant att genomföra en liknande studie och undersöka barnens utveckling och lärande i jämförelse med undervisning som utgått från en planering.
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Stockholm: Liber.
Backman, A. (2018). Med ljus på boksamtal om skugga (Licentiatavhandling, Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande). Från: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/58136/1/gupea_2077_58136_1.pdf
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg - till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 114-127). Stockholm: Liber.
Eidevald, C., Engdahl, I., Frankenberg, S., Lenz Taguchi, H. & Palmer, A. (2018). Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan: en kunskapsöversikt (s. 81-91). Stockholm: Skolverket.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L, & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola (2., uppl.). Stockholm: Liber.
Engdahl, K. (2014). Förskolegården: En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap).
Från: http://nynashamnsnaturskola.se/pdfHtm/Forskolansutemiljlo_karin_engdahl2014.pdf
Gallas, K. (2005). Talking their way into Science. Hearing Children ́s Questions and Theories, Responding with Curricula. New York: Teachers College, Columbia University.
Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A. (1997). Ute på dagis? Hur använder barn daghemsgården? Utformning av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: Movium.
Granbom, I. (2011). ‘‘Vi har nästan blivit för bra”: Lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik’’ (Doktorsavhandling, Jönköpings universitet, School of
Education and Communication). Från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:442237/FULLTEXT01.pdf
Gustavsson, L. & Pramling, N. (2014). The educational nature of different ways teachers communicate with children about natural phenomena. International Journal of Early Years Education. Vol. 22, No. 1, 59 72, http://dx.doi.org/10.1080/09669760.2013.809656
Helldén, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning (2., rev. uppl.). Stockholm: Liber.
Håkansson, J. (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur.
Lo, M.L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32-43). Stockholm: Liber.
Nilsson, P. (2015). Catching the moments – coteaching to stimulate science in the preschool context. Asia-Pacific Journal of Teacher Education, 43(4), 1-13.
Pramling, N. (2010). Unearthing metaphors: Figurativeness in teacher-child talk about soil and related matters. Early Childhood Education Journal, 38, 57-64.
Pramling-Samuelsson, I. & Asplund-Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. (2010). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan - ett kvalitetsperspektiv. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan: en kunskapsöversikt (s. 50-61). Stockholm: Skolverket.
Siraj-Blatchford, J. (2001) Emergent science and technology in the early years. XXIII World Congress Of OMEP. Juli 31 till Augusti 2001. Santiago: Chile. Från: http://www.327matters.org/docs/omepabs.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Szczepanski, A. (2008). Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö (Licentiatavhandling, Linköpings universitet, institutionen för beteendevetenskap och lärande, institutionen för kultur och kommunikation, estetiska avdelningen). Från: https://www.ibl.liu.se/publikationer/rapporter-pdf/1.410925/251.pdf
Säljö, R. (2014). Den lärande människan: Teoretiska traditioner. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg. C (red.), Lärande skola bildning: grundbok för lärare. (3., rev. uppl. s. 251-309). Stockholm: Natur & Kultur.
Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2011. Göteborg. Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan: med fokus på kommunikation. Stockholm: Liber.
Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande: En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet, institutionen för utbildningsvetenskap).
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilagor
Deltagande i studie för examensarbete
Hej!
Vi studerar till förskollärare och skriver just nu vårt examensarbete där vi undersöker hur förskollärare kan ta tillvara på spontana undervisningssituationer i naturvetenskap. Vi kommer att gå ut i naturen med en mindre barngrupp och försöka ta tillvara på deras nyfikenhet och skapa lärandetillfällen där vi fokuserar och riktar barnens uppmärksamhet mot naturvetenskap. Vi kommer att själva agera förskollärare under några tillfällen och observera varandra, om tillfälle ges kommer förskolans egen ipad användas för att filma situationen. De eventuella filmerna kommer endast användas i analysen av situationerna och kommer ej lämna förskolan. Alla deltagare garanteras anonymitet genom att namn på barn, pedagoger och förskola fingeras.
Mvh Lina Sundqvist och Eva Danielsson
Godkänner du/ni att ert barn deltar i studien? Ja_____ Nej_____
Barnets namn:_______________________________________________________________ Vårdnadshavare 1:____________________________________________________________ Vårdnadshavare 2:____________________________________________________________