Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om utsläppsrätten får en ökad eller minskad ekonomisk betydelse i redovisningen. Syftet med en framtida studie är att undersöka om fler företag justerar för utsläppsrätter i kassaflödesanalysen alternativt hur stor del av omsättningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar, skulder, intäkter eller kostnader som utgörs av utsläppsrätter. Det är även intressant att undersöka hur övriga miljökostnader redovisas.
53
Källförteckning
Arvidson, P., Carrington, T. & Johed, G. (2016). Den nya affärsredovisningen. Stockholm:
Liber AB.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund.
Black, C. (2013). Accounting for carbon emission allowances in the European Union: In search of consistency. Accounting in Europe, (10) 2, 223–239.
Bokföringsnämnden. (2008). Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2008:1.
http://bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/allmanna-rad/Grunddokument/bfnar08-1-grund.pdf [2017-05-21]
Bokföringsnämnden (2012). Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2012:1.
http://bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/allmanna-rad/Grunddokument/bfnar12-1-grund.pdf [2017-04-01]
Clarkson, P.M., Li, Y., Pinnuck, M. & Richardson, G.D. (2015). The Valuation Relevance of Greenhouse Gas Emissions under the European Union Carbon Emissions Trading Scheme, European Accounting Review, (24) 3, s. 551–580.
Dagens Nyheter (2017) Regeringen Upphäver Utsläppsrätter. Dagens Nyhter, 26 januari.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-upphaver-utslappsratter/ [2017-02-28]
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. McGraw Hill Higher Education.
Deloitte (2017). IAS 8 – Accounting Policies, Changes in Accounting Estimates and Errors.
https://www.iasplus.com/en/standards/ias/ias8 [2017-03-02]
Elgebrant, E.(2012). Ägande & värde av utsläppsrätter och andra liknande handelsobjekt: En sakrättslig, redovisningsrättslig och skatteträttslig studie. Diss. Stockholms: Stockholms Universitet. Jurek Förlag AB.
Energimyndigheten (2013). EU:s system för handel med utsläppsrätter. Eskilstuna:
Energimyndigheten.
Energimyndigheten (2014). Utsläppshandel i EU. http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/handel-med-utslappsratter/utslappshandel-i-eu/ [2017-02-28]
Energimyndigheten (2016). Handel med utsläppsrätter.
https://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/handel-med-utslappsratter/ [2017-03-26]
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2012). Organisation och organisering. Malmö:
Liber AB.
European Commission (2017) Climate Action. The EU Emissions Trading System (EU ETS).
https://ec.europa.eu/clima/policies/ets_en [2017-02-28]
Godfrey, J., Hodgson, A., Tarca, A., Hamilton, J. & Holmes, S. (2010). Accounting Theory. John Wiley & Sons Australia. Ltd.
Hedlund, S. (2007). Institutionell teori. Ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer.
Studentlitteratur.
Henri, J.F. (2014). The tracking of Environmental Costs: Motivations and Impact. European Accounting Review, (23) 4, 647-669.
54 International Accounting Standard Board (2010) Conceptual Framework for Financial Reporting.
http://www.ifrs.org/News/Press-Releases/Documents/ConceptualFW2010vb.pdf [2017-04-03]
International Financial Reporting Standards (2010) Emissions Trading Schemes. IASB / FASB November 2010. http://www.ifrs.org/Current-Projects/IASB-Projects/Emission-Trading-Schemes/Meeting-Summaries/Pages/IASB-FASB-Nov-10.aspx [2017-04-12]
Körner, S, & Wahlgren, L. (2000). Statistisk data-analys. Lund: Studentlitteratur.
Lovell, H. (2014). Climate change, markets and standards: the case of financial accounting.
Economy and Society, (43) 3, s. 260-284.
Naturvårdsverket (2013). Sanktioner, påföljder och brottsbestämmelser. Handel med utsläppsrätter. Version Nr 1, 2013-02-15.
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/uppdelat-efter-omrade/utslappshandel/sanktioner-medlaghanvisningar.pdf [2017-03-25]
Naturvårdsverket (2016a). Verksamheter som ingår. http://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Utslappshandel---vagledningar/Utslappshandel-verksamheter-som-ingar/ [2017-03-25].
Naturvårdsverket (2016b). Resultat och uppföljning. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete- i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Utslappshandel/Resultat-och-uppfoljning/ [2017-03-27]
Naturvårdsverket (2017). Vem gör vad? https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Utslappshandel/Vem-for-vad/
[2017-03-25].
OECD (u.å.). Organisation for Economic Co-operation and Development. List of Annex I Countries. http://www.oecd.org/environment/cc/listofannexicountries.htm [2017-02-21]
Regeringskansliet (2006). Sveriges nationella fördelningsplan avseende utsläppsrätter år 2008-2012.
http://www.regeringen.se/49bb9c/contentassets/2472c68f209244ad8df1715bad50ae78/sveri ges-nationella-fordelningsplan-avseende-utslappsratter-ar-2008-2012 [2017-03-25]
Regeringskansliet (2016). Nu skrotar vi ett helt års utsläppsrätter.
http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/03/nu-skrotar-vi-ett-helt-ars-utslappsratter/
[2017-04-03]
Retriever. Businessinfo. Södertörns högskola högskolebibliotekte / BIBSAM http://web.retriever-info.com.till.biblextern.sh.se/services/businessinfo.html?
Riksgälden (2017). Auktioner av utsläppsrätter. https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/Om-Riksgalden/Riksgalden-i-omvarlden/Auktioner-av-utslappsratter/ [2017-03-25]
Riksrevisionen (2013). EU:s system för handel med utsläppsrätter. Klimat för pengarna?
Granskningar inom klimatområdet 2009-2013 (RiR 2013:19). Bilaga till granskningsrapport. Bilaga 2. DNR: 31-2011-1078.
http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/18571/RiR_19_Klimat%20f%c3%b6r%20pengarna _Bilaga_2_Anpassad.pdf [2017-03-01]
Rättsnätet (u.å.) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för
55 handel med utsläppsrätter för växthusgaser.
http://www.notisum.se/rnp/eu/fakta/309L0029.htm [2017-04-04]
Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (2012). Studentens skrivhandbok. Stockholm:
Liber AB.
Sundgren, S., Nilsson, H. & Nilsson, S. (2015). Internationell redovisning. Teori och praxis.
Lund: Studentlitteratur AB.
Svenska Dagbladet (2017a). Sveriges glaciärer krymper snabbt. Svenska Dagbladet, 23 februari.
https://www.Svenska Dagbladet.se/sveriges-glaciarer-krymper-snabbt [2017-03-25]
Svenska Dagbladet (2017b). Fortsatta klimatförändringar i världen. Svenska Dagbladet, 21 mars.
https://www.Svenska Dagbladet.se/fortsatta-extremvader-och-klimatforandringar-i-varlden/om/klimathotet. [2017-03-25]
United Nations Framework Convention on Climate Change (u.å.1). First steps to a safer future:
Introducing The United Nations Framwork Convention on Climate Change.
http://unfccc.int/essential_background/convention/items/6036.php [2017-02-17]
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Tivenius, O. (2012). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur AB.
United Nations Framework Convention on Climate Change (u.å.2). Summary of the Kyotot Protocol. http://bigpicture.unfccc.int/#content-the-paris-agreemen.) [2017-02-28]
United Nations Framework Convention on Climate Change (u.å.3). Kyoto Protocol.
http://unfccc.int/kyoto_protocol/items/2830.php [2017-02-21].
United Nations Framework Convention on Climate Change (u.å.4). International Emissions Trading. http://unfccc.int/kyoto_protocol/mechanisms/emissions_trading/items/2731.php [2017-02-21]
Warwick, P. and Ng, C. (2012) The ‘cost’ of climate change: how carbon emissions allowances are accounted for amongst European Union companies. Australian Accounting Review, (22) 1, pp. 54–67.
Watts, R.L. and Zimmerman, J.L. (1986). Positive Accounting Theory. Prentice-Hall, Inc.
Engelwood Cliffs, New Jersey.
Wolk, H.I., Dodd, J.L. and Rozycki, J.J. (2008). Accounting Theory. Conceptual Issues in a Political and Economic Environment. SAGE Publications: Los Angeles, London, New Delhi, Singapore.
Yrjö Collin, S-O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, A. and Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standars in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on Accounting, (20), s. 141-174.
i