Förslag till fortsatt forskning

Ur ett arbetsgivarperspektiv vore det intressant att ytterligare studera till vilken grad den tänkta målgruppen verkligen nås med de hälsofrämjande insatserna. Våra respondenters upplevelse av att det hälsofrämjande arbetet främst är något för de redan hälsointresserade talar för att detta vore intressant. Vi kan även se behovet av att göra ett utvärderingsarbete med fokus på Falköpings kommuns hälsofrämjande arbete och vilka effekter detta har, för att tydligare kunna göra en koppling till organisationens övergripande mål.

28

7 Konklusion

Det som framkommit i vår studie är alltså sammanfattningsvis att respondenterna har en genomgående positiv inställning till det hälsofrämjande arbete som Falköpings kommun bedriver. De kostnadsfria hälsoaktiviteter som respondenterna har att tillgå ses som rena förmåner och även om respondenterna i vissa fall väljer att inte vara närvarande på dessa, fungerar de som motivationsfaktorer till den egna träningen. Respondenterna upplever även att hälsoarbetet bidrar till en ökad hanterbarhet av den egna livssituationen, såväl fysiskt som psykiskt. Genom det hälsofrämjande arbetet anser respondenterna att de ges möjlighet att stärka sina kroppar, vilket gör att de blir pigga och orkar mer, samtidigt som träningstillfällena också ger möjlighet till att rensa hjärnan och att få perspektiv på tillvaron. Det hälsofrämjande arbetet påverkar även respondenternas syn på arbetsgivaren i positiv bemärkelse. Arbetsgivarens hälsoarbete innebär en tydlig normativ påverkan och detta tycks även vara en uppenbar avsikt i och med att medarbetarens hälsoaktiviteter öppet belönas och lyfts fram som positivt. Respondenterna anser sig dock inte vara utsatta för någon form av disciplinerande åtgärder, utan lutar sig snarare mot det rationella i att själva ta ansvar för sin hälsa. Studien visar att hälsoarbetet har skapat en form av normativ styrning oavsett om detta från början var avsikten, men att respondenterna snarare upplever det som ett stöd. Det som däremot genomgående saknas i vårt resultat är de kritiska rösterna. Hälsoarbete tycks snarare vara som ett öppet fält att agera på för arbetsgivaren, både vad det gäller att inskärpa förfoganderätten över de anställdas kapacitet och vad det gäller att få medarbetaren att själv ta ansvar för att säkra även sin framtida förmåga för arbetsgivarens räkning. Den hälsofundamentalism som i grund och botten möjliggör detta är dock något som snarare är ett samhällsfenomen, vilket sannolikt skulle förtjäna egna studier, och inget som Falköpings kommun själva utformat eller skapat.

29

8 Litteraturförteckning

Alvesson, M. (2011) Intervjuer-genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber AB. Antonovsky, A. (2011) Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur. Berglund, G. Fejes, A. (red.)(2009) Anställningsbarhet: Perspektiv från utbildning och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur AB.

Björklund, E. (2008). Constituting the healthy Employee? Governing gendered subjects in workplace health promotion. Umeå: Umeå Universitet

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bunton, R. Macdonald, G. (2002). Health Promotion. Disciplines, diversity and developments London: Routledge

Cancelliere et al.: Are workplace health promotion

programs effective at improving presenteeism in workers? a systematic review and best evidence synthesis of the literature.

BMC Public Health 2011 11:395.

Foucault, M. (1975/2009). Övervakning och straff. Lund: Arkiv förlag AB

Gilje, N. Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Bokförlaget Daidalos. Hanson, A. (2007) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund:Studentlitteratur AB.

Hanson, A. (2010) Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. Solna: Fortbildning AB. Hofstede, G. Hofstede, G. J. Minkov, M. (2011). Organisationer och kulturer.

Lund: Studentlitteratur AB.

Jonsdottir et al.: Healthcare workers’ participation in a healthy-lifestyle-promotion project in western Sweden. BMC Public Health 2011 11:448

Justesen, L. Mik-Meyer, N. (2011) Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Korp, P. (2004) Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, S. Brinkman, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Robroek, S., van de Vathorst, S., Hilhors, M., Burdorf, A. (2012) Moral issues in workplace health promotion Int Arch Occup Environ Health 85:327–331

Shain, M. Kramer, D M. (2004) Health promotion in the workplace: Framing the concept; Reviewing the evidence Occup Environ Med.

30

Tones, K. Tillford, S. (2001). Health promotion - effectiveness, efficiency and equality. Cengage Learning EMEA

Nelson Thornes Ltd.

Winroth, J. Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa & hälsopromotion: Med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: Sisu idrottsböcker.

Winther Jørgensen, M. Philips, L. (2014). Diskursanalys som teori och metod. Lund:Studentlitteratur AB.

Elektroniska källor

de la Reguera, E. (2015) Anställda tvingas träna – för att få högre lön.

http://www.dn.se/ekonomi/anstallda-tvingas-trana-for-att-fa-hogre-lon/ [2015-04-14] Falköpings kommun. www.falkoping.se/ [2015-04-08]

Lundin, A. (2008) Läkartidningen nr. 44 Utgivningsdatum: 2008-10-28 http://ww2.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=10602 [2015-05-04]

Vetenskapsrådet.(2015) Etiska riktlinjer. https://publikationer.vr.se/produkt/good-research- practice/ [2015-04-25]

WHO. World Health Organization (1986) The Ottawa Charter for Health Promotion. http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/ [2015-04-12]

31

Intervjuguide Medarbetare Bilaga 1

Inledande frågor

Namn, Ålder, Familjesituation, Fritidsintressen, Arbetsuppgifter 1. Vad betyder hälsopromotion för dig?

2. Hur ser din egen inställning ut till hälsa?

3. Hur ser din egen inställning ut till hälsofrämjande arbete som din arbetsgivare bedriver?

4. Upplever du att du har en tydlig bild av arbetsgivarens utbud av hälsofrämjande aktiviteter?

Vad finns? Tillgänglighet?

5. Varför tror du att arbetsgivaren tycker hälsoaktiviteter är viktigt? 6. Vad har hälsoaktiviteter för betydelse för just dig?

Vad motiverar dig?

Vilken typ av hälsoaktiviteter är du delaktig i? Varför? Hur ofta?

7. Kan du beskriva hur hälsoarbetet påverkat mängden hälsoaktivitet för dig? 8. Hur känns det att vara delaktig i en hälsoaktivitet?

Uppmärksammas deltagande i aktiviteterna på något sätt? Hur? 9. Upplever du att det påverkar ditt sätt att vara som person?

Hur? Varför?

På jobbet och/eller fritiden?

10. Upplever du att dina hälsoaktiviteter har någon effekt på ditt arbete? Exempel? Hur?

11. Känner du att det finns något du vill tillägga? Vad?

32

Intervjuguide Informant Bilaga 2

Bakgrund

Hur ser arbetet med hälsopromotion (hälsofrämjande) ut hos er i Falköpings kommun? 1. Vilket syfte har ni med hälsopromotion?

Hur sker information & kommunikation kring själva syftet till medarbetarna? Hur benämns arbetet?

2. Finns det ett övergripande mål? Sker uppföljning? Hur?

3. Berätta hur det kommer sig att ämnet aktualiserades?

4. Vilka har varit delaktiga i utveckling och framtagande av konceptet? 5. Hur erbjuds de anställda att ta del av hälsopromotion?

På vilket sätt? Hur tycker du att det fungerar? Hur uppfattar du att det tas emot?

6. Hur används hälsopromotion i marknadsförings (employer branding) syfte? Förmån?

7. Beskriv eventuella fördelar, ej kopplat till hälsa, med hälsopromotion? 8. Beskriv eventuella svårigheter med hälsopromotion?

9. Hur förhåller du dig (Falköping Kommun) till den aktuella händelsen kring “Kalmar Vatten” där träning lades in i befattningsbeskrivningen. (Det krävdes träning 2 timmar i veckan för att få ta del av viss löneökning)?

10. Finns det en naturlig fortsättning på det hälsopromoverande arbetet och hur ser den i så fall ut?

33

Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se