Som det framgår av undersökningen kan utomhusmatematik komplettera den traditionella matematikundervisningen inomhus genom en växelverkan mellan arbetssätt och miljöer.
Studien lyfter fram flera positiva effekter med utomhusmatematik. Det är ett lärande där eleverna får röra på sig och uppleva matematik med flera sinnen. Utomhusmatematiken gör det möjligt att omsätta matematiken i verkligheten och koppla ihop det med vardagen vilket gör att eleverna minns kunskaperna bättre. Lärarnas uppfattningar är även att utomhusmatematiken engagerar eleverna och gynnar samarbete. Med tanke på de positiva effekter utemiljön har att erbjuda för elevernas lärande i matematik och andra ämnen, som framkommit i denna studie och i tidigare forskningar, bör fler lärare ta sig an utomhusmatematiken och öppna upp för ett rikare lärande.
Undersökningen har gett givande svar på forskningsfrågorna. Resultaten har samtidigt gett nya idéer inom området om vad som kan utforskas vidare. De intervjuade lärarna i undersökningen har flera års erfarenhet av att arbeta med utomhusmatematik och uppger få svårigheter med arbetssättet. Det har dock framkommit att lärare som inte arbetar med utomhusmatematik kan uppleva vissa svårigheter. Det skulle därmed vara givande att även intervjua lärare som inte arbetar med utomhusmatematik om vad de ser för svårigheter med arbetssättet och utifrån det utröna hur svårigheterna kan bemästras.
Det skulle även vara intressant att intervjua elever om deras uppfattningar om utomhusmatematik. Anser dem att det blir lättare att tillägna sig matematiska kunskaper när undervisningen sker i utemiljö?
En intressant aspekt som den tidigare forskningen om utomhusmatematik berört i liten utsträckning är att arbeta ämnesintegrerat med utomhusmatematik. I denna studie är utomhusmatematiken som del av ämnesövergripande arbete ett framträdande resultat. Det skulle därmed vara intressant att forska vidare om hur man kan arbeta ämnesintegrerat med utomhusmatematik med tanke på att det är ett vanligt arbetssätt i de lägre skolåldrarna.
Det finns en medvetenhet om att fler observationer och intervjuer skulle ökat studiens reliabilitet. Om möjligheten finns skulle det vara av stort värde att göra en jämförande studie med fler observationer under en längre tid. Då skulle en klass som arbetar regelbundet med utomhusmatematik undersökas genom observationer och intervjuer samtidigt som en klass som arbetar med traditionell klassrumsundervisning i ämnet matematik skulle undersökas på liknande sätt. För att ytterligare öka studiens reliabilitet skulle man kunna välja ett arbetsområde inom matematik som man studerar hur de olika arbetsformerna påverkar elevernas resultat i matematik.
REFERENSER
Basile, C. G. (1999). Collecting Data Outdoors: Making Connections to the Real World. I Teaching Children Mathematics, 6(1), ss. 8-12.
Ahlberg, A. (1995). Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär. Nämnaren 4/
1995. Göteborgs universitet. Institutionen för ämnesdidaktik
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. [2 rev uppl.) Malmö: Liber
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg.
Stockholm: Natur och kultur
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik (s.9-23). Lund: Studentlitteratur
Ekvall, H. (2012). Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? En
forskningsöversikt. Göteborgs botaniska trädgård i samarbete med folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen.
Gjesing, G. & Ørskov Dall, T. (2011). Matematik i skolans uterum. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, B & Svedner, P-O (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. (Göteborg Studies In Educational Sciences 208). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla – Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter.
2 uppl. Lund: Studentlitteratur
Moffet P. V. (2011) Outdoor mathematics trails: an evaluation of one training partnership. I Education 3-13: International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education, Vol.39 Nr.3, s.277-287.
Molander, K., Wejdmark, M., Bucht, M., & Lättman-Masch, R. (2012). Att lära in matematik ute 2. Vimmerby: OutdoorTeaching Förlag AB
Mygind, E. (2009). A comparison of childrens’ statements about social relations and teaching in the classroom and in the outdoor environment. Journal of Adventure Education &
Outdoor Learning. 9: 151-169
Nationellt centrum för utomhuspedagogik. (2017). NCU:s definition av utomhuspedagogik.
Hämtat 2017-02-02, från http://www.liu.se/ikk/ncu?l=sv
Patel, R & Davidson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Rickinson, M., Dillon, J., Teamey, K., Morris, M., Choi, M.Y., Sanders, D. & Benefield, P.
(2004): A Review of Research on Outdoor Learning. National Foundation for Educational Research. Shrewsbury: Field Studies Council.
Saleh, H., M Ilham, A., Syafdi, M., & Yumiati, Y. (2017). Developing students’ ability of mathematical connection through using outdoor mathematics learning. Infinity, Vol 6, Iss 1, Pp 11-20 (2017), (1), 11.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket.
Statens Folkhälsoinstitut (2012). Stillasittande och ohälsa – en litteratursammanställning.
Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Tillgänglig på internet:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12803/R2012-07-Stillasittande-och-ohalsa.pdf
Szczepanski, A. (2007) Uterummet-ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, L.O., Sjölander, S. & Strid, J.P. (red.) Utomhuspedagogik som kunskapskälla; närmiljö blir lärmiljö, (s. 9-37). Lund: Studentlitteratur
Szcepanski, A. & Dahlgren, L. O. (2011) Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus Didaktisk Tidskrift, 20(2), ss. 119 – 144.
Young, E., & Marroquin, C. (2008). Mathematics on the playground. School Science And Mathematics, (6), 279.
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, L (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Waite, S. (2011). Teaching and learning outside the classroom: Personal values, alternative pedagogies and standards. Education 3–13
Waite, S. (2010) Losing our way? The downward path for outdoor learning for children aged 2–11 years. I Journal of Adventure Education and Outdoor Learning. Vol.10 Nr.2 s.111-126
Winters, J., Ring, T., & Burriss, K. (2010). Cultivating math and science in a school garden. Childhood Education, (4)