Utifrån examensarbetets syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård, framkom det att forskning utifrån både
sjuksköterskans och patientens perspektiv gjorts i mycket liten utsträckning.
Examensarbetets författare tror att mer forskning är nödvändigt. Forskning av intresse är patienternas perspektiv, men även mer av sjuksköterskors perspektiv utifrån erfarenhet i förhållande till år de arbetat i yrket. Forskningen bör således undersöka patienter och sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationen, vårdandet, delaktighet och bemötande i relation till de olika psykiatriska diagnoserna. Detta skulle kunna förbättra sjuksköterskans och annan vårdpersonals arbete för att kunna möta och skapa en god vårdrelation till patienterna, vilket är viktigt för att kunna främja hälsa och lindra patienternas lindade. Vidare forskning är nödvändigt då varje individs upplevelse är subjektiv och förändras kontinuerligt med utvecklingen av samhället och sjukvården. Fortsatt forskning är centralt för att sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska kunna erhålla aktuell kunskap och kompetens för att vårda patienter med psykisk ohälsa som idag är vanligt förekommande i den somatiska vården.
32
REFERENSLISTA
Resultatartiklar = *
Allgulander, C. (2014). Klinisk Psykiatri (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5 (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.
*Arnold, M., & Mitchell, T. (2008). Nurses’ perceptions of care received by older people with mental health issues in an acute hospital environment. Nursing Older People, 20(10), 28–34. doi: 10.7748/nop2008.12.20.10.28.c6869
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2007.00509.x
Bustamante, A., Garcia-Berrocoso, T., Rodriguez, N., Llombart, V., Ribó, M., Molina, C., & Montaner, J. (2016). Ischemic stroke outcome: A review of the influence of post- stroke complications within the different scenarios of stroke care. European Journal of Internal Medicine, 29, 9–21. doi: 10.1016/j.ejim.2015.11.030
Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser. (2013). Samsjuklighet. Hämtad 16 november, 2016, från, Medicinska fakulteten, Lunds universitet,
http://www.med.lu.se/hv/cepi/forskningsomraaden/samsjuklighet
Clarke, D.E., Dusome, D., & Hughes, L. (2007). Emergency department from the mental health client’s perspective. International Journal of Mental Health Nursing, 16(2), 126-131. doi: 10.1111/j.1447-0349.2007.00455.x
CODEX. (2015). Forskarens etik. Hämtad 5 november, 2016, från CODEX, http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml
CODEX. (2016). Oredlighet i forskning. Hämtad 6 november, 2016, från CODEX, http://codex.vr.se/etik6.shtml
Connell, J., Brazier, J., O’Cathain, A., Lloyd-Jones, M., & Paisley, S. (2012). Quality of life of people with mental health problems: a synthesis of qualitative research. Health and Quality of Life Outcomes, 10(138), 1–16. doi: 10.1186/1477-7525-10-138
DeCoux, M. (2005). Acute versus primary care: The health care decision making process for individuals with severe mental illness. Issues in Mental Health Nursing, 26(9), 935– 951. doi: 10.1080/01612840500248221
Eriksson, K. (1987). Pausen: en beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag AB.
33 Eriksson, K. (1990). Pro Caritate: en lägesbestämning av caritativ vård. Vasa: Åbo
Akademi.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen (5. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Eriksson, K. (2015a). Den lidande människan (2. uppl.). Stockholm: Liber AB. Eriksson, K. (2015b). Vårdandets idé (2. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretative data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22–26.
Friberg, F. (2012a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133–143). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete (s. 121–132). Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (2014). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur AB. Hamer, H., Finlayson, M., & Warren, H. (2014). Insiders or outsiders? Mental health service
users’ journeys towards full citizenship. International Journal of Mental Health Nursing, 23(3), 203–211. doi: 10.1111/inm.12046
Happell, B., Ewart, SB., Bocking, J., Platania-Phung, C., & Stanton, R. (2016). ’That red flag on your file’: misinterpreting physical symptoms as mental illness. Journal of Clinical Nursing, 25(19-20), 2933-2942. doi: 10.1111/jocn.13355
Harangozo, J., Reneses, B., Brohan, E., Sebes, J., Csukly, G., López-Ibor, J., … Thornicroft, G. (2014). Stigma and discrimination against people with schizophrenia related to medical services. International Journal of Social Psychiatry, 60(4), 359-366. doi: 10.1177/0020764013490263
Herlofson, J., & Ekselius, L. (2016). Introduktion till boken I J. Herlofson, L. Ekselius, A. Lundin, B. Mårtensson, & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB.
Holm, A. L., Lyberg, A., & Severinsson, E. (2014). Living with stigma: Depressed Elderly Persons' Experiences of Physical Health Problems. Nursing Research and Practice, 2014, 1-8. doi: 10.1155/2014/527920
Kaufman, E. A., McDonell, M. G., Cristofalo, M. A., & Ries, R. K. (2012). Exploring Barriers to Primary Care For Patients with Severe Mental Illness: Frontline Patient and Provider Accounts. Issues in Mental Health Nursing, 33(3), 172-180. doi:
34 *Kerrison, S. A., & Chapman, R. (2007). What general emergency nurses want to know about
mental health patients presenting to their emergency department. Accident and Emergency Nursing, 15(1), 48-55. doi: 10.1016/j.aaen.2006.09.003
Lakeman, R., McGowan, P., MacGabhann, L., Parkinson, M., Redmond, M., Sibitz, I., … & Walsh, J. (2012). A qualitative study exploring experiences of discrimination associated with mental-health problems in Ireland. Epidemiology and Psychiatric Sciences, 21(3), 271-279. doi: 10.1017/S2045796012000017
Liu, W., Manias, E., & Gerdtz, M. (2014). The effects of physical environments in medical wards on medication communication processes affecting patient safety. Health & Place, 26, 188–198. doi: 10.1016/j.healthplace.2013.12.017
Løkensgard, I. (2009). Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
*MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O’Mahony, R. (2012). A Risk to Himself: Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical-Surgical Units. Research in Nursing & Health, 35(2), 200-213. doi: 10.1002/nur.21466
*Marynowski-Traczyk, D., & Broadbent, M. (2011). What are the experiences of Emergency Department nurses in caring for clients with a mental illness in the Emergency Department? Australasian Emergency Nursing Journal, 14(3), 172-179. doi: 10.1016/j.aenj.2011.05.003
*Mavundla, T. R. (2000). Professional nurses’ perception of nursing mentally ill people in general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 32(6), 1569-1578. Doi: 10.1046/j.1365-2648.2000.01661.x
McCabe, M. P., & Leas, L. (2008). A qualitative study of primary health care access, barriers and satisfaction among people with mental illness. Psychology, Health & Medicine, 13(3), 303-312. doi: 10.1080/13548500701473952
*Morgan, B. D. (2016). ”No right Place to Die”: Nursing Attitudes and Needs in Caring for People With Serious Mental Illness at End-of-Life. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 22(1), 31-42. doi: 10.1077/1078390316629960 Nationalencyklopedin. (2016). Soma. Hämtad 13 december, 2016, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/soma
*Plant, L. D., & White, J. H. (2013). Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses’ Experiences. Issues in Mental Health Nursing, 34(4), 240-248. doi: 10.3109/01612840.2012.718045
*Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H., & Morare, M. N. (2011). Registered nurses’ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in
35 Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19(7), 950-958. doi: 10.1111/j.1365- 2834.2011.01300.x
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14(4), 249–257. doi: 10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x
*Reid-Searl, K., Dwyer, T., Happell, B., Moxham, L., Kahl, J., Morris, J., & Wheatland, N. (2009). Caring for children with complex emotional and psychological disorders: experiences of nurses in a rural paediatric unit. Journal of Clinical Nursing, 18(24), 3441–3449. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02567.x
SFS 1960:729. Upphovsrättslag. Stockholm: Justitiedepartementet L3. Hämtad 20 december, 2016, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till- litterara-och_sfs-1960-729
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 20 december, 2016, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs- 1982-763
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 20 december, 2016, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
*Sharrock, J., & Happell, B. (2006). Competence in providing mental health care: A grounded theory analysis of nurses’ experiences. Australian Journal of Advanced Nursing, 24(2), 9-15.
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa, I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen. (2011). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom: akut hjärtinfarkt. Hämtad 17 november 2016 från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18363/2011-6- 15.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad 17 november, 2016, från Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-5-43
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 17 november, 2016, från Svensk sjuksköterskeförening,
36 http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016a). Sjuksköterskans profession: grunden för din legitimation. Hämtad 15 januari, 2017, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/om-svensk- sjukskoterskeforening-publikationer/sjukskoterskans_profession-
grunden_for_din_legitimation.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016b). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 17 november, 2016, från Svensk sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Thornicroft, G., Rose, D., & Kassam, A. (2007). Discrimination in health care against people with mental illness. International Review of Psychiatry, 19(2), 113-122. doi:
10.1080/09540260701278937
*van Nieuwenhuizen, A., Henderson, C., Kassam, A., Graham, T., Murray, J., Howard, L. M., & Thornicoft, G. (2013). Emergency department staff views and experiences on diagnostic overshadowing related to people with mental illness. Epidemiology and Psychiatric Sciences, 22(3), 255-262. doi: 10.1017/S2045796012000571
*Weiland, T. J., Mackinlay, C., Hill, N., Gerdtz, M. F., & Jelinek, G. A. (2011). Optimal management of mental health patients in Australian emergency departments: Barriers and solutions. Emergency Medicine Australasia, 23(6), 677-688. doi: 10.1111/j.1742-6723.2011.01467.x
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2009). Promoting the rights of people with mental disabilities. Hämtad 28 december, 2016, från World Health Organization,
http://www.who.int/mental_health/policy/legislation/1_PromotingHRofPWMD_Inf osheet.pdf?ua=1
World Health Organization. (2014). Mental health. Hämtad 27 december, 2016, från World Health Organization, http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/ World Health Organization. (2016). International Statistical Classification of Diseases and
Related Health [ICD-10]. Hämtad den 26 november, 2016, från World Health Organization, http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en#/V *Zolnierek, C. D., & Clingerman, E. M. (2012). A Medical-Surgical Nurse’s Perceptions of
Caring for a Person With Severe Mental Illness. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 18(4), 226-235. doi: 10.1177/1078390312446223
1
BILAGA 1; GRANSKNINGSFRÅGOR
GRANSKNINGSFRÅGOR FRÅN FRIBERGS (2012A) FÖRSLAG PÅ FRÅGOR.
Granskningsfrågor för kvalitativa artiklar. Finns det ett tydligt problem formulerat?
o Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? o Hur är dessa i så fall formulerade?
o Finns det någon vårdvetenskaplig teoribildning beskriven i bakgrunden? o Hur är denna i så fall beskriven?
Vad är syftet?
o Är det klart formulerat? o Hur är metoden beskriven?
Hur är undersökningspersoner beskrivna? o Hur analyserades data?
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? o Vad visar resultatet?
Hur har författarna tolkat studiens resultat? o För det några etiska resonemang?
Finns det en metoddiskussion?
o Hur diskuteras metoden i så fall?
o Sker en återkoppling till teoretiska antaganden t. ex. vårdvetenskapliga antaganden?
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Hög Medel Låg
1
BILAGA 2 - ARTIKELMATRIS ÖVER RESULTATARTIKLAR
Artikel: Syfte: Metod: Resultat: Kvalitet:
Nurses’ perceptions of care received by older people with mental health issues in an acute hospital environment
Författare: Arnold, M., & Mitchell, T. Tidskrift: Nursing Older People Land: Storbrittanien
Publicerad: 2008
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
upplevelser av att vårda äldre med psykisk ohälsa
Kvalitativ metod med fokusgrupper som inkluderade 14 sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna upplevde att de var i behov av mer kunskap och erfarenhet, eftersom de upplevde att de saknades. Önskar mer utbildning, en bredare introduktion till psykiatri i grundutbildningen och ett större samarbete med psykiatrin. Det finns en stigmatisering mot patienter med psykisk ohälsa.
Hög
What general emergency nurses want to know about mental health patients presenting to their emergency department
Författare: Kerrison, S. A., & Chapman, R. Tidskrift: Accident and Emergency Nursing Land: Australien
Publicerad: 2007
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
perspektiv på vilka problem som kan uppstå i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa på
akutmottagningen.
Kvalitativ metod med fokusgrupper och fältanteckningar, som inkluderade 5
sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna upplevde att de inte var kapabla till att hjälpa patienter med psykisk ohälsa och aktivt undvek dem. De upplevde att patienterna kunde vara våldsamma och agiterade mot vårdpersonal och andra patienter. Det fanns en brist på kunskap.
Hög
A Risk to Himself: Attitudes Toward
Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical-Surgical
Syftet var att beskriva sjuksköterskors
attityder när de vårdar
Kvalitativ metod med intervjuer samt fokusgrupper som
Sjuksköterskor upplevde att patienterna var en risk för sig själv och personal på
avdelningen. De upplevde också patienterna
2 Units
Författare: MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy,
M., Hyde, A., & O’Mahony, R.
Tidskrift: Research in Nursing & Health Land: Irland
Publicerad: 2012
patienter med psykisk ohälsa på en medicinsk eller kirurgisk avdelning. inkluderade 13 sjuksköterskor från medicin- och kirurgavdelningar.
som sårbara samt att det är en utmaning att vårda patienter med psykisk ohälsa.
What are the experiences of Emergency Department nurses in caring for clients with a mental illness in the Emergency Department?
Författare: Marynowski-Traczyk, D., &
Broadbent, M.
Tidskrift: Australasian Emergency Nursing
Journal
Land: Australien Publicerad: 2011
Syftet var att beskriva sjuksköterskors
upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa på en
akutmottagning
Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, som inkluderade 6 sjuksköterskor.
Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tid att vårda patienterna för att dem är
tidskrävande. De upplevde att det var en ogynnsam arbetsmiljö för patienterna för att den var stressfylld och inte passande för patienter med psykisk ohälsa. De upplevde att det var svårt att tillgodose patienternas behov och att de hade bristande kunskap.
Hög
Professional nurses’ perception of nursing mentally ill people in general hospital setting
Författare: Mavundla, T. R.
Tidskrift: Journal of Advanced Nursing
Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskors uppfattning av att vårda patienter med psykisk ohälsa på ett sjukhus i
Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med 12 stycken
sjuksköterskor som arbetade på olika
Sjuksköterskor hade få positiva upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. De negativa upplevelserna beskrevs vara en rädsla inför att vårda patienterna på grund av brist på kunskap och rädsla för att bli skadad på grund av patienternas beteende. Det
3
Land: Sydafrika Publicerad: 2000
Durban somatiska
avdelningar.
beskrevs också en tidsbrist och före lite personal vilket skapade frustration och rädsla. Sjuksköterskorna beskrev att de hade bristande kunskap, att patienterna hindrar deras rutinarbete.
”No right Place to Die”: Nursing Attitudes and Needs in Caring for People With Serious Mental Illness at End-of-Life
Författare: Morgan, B. D.
Tidskrift: Journal of the American Psychiatric
Nurses Association
Land: USA
Publicerad: 2016
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i livets slutskede
Kvalitativ metod med 20 deltagare.
Sjuksköterskor beskrev att det fanns en stigmatisering kring patienter med psykisk ohälsa. Kommunikationssvårigheter och svårigheter att skapa tillit. Patienterna upplevdes vara på fel ställe för sin vård. Önskade mer utbildning och samarbete med psykiatrin. Sjuksköterskorna beskrev även att de var rädda och hade bristande kunskap för att kunna tillgodose patienternas behov.
Hög
Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses’ Experiences
Författare: Plant, L. D., & White, J. H. Tidskrift: Issues in Mental Health Nursing Land: USA
Publicerad: 2013
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
upplevelser och känslor av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning.
Kvalitativ metod med intervjuer och
fältanteckningar, som inkluderade 10 sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna upplevde svårigheter i vårdandet av patienterna. De upplevde att de hade god kunskap att vårda somatiska besvär men svårigheter i att vårda de psykiska besvären. Svårigheter med kommunikationen vilket skapa känslor av otillräcklighet och hopplöshet. Önskar mer utbildning inom psykisk ohälsa. Sjuksköterskor beskrev att de gjorde sitt bästa för att vårda patienterna i relation till den kunskap de besatt för
4 tillfället.
Registered nurses’ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg
Författare: Poggenpoel, M., Myburgh, C. P.
H., & Morare, M. N.
Tidskrift: Journal of Nursing Management Land: Sydafrika
Publicerad: 2011
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa på medicinavdelningar på ett allmänsjukhus i Johannesburg Kvalitativ metod där individuella intervjuer genomfördes med 8 stycken sjuksköterskor som arbetade på medicinavdelningar på ett allmänsjukhus
Tre stycken teman framkom i resultatet. Det upplevdes vara brist på resurser,
kunskapsbrist, brist på utbildning samt frustration och negativa upplevelser i vårdandet av patienterna. De upplevde även rädsla för sin egen och andra patienters säkerhet, att vårdmiljön var ogynnsam.
Hög
The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital
Författare: Reed, F., & Fitzgerald, L. Tidskrift: International Journal of Mental
Health Nursing
Land: Australien Publicerad: 2005
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
attityder och hur de påverkade vårdandet av patienter med psykisk ohälsa, vilka problem som upplevdes i vårdandet, samt hur utbildning, stöd och erfarenhet påverkar vårdandet Kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer utfördes på 10 sjuksköterskor.
Det framkom att en stor del av
sjuksköterskorna hade en negativ attityd mot patienter med psykisk ohälsa som hade sin grund i upplevd rädsla, maktlöshet, brist på säkerhet och stöd i arbetsmiljön. Upplevd kunskapsbrist, tidigare negativa upplevelser i mötet med patienterna. En del sjuksköterskor kände sig trygga i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa och ansåg att man bör se patienterna ur ett helhetsperspektiv men att mer utbildning behövs.
Hög
Caring for children with complex emotional and psychological disorders: experiences of
Syftet var att beskriva sjuksköterskors
upplevelser av att vårda
Kvalitativ metod med intervjuer som inkluderade 20
Sjuksköterskorna i studien beskrev att de inte hade tillräckligt med kunskap för att vårda barn och ungdomar med psykisk ohälsa och
5 nurses in a rural paediatric unit
Författare: Reid-Searl, K., Dwyer, T.,
Happell, B., Moxham, L., Kahl, J., Morris, J., & Wheatland, N.
Tidskrift: Journal of Clinical Nursing Land: Australia
Publicerad: 2009
barn med psykisk ohälsa och vilka metoder som använts för att förbättra vården
sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning.
att de saknade stöd från psykiatrin. De önskade mer utbildning och kunskap inom psykiatri för att kunna vård denna
patientgrupp.
Competence in providing mental health care: A grounded theory analysis of nurses’
experiences
Författare: Sharrock, J., & Happell, B. Tidskrift: Australian Journal of Advanced
Nursing
Land: Australien Publicerad: 2006
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa två år efter examen
Kvalitativ metod med intervjuer som inkluderade fyra sjuksköterskor som arbetat två år efter sin sjuksköterskeexamen.
Resultatet beskrev att sjuksköterskorna upplevde att de inte har tillräckligt med kompetens för att vårda patienter med psykisk ohälsa. De upplevde också att grundutbildningen inte är tillräcklig, att de inte har tid att vårda patienter med psykisk ohälsa även om de vill ge bästa möjliga vård.
Hög
Emergency department staff views and experiences on diagnostic overshadowing related to people with mental illness
Författare: van Nieuwenhuizen, A.,
Henderson, C., Kassam, A., Murray, J.,
Syftet var att beskriva sjukvårdspersonalens synpunkter och upplevelser av
underdiagnostisering hos patienter med
Kvalitativ metod med intervjuer, som inkluderade 25 stycken ur vårdpersonalen, varav 15 av dem var
Underdiagnostisering av patienter med psykisk sjukdom på akutmottagningen var ett stort problem. Underdiagnostisering skedde på grund av brist på kunskap, negativa attityder mot patienterna, främst negativa attityder fanns mot de som sökte vård
6 Howard, L. M., & Thornicroft, G.
Tidskrift: International Review of Psychiatry Land: Storbritannien
Publicerad: 2013
psykisk ohälsa. sjuksköterskor. frekvent. Även upplevelser av tidsbrist framkom och undvikande av patienter på grund av rädsla för våldsamhet.
Optimal management of mental health patients in Australian emergency departments: Barriers and solutions
Författare: Weiland, T. J., Mackinlay, C., Hill,
N., Gerdtz, M. F., & Jelinek, G. A.
Tidskrift: Emergency Medicine Australasia Land: Australien
Publicerad: 2011
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka barriärer
sjukvårdspersonal upplever i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa, samt vilka strategier som används för att vårda
patienterna
Kvalitativ metod med intervjuer, som inkluderade 36 stycken ur vårdpersonalen, varav 16 var sjuksköterskor.
De upplevdes svårigheter att vårda patienter med psykisk ohälsa då miljön på en
akutmottagning ansågs som fel plats att vårda dem, man har för lite resurser, negativa attityder mot patienter med psykisk ohälsa och avsaknad kunskap i hur man vårdar patienterna. Mer utbildning i att kunna vårda patienterna eftersom de har specifika behov.
Hög
A Medical-Surgical Nurse’s Perceptions of Caring for a Person With Severe Mental Illness
Författare: Zolnierek, C. D., & Clingerman, E.
M.
Tidskrift: Journal of the American Psychiatric
Nurses Association
Syftet var att undersöka sjuksköterskans
upplevelse av att vårda en patient med svår psykisk ohälsa på en allmän vårdavdelning.
Kvalitativ metod, fallstudie, där en intervju fördes med 1