Förslag till vidare forskning är att fördjupa sig i patienters upplevelse av fysisk aktivitet i omvårdnaden samt hur de ser på sjuksköterskans roll i detta. Sjuksköterskors erfarenheter av att inbegripa fysisk aktivitet i en slutenvårdsmiljö är i sig ett ämne som med fördel kan efterforskas mer för att ytterligare kunna befästa mark för fysisk aktivitet som
behandlingsmetod för såväl patienter med psykos som för patienter inom övrig psykiatri. Vi ser fysisk aktivitet som något som mer och mer kommer att åberopas för att människor ska må bättre och kunna förvärva sig resurser till hanterbarhet.
27
Referenser
Acil, A. A., Dogan, S., & Dogan O. (2008). The effects of physical exercises to mental state and quality of life in patients with schizophrenia. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15(10), 808-815. doi: 10.1111/j.1365-2850.2008.01317.x
Anthony, W. (1993). Recovery from Mental Illness: The Guiding Vision of the Mental Health Service System in the 1990s. Psychosocial Rehabilitation Journal, 16(4), 11–23. doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1037/h0095655
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur Kultur Akademisk.
Bergqvist, A., Karlsson, M., Foldemo, A., Wärdig, R., & Hulstjö, S. (2013). Preventing the Developement of Metabolic Syndrome in People with Psychotic Disorders – Difficult, but Possible: Experiences of Staff Working in Psychosis Outpatient Care in Sweden. Issues in Mental Health Nursing, 34(5), 350–358. doi: 10.3109/01612840.2013.771234
Blythe, J., & White, J. (2012). Role of the mental health nurse towards physical health care in serious mental illness: an integrative review of 10 years of UK literature. International Journal of Mental Health Nursing, 21(3), 193–201. doi: 10.1111/j.1447-0349.2011.00792.x Bodén, R. (2016). Schizofreni, andra psykoser och katatoni. I J. Herlofson., L. Ekselius., A. Lundin., B. Mårtensson., & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (s. 269–297). Lund: Studentlitteratur AB.
Bradshaw, T., & Pedley, R. (2012). Evolving role of mental health nurses in the physical health care of people with serious mental health illness. International Journal of Mental Health Nursing, 21(3), 266–273. doi: 10.1111/j.1447-0349.2012.00818.x
Callaghan, P. (2004). Exercise: a neglected intervention in mental health care? Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11(4), 476-483. doi: 10.1111/j.1365-
2850.2004.00751.x
Carlbo, A., Claesson, HP., & Åström, S. (2018). Nurses’ experiences in using Physical Activity as Complementary Treatment in Patients with Schizophrenia. Issues in Mental Health Nursing, 39(7), 600–607. doi: 10.1080/01612840.2018.1429508
Cullen, C., & McCann, E. (2015). Exploring the role of physical activity for people diagnosed with serious mental illness in Ireland. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(1), 58–64. doi: 10.1111/jpm.12179
Dahlberg, K., Dahlberg, H., & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur AB.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur
28
Ellis, N., Crone, D., Davey, R., & Grogan, S. (2007). Exercise interventions as an adjunct therapy for psychosis: a critical review. British Journal of Clinical Psychology, 46(1), 95– 111. doi: 10.1348/014466506X122995
Elo, S., & Kyngnäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107–115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap: Vetenskapen om vårdandet. Om det tidlösa i tiden. Samlingsverk av Katie Eriksson. Stockholm: Liber AB.
Foldemo, A., Wärdig, R., Bachrach-Lindström, M., Edman, G., Holmberg, T., Lindström, T., ... Osby, U. (2014). Health-related quality of life and metabolic risk in patients with
psychosis. Schizophrenia Research, 152(1), 295–299. doi: 10.1016/j.schres.2013.11.029 Folkhälsomyndigheten. (2013). Fysisk aktivitet. Hämtad 2019-02-08 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/fysisk-aktivitet/
Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs Universitet [GPCC]. (2017).
Personcentrerad vård. Hämtad 2019-02-28 från https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad- vard
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U., Lindgren, BM., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34. doi: 10.1016/j.nedt.2017.06.002
Hansen, A. (2016). Hjärnstark. Fitnessförslaget.
Helsingsforsdeklarationen. (2013). Ethical Principles for Medical Research involving Human Subjects. Hämtad 2019-02-20 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of- helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2006). Hopp – en förutsättning för återhämtning. I B. Arvidsson,. & I. Skärsäter (Red.), Psykiatrisk omvårdnad – att stödja hälsofrämjande processer (s. 169–179). Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lassenius, O. (2014). Being physically active – A bodily anchorage on the journey for
recovery in mental ill-health (Doktorsavhandling, Department of neurobiology, care sciences and society). Stockholm: Karolinska Institutet. Hämtad 2019-03-01 från
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/41990/Kappa%20Oona%20Lassenius. pdf?sequence=1&isAllowed=y
29
Lundman, B., & Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen., & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219–234). Lund: Studentlitteratur AB.
Mcdaid, T., & Smyth, S. (2015). Metabolic abnormalities among people diagnosed with schizophrenia: a literature review and implications for mental health nurses. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(3), 157–170. doi: 10.1111/jpm.12185 Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.). Självförverkligande. Hämtad 2019-06-06 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C3%A4lvf%C3%B6rverkligan de
Pajonk, F-G., Wobrock T., Gruber, O., Scherk, H., Berner, D., Kaizl, I., ... Falkai, P. (2010). Hippocampal Plasticity in Response to Exercise in Schizophrenia. Archives of General Psychiatry, 67(2), 133–143.
Pedersen, BK., & Saltin, B. (2015). Exercise as medicine - evidence for prescribing exercise in 26 different chronic diseases. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 25(3), 1–72. doi: 10.1111/sms.12581
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad 2019-02-09 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf
Rastad, C., Martin, C., & Åsenlöf, P. (2014). Barriers, Benefits, and Strategies for Physical Activity in Patients with Schizophrenia. Physical Therapy, 94(10), 1467–1479. doi:
10.2522/ptj.20120443
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: tobaksbruk, riskbruk för alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm. Hämtad 2019-02-05 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensksjukskoterskeforening/levnadsvanor/socialstyrelsens.nationella.riktlinjer.for.sjukdomsf orebyggandemetoder.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Stöd för styrning och ledning. Hämtad 2019-02-01 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21065/2018-9-6.pdf Svedberg, P. (2007). Health Promotion Intervention in Mental Health Services
30
(Doktorsavhandling, Department of Health Sciences). Lund University. Hämtad 2019-02-13 från http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4381390/1049820.pdf
Świtaj, P., Grygiel, P., Anczewskaa, M., & Wciórkaa, J. (2015). Experiences of discrimination and the feelings of loneliness in people with psychotic disorders: The
mediating effects of self-esteem and support seeking. Comprehensive Psychiatry, 59, 73–79. doi: https://doi.org/10.1016/j.comppsych.2015.02.016
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm. Hämtad 2019-02-09 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svenska Psykiatriska Föreningen. (2009). Schizofreni: kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Stockholm: Gothia Förlag AB. Hämtad 2019-02-01 från
http://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2017/02/SPF-kliniska-riktlinjer-om- Schizofreni.pdf
Topor, A. (2004). Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Stockholm: Natur & Kultur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
WHO. (1948). Constitution of the World Health Organization. Hämtad 2019-02-15 från https://www.who.int/about/who-we-are/constitution
WHO. (1986). Ottawa charter for health promotion. First International Conference on Health Promotion, Ottawa. Genève. Hämtad 2019-02-08 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf WHO. (1998). Health promotion glossary. Hämtad 2019-02-13 från
https://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf WHO. (2018). Schizophrenia. Hämtad 2019-01-31 från
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/schizophrenia
Wiklund Gustin, L. (2014). Att närma sig det svårförståeliga. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå (s. 21–38). Lund: Studentlitteratur AB. Wärdig, R. (2015). Common People: Physical health, lifestyle and quality of life in persons with psychosis and their striving to be like everybody else (Doktorsavhandling, Department of Medical and Health Sciences). Linköping: Linköping University. Hämtad 2019-05-10 från http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A865972&dswid=4771
Wärdig, R., Foldemo, A., Hultsjö, S., Lindström, T., & Bachrach-Lindström. (2016). An Intervention with Physical Activity and Lifestyle Counseling Improves Health-Related Quality of Life and Shows Small Improvements in Metabolic Risks in Persons with Psychosis. Issues in Mental Health Nursing, 37(1), 43–52. doi:
Bilaga I
Institutionen för hälsovetenskap
Till verksamhetschef (eller motsvarande) ______________________________ Information och förfrågan om tillstånd att genomföra intervjustudien: Sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet vid omvårdnad av patienter med psykossjukdom. Undertecknade sjuksköterskor är studenter på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning psykiatri vid Högskolan Väst. Vi planerar att genomföra en studie med syfte att: belysa sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet vid omvårdnad av patienter med psykossjukdom.
Studien avser belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsopromotivt med
patientgruppen. Målet med denna studie är att det ska leda till en ökad kunskap och förståelse kring det hälsofrämjande arbete som sjuksköterskor utför och medverkar till i psykiatrisk öppenvård.
Vi avser intervjua sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor som är verksamma inom öppenvården för patienter med psykossjukdom.
Intervjun beräknas ta cirka 30–50 minuter och kommer att spelas in för att senare analyseras. Allt intervjumaterial kommer att hanteras så att deltagare ej går att identifieras. De enda som har tillgång till materialet är undertecknade samt handledare vid Högskolan Väst. Deltagandet är frivilligt och informanter kan när som helst avbryta sitt deltagande utan att ange orsak. Vi hoppas att Du kan ge din tillåtelse till att genomföra denna studie, vilket du gör genom att skriva under medföljande blankett för medgivande och sedan skicka denna åter till oss via e- mail.
Tveka inte att kontakta oss eller vår handledare ifall du har några frågor Tack på förhand!
Ronja Bernvi Lina Ekengren
Namn: Ronja Bernvi Titel: Sjuksköterska
Student Specialistsjuksköterskeprogrammet
Tfn: XXXXXXXXXX
e-post: XXXXXXXXXXXXXXX
Namn: Lina Ekengren Titel: Sjuksköterska Student Specialistsjuksköterskeprogrammet Tfn: XXXXXXXXXX e-post: XXXXXXXXXXXXXXX Handledare: Ingela Berggren Universitetslektor, omvårdnad Högskolan Väst
Gustava Melins gata 2 461 32 Trollhättan Tfn: XXXXXXXXXX e-post: XXXXXXXXXXXXXXX Bilagor: 1. Blankett för medgivande 2. Enhetschefens informationsbrev 3. Sjuksköterskans informationsbrev
Bilaga II
Institutionen för hälsovetenskap