Förslag till fortsatt arbete med reduktion av PM10 på Turingegatan Samtliga åtgärder som i detta arbete modellerats i NORTRIP har lyckats reducera PM10-halterna

på Turingegatan, i flera fall med mycket god effekt. Södertälje kommun borde med fördel överväga att införa dessa åtgärder så långt det är möjligt för att förbättra luftkvaliteten.

Hornsgatan som tidigare framstått som Sveriges mest luftförorenade gata hade år 2015 lägre PM10 halter än Turingegatan. Med hjälp av åtgärder som dubbdäcksförbud, dammbindning och städning med vakuumsug har Stockholm Stad lyckats väsentligt lyckats reducera PM10-halterna.

Eftersom detta visat sig vara så effektivt så skulle det vara önskvärt att Södertälje kommun försöker följa de arbetssätt som Stockholms miljöförvaltning har gällande PM10.

Med en begränsad budget skulle det vara fördelaktigt att satsa på de åtgärder som har visat sig ge bäst effekt för att införa på Turingegatan. Ett dubbdäcksförbud är en kraftfull och kostnadseffektiv åtgärd. Utökad dammbindning är också ett effektivt alternativ, dock mera

66

kostsamt. Införande av miljözon på Turingegatan skulle också vara ett kostnadseffektivt sätt att få bort tungtrafik från gatan som inte bara bidrar till höga PM10 halter utan även höga halter av NOx. Risken med denna åtgärd är att den skulle leda till utökad belastning på Trafikverkets vägnät. Dock skulle förhandlingar med Trafikverket kunna föras där argumentet att förbättra luftkvaliteten och bullret i centrum eventuellt skulle kunna vara skäl nog för att godkänna en ökad trafik på deras vägar. Även Södertälje kommuns egna vägnät skulle kunna ses över för att minska belastningen på Turingegatan. Det är viktigt att tänka på att fordonens sträcka inte förlängs allt för långt ur miljösynpunkt vid planering av en eventuell omledning av trafik.

Dessutom bör inte trafik förflyttas till andra stängda gator där det vistas folk och PM10-halterna riskerar att bli höga.

En ny skyltning av hastigheten till 30 km/h på Turingegatan skulle vara ett annat kostnadseffektivt sätt att få ner PM10-halterna. Ur miljösynpunkt skulle införande av kollektivkörfält vara en mycket bra lösning eftersom det både minskar trafiken lokalt på gatan, och även det totala antalet fordon ute på vägarna när fler väljer att åka kollektivt. Städning med vakuumsug är inte att rekommendera kommunen i första hand eftersom det är kostsamt att betala för arbete och hyra av utrustning mot den relativt låga effekt som åtgärden genererar.

67

7. Slutsats

Resultatet av det här arbetet visade att PM10-halterna är höga på Turingegatan i Södertälje och har varit det sedan mätningarna startade 2006. Miljökvalitetsnormen gällande PM10 som begränsar antalet dygnsmedelvärden över 50 µg/m³ till 35 dygn per år har på Turingegatan överskridits 5 av de senaste 10 åren. Mätningar vid Birkakorset har endast förekommit sedan 2013 och miljökvalitetsnormen har aldrig överskridits (eller varit nära att överskridas) något år.

Miljökvalitetsnormen för PM10 som begränsar dygnsmedelvärdeshalterna per år, som inte får överstiga 40 µg/m³, har inte varit nära att överskridas varken på Turingegatan eller vid Birkakorset under samtliga år som halterna mätts. Miljökvalitetsmålet för PM10 gällande årsmedelvärdet per dygn som inte får överstiga 15 µg/m³ har dock överstigits samtliga år som halterna uppmätts vid båda mätstationerna. Det andra miljökvalitetsmålet, att ett dygnsmedelvärde aldrig får överskrida 30 µg/m³, har också överskridits vid båda stationerna. För att nå målen för luftkvaliteten på Turingegatan krävs mycket stora insatser.

Jämförelsen av dygnsmedelvärdet per år mellan Turingegatan och Hornsgatan i Stockholm visade att PM10-halterna det senaste decenniet sjunkit markant på Hornsgatan medan ingen tydlig nedåtgående trend synts på Turingegatan. Det beror på att inga åtgärder har vidtagits på Turingegatan. Hornsgatan hade år 2007 betydligt högre halter jämfört med Turingegatan. I takt med att åtgärder för att reducera partikelhalterna på Hornsgatan sattes in så nästan halverades dygnsmedelvärdet per år på Horsgatan. Halterna var år 2014 och 2015 högre på Turingegatan än på Hornsgatan.

Dygnsmedelvärdet per år på Turingegatan jämfördes även med mätstationen vid Norr Malma belägen på landsbyggden, som fick representera de naturligt förekommande PM10-halterna.

Dessa bakgrundshalter vid Norr Malma utgjorde 26-40% av PM10-halterna på Turingegatan de senaste åren. Det innebär att mellan 74-60 % av halterna har generarats lokalt vid gatan och det är främst dessa halter som kan reduceras. Sammanställningen av dygnsmedelvärdena per månad visade att PM10-halterna i Södertälje var som högst under mars och april.

Undersökningen av timmedelvärdena under 2016 vid Turingegatan visade att det maximala timmedelvärdet av PM10 var över 600 µg/m³ vilket kan anses vara allvarligt ur ett hälsoperspektiv. Så höga halter var dock ovanliga då 3:e kvartilen låg på 18 endast µg/m³. Median och kvartilberäkningar visade dock att de flesta timmedelvärden ligger under 20 µg/m³. Vid NORTRIP-modelleringen av PM10-halterna på Turingegatan under perioden 22 december 2016 – 27 april 2017 lyckades modellen fånga det genomsnittliga dygnsmedelvärdet med endast 1% avvikelse med den uppmätta perioden. Vid flera tillfällen överskattade modellen halterna, det skedde främst då de uppmätta halterna var relativt höga för perioden, dvs. torra vårdagar.

En möjlig anledning till överskattningen av halterna är att modellen beräknade att fukten på vägbanan torkade upp snabbare och mer än vad som skedde i verkligheten. Indata över vägfukten saknades och eftersom dessa data är viktiga för NORTRIP-modellens resultat kan detta vara anledningen till en mindre bra överrensstämmelse. Antalet dagar med dygnsmedelvärden över 50 µg/m³ var både uppmätta och modellerade till 28 dygn under modelleringsperioden.

Dock överensstämde bara de modellerade överskridande dygnen med de uppmätta dygnen i 19 av 28 fall, dvs. modellen hade fel drygt 30% av gångerna. Det fanns en tydlig korrelation mellan de uppmätta och modellerade halterna, men korrelationskoefficienten och determinationskoefficienten visade inte på signifikans. Graferna över de modellerade och uppmätta PM10-halterna visade dock på ett liknande mönster.

68

Vid NORTRIP-modelleringen av effekten från olika scenarion och åtgärder på Turingegatan 22 december 2016 – 27 april 2017 visade att den åtgärd som sänkte PM10-dygnsmedelvärdet mest och reducerade flest antal dagar från att överskrida 50 µg/m³ var minskad trafik med 30%.

Denna åtgärd lyckades enligt modellen sänka de lokalt genererade dygnsmedelvärdena för PM10 med nära en tredjedel och reducerade antalet överskridanden med 16 dygn. Den näst mest effektiva åtgärden för att reducera dygnsmedelvärdet var införandet att miljözon, följt av dubbdäcksförbud. Dubbdäcksförbud gav näst bäst resultat när det gällde att reducera antalet överskridande dygnsmedelvärden, följt av miljözon. Utökad dammbindning gav också god reduktion av PM10-halterna, 11 dagar hindrades från överskridande och det lokala dygnsmedelvärdet reducerades med 25%. Även minskad hastighet med 20% gav effekt med 12%

minskat dygnsmedelvärde av lokala halterna och 9 dygn hindrades från överskridanden.

Att utöka städningstillfällena gav den minsta effekten på partikelhalterna, dygnsmedelvärdet reducerades endast med 3% och 2 dygn hindrades från överskridanden. Städning är därmed inte en åtgärd att föredra i första hand på Turingegatan. Scenariot med ogynnsam meterologi som innebar att ingen nederbörd föll under perioden beräknades höja det totala och lokala dygnsmedelvärdet med 61% respektive 79%, samt bidra till ytterligare 11 överskridande dygn.

Scenariot är inte rimligt eftersom nederbörd med största sannolikhet alltid existerar under denna period på året, men scenariot visar på hur viktig nederbörden är för partikelhalternas nivåer. Resultaten av de modellerade scenariona ligger i linje med tidigare studier av åtgärders effekt och resultatet kan därför anses ge en trovärdig indikation om scenarionas effekt.

Procentsatser och antalet överskridande dygn i resultatet bör dock tolkas med försiktighet.

Dammbindning med CMA skedde på Turingegatan under mars och april 2017 och har utvärderats genom tre grafiska analyser och genom en modellering i NORTRIP. Två av de grafiska analyserna som jämförde timmedelvärdeshalterna vid olika dygn på Turingegatan, samt jämförde halterna mellan Turingegatan och Birkakorset, pekade på att dammbindningen hade haft en del effekt. Resultatet från dessa analyser har dock stora osäkerheter som bestod i svårigheten att avgöra förändringen av halterna i samband med dammbindningen eftersom det var mycket svårt att avgöra vad halterna hade blivit utan den. Analyserna tog ingen hänsyn till meterologin vilket bidrog till de stora osäkerheterna. Ingen effekt kunde utläsas ur timmedelvälvärdena direkt efter utläggning. Den tredje grafiska analysen jämförde dygnsmedelvärdena under dammbindningsperioden och visade på att ett dygn sannolikt hindrats från att överskrida 50 µg/m³ till följd av dammbindningen.

I NORTRIP beräknades att CMA-utläggningen under perioden 12 mars – 27 april minskat dygnsmedelvärdet med 12% för de totala PM10-halterna och 18% med avseende på de lokala halterna. Modellen beräknade även att 1 dygn räddats från att överskrida ett dygnsmedelvärde på 50 µg/m³. Det dygnsmedelvärde som modellen beräknade hade räddats från överskridande, hade enligt de uppmätta värdena överskridit gränsen och därmed inte hindrats från överskridande. Brister i modelleringen ger osäkerheter i resultatet av den utvärderade dammbindningseffekten. Däremot är det troligt att modelleringen kan ge en indikation om den ungefärliga effekten av dammbindningen. En sammanvägning av resultatet från den tredje grafiska analysen över dygnsmedelvärdena och NORTRIP-modellen visar god sannolikhet att en dag räddats från överskridande. Detta eftersom den grafiska analysen visar att halterna hamnat precis under gränsen 50 µg/m³, samt att modelleringen visat att detta dygn haft mycket god dammbindningseffekt.

69

Rekommendation för vidare studier

Det finns mycket i detta arbete som skulle kunna fortsätta studeras vidare. Det kommer att grävas ner fuktmätare i vägbanan på Turingegatan vilket kommer kunna ge data över vägfukten som är en mycket viktig parameter och som i hög grad påverkar PM10 halterna. Därför skulle framtida körningar i NORTRIP med dessa data kunna skapa ett bättre resultat med god korrelation till de uppmätta halterna. Mer exakta uppskattningar av effekten från olika åtgärder skulle då kunna fastställas. Även en längre period av NOx-mätningar skulle göra det möjligt att modellera halterna under en längre tidsperiod eftersom det är en viktig indata-parameter. Det skulle vara önskvärt att mäta några väderparametrar intill mätstationen på Turingegatan eftersom till exempel vindriktning, vindhastighet och nederbörd är viktiga parametrar som kan variera mycket lokalt. Förbättrade beräkningar skulle vara av intresse för att kunna göra bra utvärderingar av framtida dammbindning vid Turingegatan.

70

71

Tack

Slutligen vill jag tacka alla som har hjälpt mig under detta arbete från början till slut. Ett särskilt tack vill jag rikta till mina handledare som varit ett stort stöd under mitt arbete. Maria Malmström på avdelningen för Industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan som varit min akademiska handledare och varit till stor hjälp vid utvecklingen av arbetets struktur och innehåll.

Jag vill tacka Sanna Silvergren på Stockholms luft- och bulleranalys (SLB-analys) som varit ett oumbärligt stöd gällande de tekniska bitarna av arbetet, modellering och input-parametrar till NORTRIP, och mycket annat som varit avgörande för arbetets utfall. Jag vill också rikta ett stort tack till Anders Eklind på Samhällsbyggnadskontoret i Södertälje kommun som varit en god mentor och stort stöd, och visat och inkluderat mig i verksamheten på Södertälje kommun. Jag vill även tacka Björn Rabenius för att ha stöttat projektet med en förbättrad luftkvalitet i Södertälje kommun.

Vidare vill jag tacka Max Elmgren från Meterologiutbildningen på Stockholms Universitet som samtidigt som jag skrev sitt examensarbete om PM10 på Södertälje kommun, med fokus på meterologi och modellering. Max har varit en god samarbetspartner och utmärkt bollplank. Jag vill tacka Magnus Söderbaum och Mats-Ola Svensson på Södertäljes enhetsdrift för att de har varit delaktiga i utläggningen av CMA, bidragit med sin kunskap och gjort det möjligt att utföra dammbindningen. Till sist vill jag tacka Michael Norman på SLB-analys för att ha varit behjälplig med NORTRIP-modelleringen och annan viktig information. Jag vill även tacka alla medarbetarna på SLB-analys för att jag fått vara närvarande på plats på kontoret med möjlighet att utföra NORTRIP-modelleringen, samt att alla varit väldigt behjälpliga under arbetets gång.

72

73

Burman, L., 2017. Luftkvalitet inom Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Mätresultat år 2016., På uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Tillgänglig:

http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/lvf2017_007.pdf [Använd 14 06 2017]: u.n.

Burman, L. & Johansson, C., 2001. Stockholms miljözon - Effekter på luftkvalitet 2000, Stockholm:

Miljöförvaltningen Stockholm.

Colbeck, I. & Lazaridis, M., 2013. Aerosol Science: Technology and Applications. First Edition: West Sussex, UK. : John Wiley & Sons Ltd.

Denby, B. o.a., 2016. Road salt emissions: A comparison of measurements and modelling using the NORTRIP road dust emission model. Atmospheric Environment - Elsevier, Volym 141, pp. 508-522.

Denby, B. R., 2012. NORTRIP emission model user guide, Oslo: NILU - Norwegian Institute for Air Reasearch.

Denby, B. R. & Sundvor, I., 2012. NORTRIP model development and documentation - NOn-exhaust Road TRaffic Induced Particle emission modelling, u.o.: Norwegian Institute for Air Research.

Denby, B. o.a., 2013a. A coupled road dust surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 1: Road dust loading and suspension modelling.

Elsivier, Atmospheric Environment 77, Volym 77, pp. 283-300.

Denby, B. o.a., 2013b. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 2: Surface moisture and salt impact modelling.

Atmospheric Environment - Elsevier, Volym 81, pp. 485-503.

Department of Environmental Science Aarhus University, 2017. Description of the OSPM model.

[Online]

Available at: http://envs.au.dk/en/knowledge/air/models/ospm/ospm-description/

[Använd 07 07 2017].

Dickinson, J. o.a., 2012. Effektbedömning av åtgärder för att klara miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län (12-01-31), Stockholm: Trivector Traffic AB.

Enhetsdriften, 2017. Arkiverad data från Enhetsdriften i Södertälje kommun. Södertälje: Södertälje kommun.

Gregorová, W. & Pabst, E., 2007. Characterization of particles and particle systems – 1, Prague: ICT Prague.

74

Gustafsson, M. o.a., 2017. Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm - Utvärdering av vintersäsongen 2015–2016. VTI rapport 928., Linköping: VTI.

Gustafsson, M., Blomqvist, G., Jonsson, P. & Ferm, M., 2010. Effekter av dammbindning av belagda vägar. VTI-rapport 666. , Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.

HBEFA, 2017. Welcome to HBEFA. [Online]

Available at: http://www.hbefa.net/e/index.html [Använd 31 05 2017].

Håkansson, A., 2017. Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument, Kampanj: SLB Hornsgatan 2016. Ref-m rapport: 2017:2, Stockholm: Referenslaboratoriet för tätortsluft – mätningar

Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms Universitet .

Johansson, C., 2007. Hälsoeffekter av partiklar - Tilläggsprogram 2006., Stockholm: LVF - Stockholms och Upssalas Läns Luftvårdsförbund. SLB-abalys. .

Johansson, C. o.a., 2012. NOn-exhaust Road TRaffic Induced Particle emissions - Development of a model for assesing the effect on air quality and exposure, Stockholm: Department of Applied Environmental Science (ITM), Stockholm University. ITM-report 212..

Karlsson, T., 2014. Vad består PM10 av? Uppdrag 249204, Stockholm: Tyréns AB.

Kupiainen, K. o.a., 2017. Road dust and PM10 in the Nordic countries - Measures to reduce road dust emissions from traffic. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.

Lövenheim, B. & Norman, M., 2011. Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid och PM10 i Stockholms län - Inför revidering av åtgärdsprogram, Stockholm: SLB-analys. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund LVF:2011:17.

Naturvårdsverket, 2013b. Naturvårdsverkets författningssamling - Naturvårdsverket föreskrifter om kontroll av luftkvalitet - ISSN 1403-8234. u.o.:Naturvårdsverket.

75

Naturvårdsverket, 2017b. Sveriges miljömål - Uppföljning. [Online]

Available at: http://www.miljomal.se/Miljomalen/Uppfoljning-utvardering/

[Använd 01 07 2017].

Norman, M., 2016. Utvärdering av dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Flemminggatan - Effekten på luftkvalitet, emissionerna till luften samt trafiken och dubbdäcksanvändningen, Tillgänglig:

http://www.slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2016_008.pdf [2017-06-14] SLB-analys. På uppdrag av Trafikkontoret: SLB-analys. På uppdrag av Trafikkontoret..

Norman, M. o.a., 2017. Modelling road dust emission abatement measures using the NORTRIP model.

Milan, Italien, SLB-analys.

Norman, M. & Lövenheim, B., 2016. Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftföroreningar, Stockholm: SLB-analys.

Norman, M. o.a., 2016. Modelling road dust emission abatement measures using the NORTRIP model: Vehicle speed and studded tyre reduction. Atmospheric Environment, Volume 134, pp. 96-108.

Ruckle, A., 2015. Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - Utsläppsdata för år 2012, Stockholm, Miljöförvaltningen. Granskare: Boel Lövenheim: Östra Sveriges Luftvårdsförbund & SLB-analys.

Sahlgrenska akademin allmänmedicin, 2002. Korrelation och regression. [Online]

Available at: http://infovoice.se/fou/bok/statmet/10000053.shtml [Använd 30 06 2017].

Silvergren, S., 2017. Doktor Miljövetenskap och atomsfärisk kemi. Miljöförvaltningen Stockholms stad, SLB-analys. [Intervju] (04 07 2017).

Sjöberg, K., 2002. Förekomst och hälsopåverkan av små partiklar i utomhusluften, Göteborg: IVL Svenska Miljöinstitutet. L02/19. För Miljökontoret i Trollhättans kommun..

SLB-analys, 2016a. Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) år 2015, Stockholm: SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholms stad.

76 SLB-analys, 2016b. SLB-analys. [Online]

Available at: http://slb.nu/slbanalys/mkn-info/

[Använd 15 Augusti 2016].

SLB-analys, 2017a. Historiska data - luftföroreningar. [Online]

Available at: http://slb.nu/slbanalys/historiska-data-luft/

[Använd 7 06 2017].

SLB-analys, 2017a. Luften i Stockholm - Årsrapport, Stockholm: Miljöförvaltningen . SLB-analys, 2017b. Historiska data - Meterologidata. [Online]

Available at: http://slb.nu/slbanalys/historiska-data-met/

[Använd 30 06 2017].

SLB-analys, 2017c. Stockholms Luft och Bulleranalys. [Online]

Available at: http://slb.nu/slbanalys/luftfororeningskartor/

[Använd 3 Februari 2017].

SMHI, 2017. Öppna data - Meterologiska observationer. [Online]

Available at: https://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=3#

[Använd 17 05 2017].

Stockholms stad, 2017. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan, Stockholm: Stockholms stad.

Sveriges Riksdag, 2016. riksdagen.se. [Online]

WHO, 2013. World Health Organisation: Health Effects of Particle matter – Policy implications for countries in eastern Europe, Caucasus and central Asia. [Online]

77

Available at: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0006/189051/Health-effects-of-particulate-matter-final-Eng.pdf

[Använd 03 02 2017].

Wikman, T., u.d. Kvantitativa forskningsmetoder I - föreläsning 2, Åbo: Åbo akademien. Länk:

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=0ahUKEwjR7p3Mv7jVAh WE1xQKHd4RAHsQFggyMAI&url=http%3A%2F%2Fwww.vasa.abo.fi%2Fusers%2Ftwikman%2Fkvantm et2.ppt&usg=AFQjCNHRJtTa87Jo3cJjdupkHge0CYy3dQ.

Östra Sveriges Luftvårdsförbund, 2016. SLB-analys. [Online]

Available at: http://slb.nu/lvf/

[Använd 14 12 2016].

78

79

Alltså, dammbindningsmedlet ska täcka 582 060 m², men det kan vara bra att lägga till lite om något oförutsett sker, d.v.s. medel för 600 000 m² bör användas.

Det går åt 10 g saltblandning CMA per m², dvs. 600 000 m² * 10 gram/ m² = 6 000 000 = 6 000 kg.

Densiteten för CMA-lösningen antags vara densamma som för vatten, => ca 6 m³ CMA-blandning behövs.

Under våren 2017 lades CMA ut 13 gånger under mars och april, se dammbindningsloggen.

Förbrukningen av CMA lösningen ICE & DUST AWAY blev 4 m³ under denna period.