• No results found

Förslag till fortsatt utveckling

En fortsatt studie på Studenthuset skulle vara att göra livscykelkostnadsanalyser över byggnaden för att undersöka om den omfattande tekniska utrustningen i byggnaden påverkar driftkostnaderna under lång sikt.

En annan fortsatt studie skulle vara att undersöka hur ett utbyte av ventilationssystem påverkar merkostnaderna och driftkostnaderna men även hur trivseln skulle ändras hos brukarna.

Att undersöka hur storleken på byggnaden påverkar merkostnaden för Miljöbyggnad skulle kunna vara en annan fortsatt studie.

45

REFERENSER

Akademiska Hus (2017a). Studenthus Valla i Linköping.

http://www.akademiskahus.se/vara-kunskapsmiljoer/byggprojekt/vara- byggprojekt/linkoping/studenthus-valla/ [2017-04-04]

Akademiska Hus (2017b). Vår verksamhet.

http://www.akademiskahus.se/om-oss/var-verksamhet/ [2017-04-04]

Akademiska Hus (2017c). Budget Studenthuset [internt material]. Linköping: Akademiska Hus.

Akademiska Hus (2017d). Ritning över Studenthus för Campus Valla: sektioner på stomkomplettering [ritning]. Konstruktör Fredrik Carlgren: K-20-6-401.

Akademiska Hus (2017e). Ritning över Studenthus för Campus Valla: sektioner på tak [ritning]. Konstruktör Fredrik Carlgren: K-20-6-802.

Akademiska Hus (2017f). Ritning över Studenthus för Campus Valla: terrass och trappa plan 2-3 [ritning]. Konstruktör Fredrik Carlgren: K-20-2-104.

Appelgren, H. & Erjeby, S. (2017). Hållbarhetsprogram Studenthuset. Linköping: WSP. Architectural Lighting (2014). The benefits of natural light.

http://www.archlighting.com/technology/the-benefits-of-natural-light_o [2017-04-20]

BFS 2011:6 – BFS 2016:13. Boverkets Byggregler. Karlskrona: Boverket.

http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bb r_2011-6.pdf [2017-03-23]

Blomqvist, M & Unnbom, S (2015). Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt miljöbyggnad. Examensarbete i byggteknik och Design. Kungliga Tekniska Högskolan

http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:738742/FULLTEXT01.pdf [2017-03-24] Boverket (u.å.). BBR – Boverkets byggregler.

http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/ [2017-03- 27]

Boverket (2014). Hur farligt är radon?

http://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/radon/hur-farligt-ar-radon1/ [2017-04-18]

Boverket (2017). Om Boverket.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/?nav=true [2017-03-27]

Brown, N & Malmqvist, T & Wintzell, H (2014). Miljöcertifiering och mervärden - Vad säger svenska lokalfastighetsägare?. Diss. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:769479/FULLTEXT01.pdf [2017-03-27] Byggvarubedömningen, 2015. Prislista.

https://byggvarubedomningen.se/prislista/ [2017-05-24] Energimyndigheten (2016). Bostäder och lokaler.

http://www.energimyndigheten.se/statistik/bostader-och-lokaler/?currentTab=0#mainheading [2017-04-19]

Energimyndigheten (2016). Energistatistik för lokaler 2015.

http://www.energimyndigheten.se/statistik/bostader-och-lokaler/?currentTab=1#mainheading [2017-04-19]

Liljenström, C., Malmqvist, T., Erlandsson, M., Fredén, J., Adolfsson, I., Larsson, G. & Brogren, M. (2015) Byggandets Klimatpåverkan. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet. http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b76c3/1446478780572/B2217-P.pdf [2017-05-02]

Jernelius, S. (2011). Kan grönt bli till guld? Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. http://kth.diva-p85ortal.org/smash/get/diva2:464066/FULLTEXT01.pdf [2017-04-18] Naturvårdsverket (2016). Miljökvalitetsmålen.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges- miljomal/Miljokvalitetsmalen/ [2017-05-10]

Naturvårdsverket (2016). Energieffektivisering i bostäder och lokaler.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/ [2017-04-19]

Peab (2016). Nettokalkyl. [Internt material] Linköping: Peab [2017-04-05] Sandstedt, C. (2015). Kvalitets- och kostnadsanalys för användningen av

miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad samt en förstudie av livscykelanalyser för byggprocessen. Examensarbete masterprogram i miljö- och vattenteknik.

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:846909/FULLTEXT01.pdf [2017-03-28] SGBC (2016). Certifieringsprocessen för miljöbyggnad.

47

SGBC (2014a). Miljöbyggnad - bedömningskriterier för nyproducerade byggnader. [manual] https://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-2014/442-2-2-141001-mb-nyproduktion-vers- 141017/file [2017-03-23]

SGBC (2014b). Miljöbyggnad - kommunikationsplattform: fördelar, positionering och målgrupp.

https://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-2015/484-kommunikationsplattform-for- miljooyggnad-v-1-01/file [2017-04-18]

SGBC (2014c). Miljöbyggnad - metodik nyproducerade och befintliga byggnader. [manual] https://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-2014/441-2-2-141001-mb-metodik-vers-

141017/file [2017-03-28]

SGBC, (u.å.). Avgifter i miljöbyggnad

https://www.sgbc.se/avgifter-i-miljobyggnad [2017-05-12] SGBC (2016). Vår verksamhet.

https://www.sgbc.se/var-verksamhet [2017-04-04] Svensk betong (u.å.). Ljudklassning.

https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/ljud/ljudklassning [2017- 04-04]

White. (2015). Studenthuset Valla [Renderad bild]

http://www.white.se/app/uploads/2015/03/studenthus_valla_01_w-736x460.jpg [2017-06-09]

Wikells (2016a). Sektionsfakta –NYB 16/17. SS 81. Elanders [2017-03-30]

Wikells (2016b). Sektionsfakta –NYB 16/17. SS 73. Elanders [2017-03-29]

Wikells (2016c). Sektionsfakta –NYB 16/17. SS 8.031. Elanders [2017-04-05]

Wikells (2016d). Sektionsfakta –NYB 16/17. SS 120. Elanders [2017-04-15]

Wikells (2016e). Sektionsfakta –NYB 16/17. SS 11.055. Elanders [2017-04-14]

Wikells (2016f). Sektionsfakta –NYB 16/17. SS 11.055. Elanders [2017-04-14]

Wikells (2016g). Sektionsfakta –NYB 16/17. SS 91. Elanders [2017-04-27]

Wymelenberg, K. (2014). A critical investigation of common lighting design metrics for predicting human visual comfort in offices with daylight.

Bilaga 1. Intervjufrågor

Bilaga 2. Energiberäkning för Studenthuset Bilaga 3. Energipåverkan

Bilaga 1

Intervjufrågor

Björn Kleist, VVS-projektör

- Vilken roll har du haft i projektet när det kommer till Miljöbyggnad? - Konsultkostnader, vilket arbete, hur många timmar?

- Hur mycket tid skulle du lägga ner om du hade gjort enligt BBR?

- Vilka installationer är annorlunda/dyrare pga Miljöbyggnad? vet du ungefär hur mycket dyrare?

- Tid och kostnader för att sätta upp installationer?

- Tror du det har påverkat någon annan konsult, det arbetet som du lagt ner på VVS projekteringen kopplat till Miljöbyggnad Guld?

David Johansson, Akustiker

- Vilken roll har du haft i projektet när det kommer till Miljöbyggnad? - Konsultkostnader, vilket arbete och hur många timmar har du lagt ner? - Hur mycket tid skulle du lägga ner om du hade gjort enligt BBR?

- Vilka material är annorlunda/dyrare pga Miljöbyggnad, vet du ungefär hur mycket dyrare?

- Tid och kostnader för att sätta upp materialen?

- Tror du det har påverkat någon annan konsult, det arbetet som du lagt ner på akustikprojekteringen kopplat till Miljöbyggnad Guld?

Fredrik Karlsson, Energisamordnare

- Vilken roll ha du haft i projektet?

- Vilka indikatorer i Miljöbyggnad har du påverkats av?

- Vilket arbete har du lagt ner, hur många timmar har det tagit? Miljöbyggnad Guld, inte hållbarhetsprogrammet

- Hur mycket tid skulle du lägga ner om du hade gjort enligt BBR? - Vilka materialval skulle vara annorlunda?

- Tid och kostnader för att sätta upp material?

- Tror du det har påverkat någon annan konsult, det arbetet som du lagt ner på energiprojekteringen kopplat till Miljöbyggnad Guld?

Herman Appelgren, Hållbarhetssamordnare

- Vilken roll har du haft i projektet? Vad har du gjort?

- Vilken tid har du lagt ner för Miljöbyggnad Guld, hur mycket har det kostat? - Hur mycket tid hade du lagt ner om det var BBR?

- Vad kostar certifieringen? En bedömning

Anders Berg, Projektledare

- Vilken roll har du haft i projektet när det kommer till miljöbyggnad? - Vilket arbete har du lagt ner på miljöbyggnad guld och vad kostar det?

Bilaga 1 - I den totala kostnaden för projektet, vad ingår då som är viktigt att vi nämner, räntor osv?

1 (2) Sweco Systems AB me mo 02 .d ocx 20 12 -03 -2814

BE \\senrkfs001\projekt\4445\4028944_energisamordning_origo_ii\001_energisamordning_sh_studenthus\11 beräkningar\till studenter\studenthuset bbr- hus.docx

PM

UPPDRAG Energisamordning SH Studenthus UPPDRAGSLEDARE Fredrik Karlsson DATUM 2017-03-29 UPPDRAGSNUMMER 4028944001 UPPRÄTTAD AV Emilia Björe-Dahl Studenthuset Miljöbyggnad/BBR

Kravvärden energianvändning för Studenthuset:

Tabell 1. Kravvärden energi.

Miljöbyggnad Guld BBR 22 (och BBR 24)

BBR 21

Energikrav <52 kWh/m2Atemp,år <70 kWh/m2Atemp,år <80 kWh/m2Atemp,år Kravvärden klimatskal <0,40 W/m2K (obs AH:s krav, ej Miljöbyggnad) <0,60 W/m2K <0,60 W/m2K

Följande justeringar har gjorts i energimodellen för att öka energianvändningen.

Tabell 2. Tabellen visar de U-värden som har justerats i modellen.

MB Guld BBR U-värde [W/m2K] UA-värde [W/K] U-värde [W/m2K] UA-värde [W/K] Fönster (snitt) 0,8 1608 1,4 2814 Lanternin 1,2 318 1,6 424 Yttervägg (samtliga) 0,13 345 0,18 478 Solcellstak 0,10 162 0,17 275 Terassbjälklag 0,25 272 0,30 326 Källarväggar 0,20 102 0,6 305 Köldbryggor 760 1050

Totalt (hela huset) 0,37 4000 0,57 6100

Utöver detta har även samtliga rörliga solskydd tagits bort och vattenburen kyla lagts in i modellen för att kompensera för detta.

2 (2) PM 2017-03-29 me mo 02 .d ocx 2012 -03 -28

BE \\senrkfs001\projekt\4445\4028944_energisamordning_origo_ii\001_energisamordning_sh_studenthus\11 beräkningar\till studenter\studenthuset bbr-

Resultatet presenteras i Tabell 3. I det försämrade huset ligger energianvändningen strax under kravvärdet i BBR 24.

Tabell 3. Resultat energiberäkning.

Parameter TOT, Bygghandling kWh/m2 A temp, år TOT, BBR kWh/m2 A temp, år Uppvärmning Kylning 22 8 37 10 Varmvatten, inklusive ledningsförluster 4 4 Påslag för vädring 4 4 Fastighetsel 14 14

Avgår bidrag från solceller -6 -

Summa fastighetsenergi 46 69

Belysning verksamhet 13 13

Utrustning verksamhet 9 9

Tappvarmvatten storkök 5 5

Bilaga 3

Energi påverkan Studenthuset

BBR Miljöbyggnad BBR Miljöbyggnad Besparing Byggnadsdelar Byggnadsdelar

UA-värde W/K UA-värde W/K kWh/år kWh/år BBR mot Miljöb.

Fönster (snitt) 2814 1608 298284 170448 127836 Lanternin 424 318 44944 33708 11236 Yttervägg (samtliga) 478 345 50668 36570 14098 Solcellstak 275 162 29150 17172 11978 Terassbjälklag 326 272 34556 28832 5724 Källarväggar 305 102 32330 10812 21518 Köldbryggor 1050 760 111300 80560 30740 Total kyla 0 0 0 Fastighetsel 0 0 0 Totalt 5672 3567 601232 378102 223130 Gradtimmar 106000

Vi använder oss av 106000 gradtimmar vilket motsvarar ca 19,2°C i inomhus temperatur utan internt tillskott

Kontakta oss om järrvärme

Linköping

Energipris öre/kWh jan-feb, dec mar-apr, okt-nov maj-sept

Företag 39,9 26,8 7,85

Tillverkande industri* 37,5 26,2 7,85

Flödespris kr/m3 3,50 3,50 –

Efektpris 5-50 51-250 251-1 000 1 001 och över

Efektpris, kr/år 1 200 + 900 x Ps** 4 700 + 835 x Ps** 20 950 + 774 x Ps** 115 000+ 679 x Ps**

* Tillverkande industri har lägre koldioxidskat, läs mer på www.skateverket.se

** Ps = efektsignatur (två års medelvärde under perioden 1 nov - 31 mars). Aktuell efektsignatur inns på din faktura och på Mina Sidor (tekniskaverken.se).

Prislistan gäller även för samfälligheter och bostadsrätsföreningar. Priserna är exklusive moms.

Din järrvärmekostnad består av tre delar. Du som kund kan påverka alla tre delarna genom dit sät at använda energi. Energipriset

Betalar du för varje kilowattimme fjärr- värme som du använder. Priset varierar under året (3 nivåer), billigast är det på sommaren och dyrast på vintern. Det beror på att vi använder olika sorters bränsle när vi producerar fjärr värme. Ju kallare det är, desto dyrare bränslen måste vi använda.

Flödespris

Är en kostnad för varje kubikmeter fjärr- värmevatten som flödar genom värmeväx- laren. Först värms vattnet upp för att sedan distribueras ut i nätet. Genom att ta vara på värmen från fjärrvärmevattnet så effektivt som möjligt, minskar du mängden vatten som du behöver och då sjunker kostnaden.

Efektpriset

Bestäms av hur mycket fjärrvärme vi som mest behöver leverera till din fastighet (vilket vi har antagit är när utetempera turen är -17,6 °C***). Ju större behov fastig heten har, desto mer kräver den av fjärrvärmesys- temet. Jämför med säkrings storlek för el. Ju mer el som behövs på en och samma gång desto större säkring behövs, vilket också medför en högre kostnad.

Din fastighets effektbehov, så kallad effektsignatur, räknas om en gång om året utifrån värden för just din fastighet. Det in- nebär att du minskar din effektkostnad om du minskar effektbehovet. Debiteringen baseras på ett medelvärde av de senaste två årens effektsignaturer.

Mina Sidor

Hittar du på tekniskaverken.se. Där kan du se din användning, dina fakturor samt kostnadsprognos. Johannes Sköld johannes.skold@tekniskaverken.se 013-20 83 23 Jimmy Fornander jimmy.fornander@tekniskaverken.se 013-20 91 08

Vi hjälper dig med frågor angående:

• Avtal och pris

• Oferter för nyanslutning

• Dimensionering av järrvärmecentraler • Statistik och förbrukning

• Miljövärden

Navic energipartner erbjuder tjänster inom energiefektivisering och funktionsavtal för järrvärmecentraler. Läs mer på navic.se

*** -17,6°C är Boverkets framräknade dimensionerande vinterutetemperatur i Linköping.

Olav Bergström

Olav.Bergstrom@tekniskaverken.se 013-20 81 11

Efektintervall, Ps (kW)

Gäller 1 januari 2017 – 31 december 2017

Related documents