Då resultatet av denna uppsats är baserat på finansiella institutioners syn på hävstångs-instrument, vore det intressant att utreda samma sak, men att då basera det empiriska materialet på intervjuer eller enkäter med småsparare som använder instrumenten. Detta skulle i sådana fall ge forskaren svar på hur instrumenten uppfattas av småspararna själva. Vidare vore det intressant med en fördjupning i ett specifikt hävstångsinstrument,
exempel-51
vis något av de nyare där forskning inte finns i så stor utsträckning. Detta skulle kunna genomföras med en kvalitativ studie, där emittenter intervjuas.
En annan infallsvinkel skulle kunna vara att utreda hur hävstångsinstrument bör användas på bästa sätt för ett bra resultat. Att då undersöka vilka strategier som lämpar sig bäst, där exempelvis optioner kan användas genom olika hedgingstrategier såsom prisspread, strut och vagga. Det skulle även vara möjligt att undersöka hur instrumenten bör kombineras i en portfölj, för att erhålla en bred diversifiering.
Ett annat förslag är att undersöka historisk data över utvecklingen för olika småsparare som handlat med hävstångsinstrument under en tid. Det vore exempelvis intressant att se över hur instrumenten påverkat småspararens portfölj över en viss tid.
52
Källförteckning
Litteratur
Beckman, M., Dahlgren, M., Grundell, E., Lundquist, L., Lycke, J., Rydin, U., Svensson, A-P m.fl., [2009]. Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument. Liber AB, Malmö. Bingham, N H., & Kiesel, R., [2004]. Risk-neutral valuation – pricing and hedging of financial
derivatives. Springer-Verlag, London.
Bodie, Z., Kane, A., & Marcus, A J., [2008]. Investments. McGraw Hill, New York. Bryman, A., & Bell, E., [2005]. Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber Ekonomi, Malmö.
Butler, K C., [2008]. Multinational finance. John Wiley & Sons, West Sussex.
De Ridder, A., & Råsbrant, J., [2009]. Effektiv kapitalförvaltning. Norstedts juridik AB, Stock-holm.
De Ridder, A., [2003]. Finansiell ekonomi – Om företaget och finansmarknaden. Norstedts juridik AB, Stockholm.
Elton, E J., Gruber, M J., Brown, S J., & Goetzmann, W N., [2007]. Modern portfolio theory
and investment analysis. John Wiley & Sons, New York.
Holme, I M., & Krohn Solvang, B., [1997]. Forskningsmetodik – Om kvalitativa och
kvantitati-va metoder. Studentlitteratur, Lund.
Hull, J C., [2009]. Options, futures, and other derivatives. Pearson Prentice Hall, New Jersey. Ljungström, F., & Rothfeldt, M., [1988]. Optioner & terminer. SNS förlag, Stockholm.
Patel, R., & Davidson, B., [2003]. Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund.
Ross, S A., Westerfield, R W., Jaffe, J., & Jordan, B D., [2008]. Modern Financial Management. McGraw Hill, New York.
Strong, R A. [1993]. Portfolio construction, management and protection. West publishing company, St. Paul, MN.
Svensson, P G., & Starrin, B., [1996]. Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund.
Tjeder, J., [2000]. Optionshandboken – lär dig grunderna i optionshandel. Aktiespararnas förlag, Stockholm.
53
Vinell, L., & De Ridder, A., [1995]. Akties avkastning och risk – Teori och praktik. Fritzes förlag AB, Stockholm.
Wärneryd, K-E., [2001]. Stock-market psychology – How people value and trade stocks. Ed-ward Elgar publishing, Cheltenham.
Vetenskapliga artiklar
Black, F., & Scholes, M., [1973]. The Pricing of Options and Corporate Liabilities. The Journal
of Political Economy. 81, 637-654.
Broadie, M., & Detemple, J B., [2004]. Option pricing - valuation models and applications.
Management science. 50, 1145-1177.
Daniel, K., & Titman, S., [1999]. Market efficiency in an irrational world. Financial analysts
journal. 55, 28-40.
De Bondt, W F M., [1998]. A portrait of the individual investor. European Economic Review. 42, 831-844.
Fama, E F., [1970]. Efficient capital markets – A review of theory and empirical work. The
journal of finance. 25, 383-417.
Friedman, M., & Savage, L J., [1952]. The expected-utility hypothesis and the measurability of utility. The journal of political economy. 60, 463-474.
Grinblatt, M., & Keloharju, M., [1999]. The investment behavior and performance of various investor types - a study of Finland's unique data set. Journal of Financial Economics. 55, 43-67.
Hens, T., Rieger, M O., & Lerch Jordan, N., [2008]. Popularity of structured products – an analysis of data from Switzerland. Universität Zürich.
Jensen, M C., [1969]. Risk, The Pricing of Capital Assets, and The Evaluation of Investment Portfolios. The Journal of Business. 42, 167-247.
Jordan, D J., & Diltz, J D., [2003]. The profitability of day traders. Financial analysts journal. 59, 85-94.
Kahneman, D., & Tversky, A., [1979]. Prospect theory – an analysis of decision under risk.
Econometrica. 47, 263-291.
Lintner, J., [1965]. Security prices, risk, and maximal gains from diversification. The journal of finance. 20, 587-615.
54
Markowitz, H., [1952b]. The utility of wealth. The journal of political economy. 60, 151-158. Muck, M., [2006]. Pricing Turbo Certificates in the Presence of Stochastic Jumps, Interest Rates, and Volatility. Financial markets and portfolio management.
Olsen, R A., [1998]. Behavioral finance and its implications for stock-price volatility. Financial
analysts journal. 54, 10-18.
Rubinstein [2001]. Rational markets: Yes or no? The affirmative case. Financial Analysts
Journal. 57, 15-29.
Shiller, R J., [2002]. Bubbles, human judgement, and expert opinion. Financial analysts
jour-nal. 58, 18-26.
Statman, M., [1987]. How many stocks make a diversified portfolio?. The journal of financial
and quantitative analysis. 22, 353-363.
Tidsskrifter
Anderson, A., [2009]. Psykologisk risk, avkastning och den svenska aktiehandeln på internet.
Ekonomisk debatt. 4, 54-72.
Arnell, K., [2008]. Varningsflagg för trendig placering. E24. 2008-05-19.
Isacson, T., & Linnala, T., [2009]. Nya möjligheter – men större risker. E24. 2009-09-08. Olsson, T., [2009]. Förhoppningar om höga vinster på kort tid. Aktiespararna. 2009-09-08. Thulin, C., (2009). Rusning till placeringar som kan ge snabba klipp. Dagens Industri. 2009-12-15.
Steiner, B., [2006]. Full gas på marknaden med nya CFD-kontrakt. Aktiespararna. 2006-05-03. Whitelaw, T., [2008]. Short & leveraged investments. Morningstar. 2008-02-08.
Elektroniska källor Avanza, hämtat 2010-03-10 från: http://www.avanza.se Derivatinfo, hämtat 2010-03-10 från: http://www.derivatinfo.se IG Markets, hämtat 2010-05-07 från: http://www.igmarkets.se
55 Övriga källor
FI [2006:13]. Warrantmarknaden – en granskning av informationen till småsparare. Fransson, T., [2009]. Introduktion till börshandlade investeringsprodukter. NDX education. Handelsbanken, [i.d.]. Handelsbankens Bull & Bear certifikat – Är du bull, bear eller chicken?.
Produktbroschyr.
NDX, [2009]. Månadsbrev 2009-12-10.
NYSE Euronext, [n.d.]. Warrants and certificate guide. Produktbroschyr. RBS, [i.d.]. Mini futures – hävstång i portföljen. Produktbroschyr.
Referenslitteratur
Ejvegård, R., [2009]. Vetenskaplig metod. Studentlitteratur AB, Lund.
Eriksson, L-T., & Wiedersheim-Paul, F., [2006]. Att utreda, forska och rapportera. Liber AB, Malmö.
Hartman, J., [1998]. Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Studentlitte-ratur, Lund.
Häger, B., [2004]. Intervjuteknik. Liber AB, Stockholm.
Kvale, S., & Brinkmann, S., [2009]. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund.
Svensson, A-P., [2004]. Råd till rådgivare – Ny lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Alinea förlag, Stockholm.
I
Bilaga 1 - Intervjumallar
Person A – Handelsbanken
Person B - SIP Nordic Fondkommissionen
Instrumentens uppbyggnad
Presentera dig själv och vad du jobbar med.
Vad har du för relation till hävstångsinstrument? I vilken utsträckning ingår de i ditt arbete?
Vilka hävstångsinstrument erbjuder ni?
Vilket/vilka av dessa instrument är populärast?
Vad är skillnaden mellan de olika hävstångsinstrument som ni erbjuder?
Hur fungerar instrumentens hävstång?
Vilka risker ser du med att investera i hävstångsinstrument?
Hur skiljer sig risknivån mellan de olika instrumenten?
Vilka av era instrument har stop loss? Hur fungerar det?
Hur skiljer sig hävstångsinstrumenten från exempelvis aktier?
Vilka av era hävstångsinstrument har bestämd löptid? Hur lång?
Varför tror du att dessa instrument utvecklades?
Har du upplevt någon förändring i efterfrågan?
Vad tror du om hävstångsinstrumentens framtid? Rådgivning/personliga möten
Vilken grupp vänder ni er i första hand till?
Har ni några speciella krav för att få handla med era produkter?
Hur fungerar er passandebedömning?
Vad anser ni är viktigt att ta upp vid beskrivningen av hävstångsinstrument?
Anpassas rådgivningen efter den kunskap och erfarenhet kunden har? Om ja, hur?
Hur beskriver ni risken med investering i hävstångsinstrument för kunden?
Vilken möjlighet har kunden att själv definiera sin riskvilja och tidshorisont?
Hur vanligt tror du det är att privatpersoner handlar instrumenten utan rådgivning? Sparande
Vilka är mest intresserade av att handla med instrumenten?
II
Vad passar dessa instrument bäst som, att hedga med, spekulera med eller både och?
Hur vanligt tror du det är att småsparare använder dessa i spekulationssyfte?
Hur bör instrumenten användas, som lång- eller kortsiktiga investeringar? Vad re-kommenderar du?
Hur tycker du att hävstångsinstrumenten ska kombineras i en portfölj? Avslutningsvis
Vilka ser du som de största fördelarna med hävstångsinstrument?
Vilka ser du som de största nackdelarna med hävstångsinstrument?
Person C - CMC Markets
Instrumentens uppbyggnad
Presentera dig själv och vad du jobbar med.
Vad har du för relation till hävstångsinstrument? I vilken utsträckning ingår de i ditt arbete?
Vilka hävstångsinstrument erbjuder ni?
Hur fungerar CFD?
Hur fungerar instrumentets hävstång?
Vilka risker ser du med att investera i CFD?
Hur fungerar limit order, stop loss order, one cancels the other (OCO), garanterad stop loss (GSO) och if done? Vad är skillnaden mellan dem? Hur mycket påverkas risknivån och avkastningen av dem?
Hur skiljer sig CFD från exempelvis aktier?
Har era CFD en bestämd löptid? Hur lång?
Varför tror du att hävstångsinstrumenten utvecklades?
Har du upplevt någon förändring i efterfrågan?
Vad tror du om hävstångsinstrumentens framtid? Rådgivning/personliga möten
Vilken grupp vänder ni er i första hand till?
Har ni några speciella krav för att få handla med era produkter?
Om en kund bokar ett personligt möte hos er, vad tar ni upp då?
Vad anser du är viktigt att ta upp vid beskrivningen av hävstångsinstrument?
III
Hur beskriver ni risken med investering i hävstångsinstrument för kunden?
Vilken möjlighet har kunden att själv definiera sin riskvilja och tidshorisont?
Hur vanligt tror du det är att privatpersoner handlar instrumenten utan rådgivning? Sparande
Vilka är mest intresserade av att handla med instrumenten?
Vilka anser du att hävstångsinstrument passar till?
Vad passar dessa instrument bäst som, att hedga med, spekulera med eller både och?
Hur vanligt tror du det är att småsparare använder dessa i spekulationssyfte?
Hur bör instrumenten användas, som lång- eller kortsiktiga investeringar? Vad re-kommenderar du?
Hur tycker du att hävstångsinstrumenten ska kombineras i en portfölj? Avslutningsvis
Vilka ser du som de största fördelarna med hävstångsinstrument?
IV
Bilaga 2 – Passandebedömningar
V Person B - SIP Nordic Fondkommissionen