Trots all den kompetens och kunskap om välfungerande arbetssätt för elever i
matematiksvårigheter som de intervjuade speciallärarna besitter har de inte alltid möjlighet att bedriva undervisning på ett för dem tillfredställande sätt. Det är många faktorer som påverkar deras undervisning. Att inte ta till vara på speciallärarnas matematikkunskaper och att svenskan hela tiden prioriteras tror vi kan vara ett stort misstag. För att kunna bedriva en framgångsrik matematikundervisning är det en förutsättning att lärare har kompetens i matematik, men även har kunskap om hur arbetet med elever i matematiksvårigheter bör bedrivas.
Vi anser att vi uppnått vårt syfte med vår undersökning. De intervjuade speciallärarna delgav oss sina erfarenheter och kunskaper på ett öppet sätt. Vi fick även en bra bild av hur det
specialpedagogiska arbetet kan bedrivas, vilket har gett oss en bra grund för vidare studier inom specialpedagogik. Många tankar och frågor dök upp under arbetets gång. Det skulle vara
intressant att genomföra observationer för att med egna ögon se hur speciallärarna arbetade med elever i matematiksvårigheter. Det vore också värt att intervjua elever, lärare och rektorer om deras erfarenheter. Vi är även nyfikna på hur man går vidare med elever med specifika matematiksvårigheter.
Referenser
Adler, B. (2007). Dyskalkyli och matematik. Malmö: Nationella utbildningsförlaget Sverige.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berge, B-M. & Hult, A. (1999). Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och
examensarbeten. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. (26 s). Finns tillgängligt på Internet (2008–06–24): http://www.pedag.umu.se/forskning/publikationer/rapporter/Nr17.pdf
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2006). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Butterworth, B. & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli: Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur & kultur.
DN ”Svenska elever sämre på matte”. Publicerad 2009-12-09. Hämtad feb 2010, från http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-elever-samre-pa-matte-1.1010663
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En introduktion. Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser – aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Avhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. (166 s). Finns illgängligt på Internet (2008–06–24):
http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/02/LTU-DT-0702-SE.pdf
Hultén, P., Hultman, J. & Eriksson, L-T. (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, A-L. (1999). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument Förlag AB.
Ljungblad, A-L. (2003). Att möta barns olikheter. Åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument förlag AB.
Ljungblad, A-L. (2006). Matematik - en mänsklig rättighet. Varberg: Argument Förlag AB.
Lundberg, I. Matematiksvårigheter under de tidiga åren. Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 3/2009.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren – hur hänger de ihop?
Magne, O. (1999). Den nya specialpedagogiken i matematik. En utmaning i läroplanstänkande. Malmö: Pedagogisk-psykologiska problem, nr 655. Malmö Högskola.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”: Vad betyder det och vad vet vi. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Rapport/svt “Tredjeklassare har svårt med matten” Publicerad 2009-10-21. Hämtad feb 2010, från http://svt.se/2.22620/1.1737213/tredjeklassare_har_svart_med_matten
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? Doktorsavhandling. Umeå: Umeå Universitet. http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=777 2008-12-16
Skolinspektionen, Undervisningen i matematik - utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, rapport 2009:5.
Skolverket. (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002, Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2009). Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2009). Allmänna råd och kommentarer för arbete med åtgärdsprogram. Stockholm 2008 reviderad 2009: Fritzes.
SvD ”Skolan får underkänt i matte”. Publicerad 2008-06-30. Hämtad feb 2010, från http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/skolan-far-underkant-i-matte_1416341.svd Svensk författningssamling. (SFS 1994:1194). Grundskoleförordning.
Svensk författningssamling. (SFS 1985:1100). Skollag.
Trost, J. (2009). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westling Allodi, M. & Fischbein, S. (2000). Boundaries in school: educational settings for pupils perceived as different. In: Scandinavian Journal of Disability Research, 2, 2, 63–86. (25 s). (2008–06–24): http://people.su.se/~marwes/Boundaries_in_school.pdf