• No results found

Förslag till fortsatta studier

Hur framtidens mobiltelefoner kommer att se ut och vad det kommer att erbjudas för tjänster är mycket svårt att förutse. Vi har i denna uppsats lagt fram några resultatpunkter om hur ett mobilt gränssnitt bör designas. Vidare studier inom detta område skulle kunna beröra andra marknadsapplikationer och hur de skall anpassas för att nå ut till dess målgrupp. Studier som omfattar mer specifikt vad för information turister vill ha och andra sätt att presentera denna på kan också vara av intresse. Även studier kring hur en mobil applikation bör marknadsföras för att på ett bra sätt nå marknaden kan vara intressant. Detta då applikationer av det här slaget, enligt vår erfarenhet i detta uppsatsarbete, ej har fått så stor slagkraft på marknaden.

Ett annat område i behov av studier är hur applikationer av det här slaget kan kompletteras med andra sorters information från exempelvis restauranger och boende i staden. Hur integreras dessa system i varandra?

Vidare presenterar vi ett antal frågeställningar som vi anser kan vara intressanta områden för vidare studier. Dessa kan användas som grundande idéer och hjälp för den fortsatt forskningen om utvecklingen av mobila applikationer. Dessa är:

• Hur bör andra informationstjänster införas i en applikation?

• Hur mycket information klarar användaren av att ta emot?

• Hur bör en helhetslösning av en mobil applikation se ut för att bli slagkraftig?

• Hur kan kontakten med användaren byggas upp innan besöket i staden och hur kan den behållas efter besöket?

• Hur bör mobiltelefonens högtalare konstrueras för att ge en tillfredsställande ljudvolym?

• Hur bör användaren ta emot ljudet från telefonen på ett bra sätt i en mobil applikation?

Litteraturförteckning

Barrier, T., (2002). Human Computer Interaction Development and Management. Hersey: IRM Press. Bell, J., (1995). Introduktion till forskningsmetodik. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur

Dabbs, A., (2002). Interface Design. London: Cassel & Co.

Dix, A., (1998). Human-Computer Interaction. London: Prentice Hall.

Dillman, D. A,. (2000). Mail and Internet surveys, the tailored design method (2: a uppl.), Kanada: John Wiley & Sons, Inc.

Dillman, D, (1997) The Role of Behavioral Survey Methodologists in National Statistical Agencies. Wash- ington State University, Social and Economic Research Center,

Fogg, B., j, (2003). Persuasive Technology – Using Computers to Change What We Think and Do. San Fransico: Morgan Kaufmann Publishers.

Grönroos, C (1990). Service Management and Marketing, Managing the Moments of Truth in Service Com- petitionTourism. Lexington: Lexington Books

Hewett, Baecker, Card, Carey, Gasen, Mantei, Pearlman, Strong & Verplank (1992). ACM SIGCHI - Curricula for Human-Computer Interaction. New York: ACM Special In- terest Group on Computer-Human Interaction Curriculum Development Group. Laws, E (2002). Tourism Marketing: Quality and Service Management Perspectives. London: Continuum. Lindgren, M., Jedbratt, J. & Svensson E., (2002). Beyond Mobile: People, Communications and Market-

ing in a Mobilized World. Basingstoke: Palgrave.

Lundahl, U. & Skärvad, P-H., (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Stu- dentlitteratur

Mark, R., (1996). Research Made Simple – A Handbook for Social Workers. Thousand Oaks: Sage Pub- lications, Inc.

Normann, R (1991). Service Management: Strategy and Leadership in Service. Chichester:: Wiley.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Preece J., Rogers Y., Sharp H., Benyon D., Holland S. & Carey T., (1994). Human-Computer Interac- tion. Harlow: Addison-Wesley.

Richie, J. & Lewis, J (2003). Qualitative research practise, London: SAGE publications Sadeh, N., (2002). M-Commerce – Technologies, Services and Business Models. New York: Wiley.

Schneiderman B., (1998). Designing the User Interface, Strategies for Human-Computer Interac- tion – Third Edition. Reading: Addison Wesley Longman, cop.

Sung, H., Kwang, J., Myung, H., Sang, W., Jongseo, K. (2004). Identifying Mobile Phone Design Features Critical to User Satisfacition. Pohang: Division of Mechanical and Industrial Engineering, Pohang University of Science and Technology.

Yin, K, R. (2003). Case Study Research – Design and Methods, Third Edidion. Thousand Oaks: Sage Publications.

Vos, I. & Klein P., (2002). The Essential Guide to Mobile Business. New Jersey: Prentice Hall.

Wang, J, (2001). Broadband Wireless Communications: 3G, 4G, and Wireless LAN. Kluwer Aca- demic Publishers.

Wilbert, I., G., (2002). The Essential Guide to User Interface Design: An Introduction to GUI Design Principles and Techniques – Second Edition. John Wiley & Sons.

Internetkällor

Certec (2000). Certec - Designcentrum. Ljud i Gränssnitt och Design. Hämtad 2005-05-26 från: www.certec.lth.se/lectures/kirre/ljuddesign_ak_2000/modul2.

Karlskrona kommun (2005). Mobile Tourismo. Hämtad 2005-05-04 från: http://www.karlskrona.se/templates/Frame____16548.aspx

Sjöström, A., (2005).Framtiden inom mobilitet. Sogeti. Hämtad 2005-03-20 från: http://www.sogeti.se/templates/Sogeti_LokalStartsida____3270.aspx

Svenska Språknämnden, (2005). Svenska Datatermgruppen. Hämtad 2005-05-15 från http://www.nada.kth.se/dataterm

Wikipedia, (2005). The Free Encyclopedia. Hämtad 2005-05-15 från http://en.wikipedia.org/wiki/tourist.

Bilaga 1 – Intervju David Ermen

25 februari 2005

Intervjun hölls i syfte att utveckla och få nya uppslag i ämnet turistinformation kopplat till en 3G applikation. Vi ville diskutera idéer och tankar kring ämnet och eventuellt få nya infallsvinklar och tips av David.

En fråga var om han ansåg att vi även bör undersöka turisternas åsikter och inte bara koncentrerar oss på att göra djupintervjuer med företag. David definierade ordet turist; ”En person som är borta från sin hemstad minst en natt men inte stannar som bosatt där.” Med bosatt menade David någon som stannar på en plats en längre tid för exempelvis studier eller dylikt, en sådan person räknas då som bosatt på den platsen och inte som turist så länge han eller hon är på den orten. Rör sig vederbörande utanför staden räknas han eller hon däremot som turist likväl som alla andra som rör sig utanför bostadsorten till en plats de inte har en fast anknytning till.

Genom denna definition ville David klargöra att han tror att vi bör utkristallisera en målgrupp som vi kan inrikta en eventuell studie emot. Eftersom begreppet ”turist” är så brett bör en avgränsning mot en viss grupp göras. Diskussionen om vilken grupp som kan vara mest intressant för en studie i vår kandidatuppsats ledde till ett förslag att precisera sig mot yngre människor som är invanda vid tekniken och som är på resande fot. En metod kan vara att fråga inresande personer till Jönköping som är här som turister.

En viktig fråga som David ansåg att vi bör resonera kring är vad en person är villig att betala för en tjänst av den typ vi skriver kring. Här kan ett beaktande göras att vid en undersökning svarar ofta respondenten positivare till ett kostnadsförslag än då han eller hon verkligen skall betala för tjänsten.

Ett annat förslag som David lade fram i diskussionen kring en undersökning var att skapa en fokusgrupp. Denna grupp kan vara ett första steg i att testa frågor för en större undersökning samt fungera som en ytterligare idéspruta genom att ta in nya oberoende människor i diskussionen.

I den tekniska biten var Davids synpunkt att vi bör undersöka vilka fördelar ett mobilt informationssystem för 3G har jämfört med de mer traditionella informationsvägarna. Vad kan turisten vinna på att erhålla information om en viss plats via 3G istället för att ringa eller besöka den lokala turistbyrån?

David lade även fram idén att göra en marknadsplan över den sorts applikation vi avser undersöka utvecklingsmöjligheten kring. Eventuellt kan en SWOT analys vara en bra infallsvinkel. Här kan även de 4 P: na vara intressanta att ta upp.

Intressanta frågor i marknadsplanen kan vara:

• Är intresset tillräckligt stort?

• Vad är en potentiell kund villig att betala för tjänsten?

• Finns det tillräckligt många som vill betala för tjänsten?

• Målgruppsanalys Intressanta områden kan vara:

• Internet Marketing

När ämnet marknadsplan var upp för diskussion föddes även en ny idé om att sälja tjänsten till de företag och liknande som kan vara intresserade att bli presenterade via systemet. Att arbeta med tjänsten som en gratistidning vilken inkasserar sin förtjänst via de annonsplatser de erbjuds i tidningen. Kan tjänsten möjligtvis bli helt gratis för turisten och bara bekostas av ”annonsörer- na”?

En databas med alla de företag som vill vara en del av tjänsten kan då byggas upp och utifrån den profil turisten är anmäld via kan specifik och passande personlig information som är relevant för just den enskilda turisten presenteras.

Slutligen gav David oss tips för vidare studier och informationsinskaffning samt lämnade dörren öppen för fler intervjuer och vidare hjälp i arbetet. Därefter avslutades intervjun.

Related documents