6. Diskussion
6.4 Förslag till fortsatta studier
Det skulle enligt oss vara intressant att närmare studera hur mycket tid specialpedagoger faktiskt lägger på varje nivå om man tittar utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Vad gör man konkret på varje nivå och vilka resultat ger det? Några funderingar som dykt upp hos oss är hur förväntningarna från andra yrkesgrupper påverkar specialpedagogen och inte minst intressant är att närmare studera specialpedagogers förväntningar på sin egen yrkesroll. Specialpedagog är ett ungt yrke och det menar vi är en av orsakerna bakom den diffusa rollen. Med tiden kommer detta viktiga yrke att få en mer definierad roll och den håller sakta men säkert på att kristallisera ut sig. Här finns mycket outforskad mark med god grund för fortsatta, spännande forskningsstudier. Under arbetets gång har vi även diskuterat speciallärarens roll. Denne ska ju arbeta direkt med eleverna och samarbeta med övriga inom elevhälsan och samarbetet med just specialpedagogen blir centralt för att det ska fungera bra.
Enligt vår erfarenhet sitter även speciallärarna med i EHT men de är ju inte en yrkesgrupp upptagen i elevhälsan. Hur de ställer sig till detta och vad det skulle innebära vore enligt oss någonting att analysera närmare i forskningsstudier i framtiden.
Referenser:
Andersson, G. (2013). Utvecklingsekologi och sociala problem. I A. Meeuwisse, A., & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem. Andra omarbetade upplagan. Stockholm: Natur och Kultur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan – Resurser organisation och praktik. Rapport i socialt arbete nr 121. Diss. Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete, 344 s, URL:
http://www.elevhalsan.se/cldocpart/255.pdf.
Beaman, R., Wheldall, K., & Kemp, C. (2007). Resent research on troublesome classroom behaviour: A review. Australian journal of special education, 31(1), 45-60.
Bronfenbrenner, U. (Red.). (2005). Making human beings human – Bioecological Perspectives on Human Development. California: Sage Publications Inc.
Egelund, N., Haug, P., & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Emanuelsson, I., & Persson, B. (1996). Specialpedagogik i grundskolan – en motsägelsefull verksamhet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 1(1), 25-39.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB
Ferguson, D, L. (2008). International trends in inclusive education. The continuing challenge to teach each one and everyone. European journal of special needs education. 23(2), 109-120, doi: 10.1080/0885625081946236.
Gable, R, A., Hester, P, H. Rock, M,L., & Hughes, K, G. (2009). Rules, praise, ignoring and reprimands revisted. Intervention in school and clinic. 44(4), 195-205.
Gal, E., Shreur, N., & Engel-Yeger, B. (2010). Inclusion of children with disabilities: Teachers attitudes and requirements for environmental accommodations. International journal of special education. 25(1), 89-99.
Garpelin, A. (2004). Accepted or rejected in school. European educational research journal. 3(4). 729-741.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk forskning i praktiken. (Gothenburg Studies in Educational Sciences 326). Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik.
Graham, L, J. (2008). From ABC to ADHD: the role of schooling in the construction of behaviour disorder and production of disorderly objects. International journal of education.12(1), 7-33. Guvå, G.(2010). Och de skola bliva ett. Om elevhälsans tre spår (FOG-rapport nr. 67). Linköping:
Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Göransson, K., & Nilholm C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 136-142.
Göransson, K., Klang, Lindqvist, G., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning – en enkätstudie (2015:13). Karlstad: Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier.
Hejlskov-Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & kultur.
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns “problem” i skolans värld. (Uppsala Studies in Education No 106). Uppsala: Uppsala Universitet, Pedagogiska Institutionen.
Henricsson, L., & Rydell, A-M. (2006). Children with behaviour problems: The influence of social competence and social relations on problem stability, school achievement and peer acceptance across the first six years of school. Infant and child development. 15(4), 347-366. doi:
10.1002/icd.448.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2004). The pupil welfare team as a discourse community: Accounting for school problems. Linguistics and education. 12(15), 321-338.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2012) Analysing and preventing school failure: Exploring the role of multi- professionality in pupil health team meetings. International journal of educational research. 14 (63), 5-14.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Hylander, I. (2011). Elevhälsans professioner – egna och andras föreställningar. (FOG-rapport, 2011:70). Linköping: Linköpings Universitet, Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Isaksson, J., Lindqvist, R., & Bergström, E. (2010). Pupils with special educational needs: A study
of the assessements and categorising process regarding pupils´school difficulties in Sweden. International journal of inclusive education. 14(2), 133-151.
Jakobsson, I-A., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur.
Johansen, A., Little, S, G., & Akin- Little, A. (2011). An examination of New Zeelands teachers´s attributions and perceptions of behaviour classroom management, and the level of formal teacher training received in behaviour management. Kairaranga 12(2), 3-12.
Juul, J., & Jensen, H. (2003). Relationskompetens – i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik. 25(1), 16-35.
Teachers education and special education, 27(4), 373-383.
Lindqvist, G. (Red). (1999). Vygotskij och skolan- texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur AB.
Milerad, J., & Lindgren, C. (2014). Evidensbaserad Elevhälsa, Lund: Studentlitteratur AB.
Mowat, J, G. (2014). ”Inclusion-that word!” – examining some of the tensions in supporting pupils experiencing social, emotional and behavioural difficulties/needs. Emotional and behavioural difficulties. http://dx.doi.org/10.1080/13632752.2014.927965.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? (Fou skriftserie nr. 3). Stockholm: SPSM. Hämtad 3 juni, 2016 från: http://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf.
Parsonsons, B, S. (2012). Evidence-based classroom behavior management strategies. Kairaranga. 13(1), 16-23.
Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige.
Propositionen 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. Hämtad den 7 december 2015 från: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2001/10/prop.-20010214/.
Salamancadeklarationen. Hämtad den 14 maj 2015 från:
http://www.spsm.se/PageFiles/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf . SFS. 2007:638. Specialpedagogexamen. Hämtad den 7 maj 2016 från:
http://www.lagboken.se/Views/Pages/GetFile.ashx?portalId=56&cat=27546&docId=128234&pr opId=5.
Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 6 maj, 2016, från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/sammanfattning- forskningsoversikten.pdf.
SFS 2010:800. Med lagen om införande av skollagen 2010:801. Femte upplagan. Stockholm: Norstedts juridik.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014b). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda – Hur kan skolan arbeta mot trakasserier och kränkningar? Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen & Skolverket. (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Skolverket. Svensson, T. (1992). Människa, interaktion och social omgivning. Mullsjö: Ekebacken förlag. Thornberg, R. (2008). Multi-professional prereferral and school-based health-care teams: A
research review. (FOG-rapport nr. 67). Linköping: Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber AB.
Tideman, E (2014). I skolan behövs flera perspektiv på barnet. Psykologisk forskning, 60 (2), 24- 28.
Weist, M., Lever, N., Stephan, S., Youngstrom, E., Moore.E, Harrison, B., & Stegler, K. (2009). Formative evaluation of a framework for high quality, evidence-based services in school mental health. 10(1) 196-211.
Vetenskapsrådet. God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. 1:2011. Hämtad 3 december 2015 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/Vetenskapsrådet, 2011, URL: www.vr.se.
Bilaga: 1
Socialstyrelsens och Skolverkets exempel på hälsofrämjande och
förebyggande arbete
Socialstyrelsen och Skolverket tar upp flera exempel på hälsofrämjande arbete vilket sammanställts i punktform:
Samarbete med rektor och skolpersonal vid utbildningsinsatser, organisationsplanering och organisationsutredning
Bidra med kompetens i arbetet med god lärandemiljö och gott skolklimat Hjälpa till med att kvalitetssäkra skolans värdegrundsarbete
Handleda pedagoger i konflikthantering
Bidra i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Samarbeta med vårdnadshavare genom att exempelvis informera om elevers känslomässiga, psykiska och fysiska utveckling
Stötta elever på olika sätt exempelvis genom att hjälpa dem med stresshantering, utsatthet etc.
Stötta den pedagogiska personalen i exempelvis genus och hbtq-frågor
Socialstyrelsen och Skolverket (2014) tar även upp flera exempel på förebyggande arbete vilka sammanställts i punktform:
Kartlägga verksamheten för att upptäcka riskområden
Skapa övergripande rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd Medverka vid policyarbete på både huvudmanna- och skolenhetsnivå
Analysera uppgifter från hälsosamtal, enkäter m.m. och ha det som underlag vid utformning av åtgärder
Uppmärksamma särskilt sårbara grupper eller individer Handleda arbetslag och även individer
Utveckla goda relationer mellan hem och skola
Ha stödjande samtal med elevgrupper och enskilda elever Utreda och kartlägga elevers svårighet att nå målen
Bilaga: 2
Missivbrev
Hej!Vi är två studenter som läser på det specialpedagogiska programmet på Mälardalens högskola i Västerås. Nu går vi vår sista termin och ska skriva uppsats på avancerad nivå och vårt fokus är "Specialpedagogens roll inom elevhälsans uppdrag".
Därför skulle vi vilja intervjua dig som jobbar som specialpedagog i inom elevhälsan. Intervjun kommer att spelas in och beräknas pågå omkring 45 minuter. Vi kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket betyder att detta är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande om du önskar. Alla uppgifter kommer att behandlas och förvaras så att inga obehöriga kan ta del av dem. Resultat kommer endast att användas i vår uppsats.
Om du har funderingar eller frågor runt detta är du välkommen höra av dig. Tack för din tid!
Carola Dalén mejl: carola.dalen@gavle.se telefon: 073-0834362 Lars Wiklund mejl: lars.wiklund@edu.sandviken.se telefon: 026-240356
Handledare:
Tina Hellblom-Thibblin
Fil.dr i pedagogik/PhD in Education universitetslektor i specialpedagogik
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Mälardalens högskola, Box 883, 721 23 Västerås 021-101398, 0709 409728
Bilaga: 3