• No results found

Under uppsatsens gång har författarna fått ny inblick och ny information om ämnet som har lett till förslag till fortsatta studier. I undersökningen kunde ett väldigt svagt samband återges mellan vikten av hållbarhetsinformation i den generella strategin, vikt av granskning och valet av granskning. Här utmärkte sig de börsbolag som inte valt att granska då dessa anser att informationen är viktig i den generella strategin men vikten av granskning är mindre viktig. Detta anser författarna är märkligt då en granskning känns som en naturlig följd av när bolaget anser att det är viktigt i den generella strategin. Detta är något som de börsbolagen som valt att granska följer. Funderingar därmed upp kring hur de som inte granskar resonerar. Dessutom är det intressant att undersöka om valet av granskningen be- ror på vem granskaren är.

Bland de börsbolagen som inte väljer att granska, framkommer att de anser att intressen- terna inte efterfrågar granskning. Om en jämförelse görs mellan de företag som väljer att granska där syftet med granskningen är att upprätthålla förtroendet från intressenterna kan en ifrågasättning om de skilda åsikterna göras. Att börsbolagen som valt att granska utpekar ovan nämnda som främsta syftet bör ett antagande om att intressenterna efterfrågar granskningen finnas. Förslag på fortsatta studier kan då vara att undersöka om intressen- terna verkligen inte efterfrågar en kvalitetssäkring och om påståendet från de börsbolagen som inte granskar är legitim.

Under uppsatsens gång har påståendet att svenska företag är bland de sämsta i Europa på att granska ifrågasatts. Anledningen till denna slutsats tror författarna grundar sig på att hållbarhetsinformationen i de svenska företagen inte är så utvecklade och omfattande att en

granskning kan göras. Intressant att undersöka vore att se om valet av granskning påverkas av hur omfattande och utvecklad företagets hållbarhetsinformation är.

Referenser

AccountAbility. (2007). AA 1000 Overview. Hämtad 2007-10-27 från http://www.accountability21.net/default.aspx?id=228

Aczel, A., & Sounderpandian, J. Complete business statistics (5 uppl). New York: McGraw-Hill Irwin

Agerström, M. (2007). Ökad krav på hållbarhetsredovisning. Hämtad 2007-09-22 från (http://www.natlikan.se/index.php?text=text_nyheter4dec.htm

Artsberg, K. (2006). Redovisningsteori – policy och praxis (2 uppl.). Malmö: Liber AB Bergström, S. (2006). Företag med framtid. (1 uppl.). Malmö: Liber AB.

Bergström S. Catasús B. Ljungdahl F. (2002). Miljöredovisning (2 uppl.). Malmö: Dalholm. Brown, C. S. (2005). The sustainable enterprise – profiting from best practice. London: Kogan Page

Limited.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Curwen, J., & Slater, R. (2002). Quantitative Methods for Business Decisions (5 uppl.). London: Thomson Learning.

Cooper, D.R. & Schindler, P.S. (2001). Business research methods (7 pulp.). Boston: Ir- win/McGraw-Hill

Dando, N & Swift, T. (2003). Transparency and assurance – minding the credibility gap. Journal of Business ethics, 44, 195-200.

Deloitte. (2006-10-26). Årets rapportering 2006 - nya internationella riktlinjer. Hämtad 2007-10- 27 från

http://www.deloitte.com/dtt/press_release/0,1014,sid%253D5730%252 6cid%253D133639,00.html

Egels, N. (2003). Intressentmodellen – en värld full av tolkningar och missförstånd. Ethos, 3, 46-47

Encyclopedia of Earth (2007). Exxon Valdez Oil Spill. Hämtad 2007-11-18 från http://www.eoearth.org/article/Exxon_Valdez_oil_spill

Eriksson L-T & Widersheim-Paul, F. (2006). Att utreda forska och rapportera (8.e uppl.). Malmö: Liber AB

FAR INFO nr 2. (2004). Granskning av hållbarhetsredovisning.

Fédération des Experts Comptables Européens. (2006). Key issues in Sustainability Assurance - an overview [FEE Discussion Paper].

Flening, B. (2004). Nya krav på revisorers kunskap om miljö och social förhållanden. Balans, 10, (19-20

Gareth, R.J. (2004). Organizational Theory, Design, and Change. (4uppl). New Jersey: Pearson Education Inc.

Glinqvist, A. (2005). ”Oberoende granskning av hållbarhetsredovisning – Hur skapar företag trovär- dighet för hållbarhetsredovisningen och hur uppfattar intressenterna detta? ”. Stock- holm: Södertörns Högskola.

Global Reporting Initiative (a). (2007). About GRI, what we do, our history. Hämtad 2007-09- 23 från

http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhatWeDo/OurHistory/ Global Reporting Initiative (b). (2007). About GRI, what we do. Hämtad 2007-09-23 från

http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhatWeDo/

Greenwood, M. (2007). Stakeholders Engagement Beyond the Myth of Corporate Respon- sibility. Journal of Business Ethics, 74, 315-327.

Guthrie, J., & Parker, L.D. (1989). Corporate Social Reporting: A Rebuttal of Legtimacy Theory. Accounting and Business Research, 19(76), 343-352.

Halling, P. (Mars 2007). Få hållbarhetsredovisningar i Sverige är bestyrkta. Balans, 3, 17-19. International Federation of Accountants (IFAC). (2005). Project history – Assurance Engage-

ments. Hämtad 2007-10-27 från

http://www.ifac.org/IAASB/ProjectHistory.php?ProjID=0008

KPMG. (2005). KPMG International Survey of Corporate Responsibility Reporting 2005. Am- sterdam: University of Amsterdam och KPMG Global Sustainability Ser- vices.

KPMG. (2007). Ökat ansvar för bolagens styrelser att informera om miljö och personal - men alla klarar

inte de nya kraven. Hämtad 2007-09-18 från

http://www.kpmg.se/pages/105472.html

Kronstam, K. (2002). Det hållbara Företaget – En bok om företagskultur och värderingsstyrda företag. Göteborg: IHM Publishing.

Kylén, J-A. (2004). Att få svar. Intervju, Enkät, Observation. Stockhom: Bonnier Utbildning AB.

Larsson, L-O. (1995). Miljöledning, miljörevision, Miljöredovisning. Stockholm: Ekerlids förlag. Larsson, L-O. (2002). Transparency! Det genomsynliga företaget. Malmö: GECCO Information. Ljungdahl, F. (1999). Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag – praxis, begrepp, orsaker.

Lund: Lund University Press.

Lundahl, U., & Skärvard, P-H. (1982). Företagets intressenter och kontrakt – Nya synpunkter på intressentteorin. Stockholm: SAFs förlag.

Löhman, 0., & Steinholz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget – Corporate Social Responsibility i praktiken. Stockholm: Ekerlids förlag.

Löhman, 0., & Steinholz, D. (2004). CSR – skolan. De viktiga intressenterna. Ethos, 2, 24. Nyström, A. (2007). Svenska företag nobbar granskning. Miljö och utveckling, 5, 10-11.

Petersson E & Söderberg M. (2007). Skillnader i synen på granskningen av hållbarhetsredovisningar – med fokus på företagsegenskaper samt nationella och kulturella olikheter. Magis- teruppsats, Jönköpings Internationella Handelshögskola.

Precht, E. (2005). Hållbar revision på intåg. Balans, 2, 23-34.

RevR 6. (2007). Oberoende översiktlig granskning av frivilliga separata hållbarhetsredovisningar. FAR/SRS samlingsvolym del 2. Stockholm: FAR, 2007.

Robson, C. (2002) Real World Research (2nd Ed). Oxford, Blackwell.

Salo, M. (2007). Svenska bolag svårtillgängliga. Hämtad 2007-10-25 från http://dagensmiljo.idg.se/2.1845/1.100572

Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A. (2006). Research Methods for Business Students (3uppl.). Harlow: Financial Times / Prentice Hall.

Savitz, W.A. (2006). The triple bottom line. San Francisco: Jossey-Bass

Schaltegger, S., Bennett, M., & Burritt, R. (2006). Sustainability Accounting and Reporting. Dordrecht: Springer.

Suchman, M. (1995). Managing Legitimacy Theory: Strategic and Institutional Approaches. Academy of Management Review, 20(3), 571-610.

Svenskt Näringsliv. (2007). CSR – ansvarsfullt företagande. Hämtad 2007-09-10 från http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/csr/article12246.ece

Tilling, M. (2004). Refinements to Legitimacy Theory in Social and Environmental Accounting. South Australia: Flinders University.

Transparency International. (2006). Corruption perception index 2006. Hämtad 2007-12-12 från

http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2006 Trost, J. (2001). Enkätboken (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur

Wramsby, G. & Österlund, U. (2004). Företagets finansiella miljö (11 uppl.). Borås: Wrams- by/Österlund cop.

Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (2007). Hållbar Verksamhetsutveckling. Hämtad 2007-10- 27 från

http://www.pwc.com/extweb/service.nsf/docid/2E59FC07B2645729852571 1100349225

Related documents