viktigt i olika studier som presenterats men som inte användes i någon av
informanternas undervisning var kritiska diskussioner. Av lärarnas berättelser kan det förstås att musikämnet redan är svårt att planera för att få med så många kunskapskrav som möjligt, men att det är olika från skola till skola. Att införa diskussioner i
klassrummet är därför något de som redan har goda förutsättningar i form av mycket tid till musikämnet kan genomföra, och det hade därför förmodligen bara ökat de redan existerande skillnaderna i musikundervisningen runt om i landet. Att, som samtliga lärare i studien, använda sig av elevernas egna musikaliska preferenser är därför en bättre och mer genomförbar väg att gå för att inkludera alla elever.
6.3 Förslag till fortsatta studier
När jag började arbetet hade jag andra frågor, men under arbetets gång (speciellt under analysen) formulerades nya frågor. Det framkom under en av mina intervjuer att det estetiska programmets elever till stor majoritet är elever med svensk bakgrund, och de med annan bakgrund är i stort sett från andra europeiska länder. Denna typ av
snedrekrytering är något jag gärna hade undersökt mer, specifikt om det kan ha att göra med musikämnets snäva mall av vad musik är, det vill säga eurocentrismen. Men även en undersökning i förhållande till elevernas egna perspektiv hade varit intressant.
- Hur ser elever med utländsk bakgrund på sin musikundervisning?
Det framkom även att de intervjuade lärarna saknade material om hur just musikämnet kunde vara mer inkluderande. En framtida undersökning kan därför vara större än den här, för att få många olika lärares perspektiv på saken. Den hade då kunnat fungera som en sammanställning av lärares tillvägagångssätt i ett större perspektiv, än detta där jag endast undersökt tre olika lärares tillvägagångssätt.
Referenser
Backman Bister, A (2014) Spelets regler - En studie av ensembleundervisning i klass.
Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Stockholm. 978-91-7649-009-9 Hämtad från
https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/spelets-regler-en-studie-av-ense mbleundervisning-klass/
Bigestans, A., Drewsen, A., & Kindenberg, B. (2015) Från translanguaging till korsspråkande. Lisetten, nr 4, 26-27
Borgert, L. (2019) Här används 15 modersmål i undervisningen. Skolvärlden, nr 10.
elektronisk resurs:
https://skolvarlden.se/artiklar/har-anvands-15-modersmal-i-undervisningen
Bryman, A. (2013) Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Stockholm: Liber Cummins, J. (2017) “Jag tror att det hjälper min hjärna att växa”. I Wedin (Red.)
Språklig mångfald i klassrummet. (1. uppl.) Stockholm: Lärarförlaget Egelund, N. Haug, P. Persson, B. (2006) Inkluderande pedagogik i skandinaviskt
perspektiv. (1a uppl.) Stockholm: Liber
Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010) Music education – a personal matter?
Examining the current discourses of music education in Sweden. British Journal of Music Education, 27(1), 21-33. doi:10.1017/S0265051709990179
Hess, J. (2015) Decolonizing music education: Moving beyond tokenism. International Journal of Music Education, 33(3), 336–347
https://doi.org/10.1177/0255761415581283
Hess, J. (2017) Critiquing The Critical: The Casualties And Paradoxes Of Critical Pedagogy In Music Education. Philosophy of Music Education Review 25(2), 171-191. https://www.muse.jhu.edu/article/671004
Jabrhamdan, S, (2018) Teaching Music to Immigrant and Refugee Students in American Music Classrooms. Music Education Theses, Buffalo State University, New York. Hämtad från: https://digitalcommons.buffalostate.edu/music_theses/1/
Kaya, A. (2016) Att undervisa nyanlända, metoder, reflektioner och erfarenheter. (1.
uppl.) Stockholm: Natur och Kultur
Kvale, S. Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. (3.uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Lundgren, P.U, Säljö, R, Liberg, C (Red.) (2017) Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (4. uppl.) Stockholm: Natur och Kultur
Marx Åberg, A. (2019) Varför ett temanummer om ämnesspråk och ämneslitteracitet?
HumaNetten, 42(2019) doi: https://doi.org/10.15626/hn.20194201
Nilholm, C. (2015) Inkludering – vad kan man lära sig av forskningen? Forskning i korthet, (1) Hämtad från:
https://kfsk.se/larandeocharbetsliv/barn-och-utbildning/fou-skola/forskning-kort het/
OECD (2018) the resilience of students with an immigrant background: Factors that shape well-being, OECD Publishing, Paris
Sandberg, K. (2019) Transspråkande ger snabbare utveckling för elever. Skolvärlden elektronisk resurs:
https://skolvarlden.se/artiklar/snabbare-sprakutveckling-med-transsprakande
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2018) Råd och vägledning - Nyanlända elever. Hämtad 2019-12-09 från:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/nyanlanda-elever/verkt yg/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2017) Inkludering. Hämtad 2019-11-29 från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/inkludering/
Svensson, G. & Torpsten, A-C. (2017) Transspråkande för förstärkt flerspråkighet. I Wedin (Red.) Språklig mångfald i klassrummet. (1a uppl.) Stockholm:
Lärarförlaget
Sverige. Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm
Vygotskij, L. (1978) Mind in society. Cambridge, MA: Harvard University Press
Bilagor
Bilaga A
Information om forskningsstudie
Jag är musiklärarstudent på Linnéuniversitetet i Växjö, och skriver just nu mitt examensarbete, som avslut på min utbildning.
Syftet med studien är att undersöka hur musiklärare i grundskolan anpassar sin undervisning efter olika elevgrupper, samt vad det finns för material och resurser att tillgå kring anpassning. Med studien vill jag ta reda på hur musiklärare anpassar sin undervisning efter elever med utländsk bakgrund, samt få en bild av hur lärarna ser på anpassning, och vilka resurser som finns.
För att undersöka detta använder jag mig av kvalitativa intervjuer, som tar ungefär 45-60 minuter. Ett antal förbestämda frågor är satta, men baserat på svaren jag får kan jag ställa följdfrågor, och intervjun kommer mer vara som ett samtal.
Din medverkan kommer hjälpa mig att få en bild av hur musiklärare arbetar med anpassning av musikämnet. Intervjuerna kommer endast att användas till denna forskningsstudie, och kommer att förvaras i säkerhet så ingen kommer åt dem. Lärare som intervjuas kommer att anonymiseras, och skolan de jobbar på kommer inte heller att namnges. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta studien om så önskas. Innan intervjun kommer ett formulär om samtycke fyllas i och skrivas under.
My Carserud Persson Musiklärarstuderande Linnéuniversitetet Växjö Mobil: 0768840379
Bilaga B
Intervjufrågor
- Hur länge har du arbetat som lärare?
- Vad är musikämnets funktion på skolan? Hur ser timplanen ut?
- Hur ser skolan ut, vilka årskurser? Är det hög eller låg andel elever med utländsk bakgrund?
- Hur ser du på verksamheten och dess beredskap för att stödja elever med utländsk bakgrund? (material som används, kurser som erbjuds, mm)
- Vad använder du för arbetsmetoder? Är det likadan undervisning i alla klasser eller har du olika förhållningssätt efter olika elevgrupper?
- Vilken del av musikämnet är enklast att undervisa i och vilken är svårast, när det kommer till elever med utländsk bakgrund?
- Får eleverna den undervisning du vill eller är det något som fattas pga faktorer du ej kan styra över? (tid, material, resurs, elevgrupp)
- Samarbetar du med andra lärare angående anpassning av undervisning?
- Har eleverna med annat modersmål extra stöd eller liknande i sitt modersmål - Finns det stödlärare/speciallärare tillgänglig på musikundervisningen?
- Kan eleverna påverka sin undervisning? I så fall hur?