För framtiden gäller det i första hand att färdigställa den nya mätfixturen. Fixturen måste därefter noggrant testas och göras så användarvänlig som möjligt. Detta gäller även det användargränssnitt som kommer att nyttjas för att studera mätresultaten.
Examensarbetet har berört krimpningsprocessen i linorna A, B och C. Resterande IC-linor har även de krimpningsprocesser, om än inte lika kritiska. Det vore mycket värdefullt att verifiera toleransgränserna för krimpens diameter och axialläge även i dessa produktionslinor.
Det bör vidare noteras att detta examensarbete varit inriktat på att lösa ett specifikt problem, snarare än att utveckla en allmän metodik. Det vore intressant att ta fram en standard för användning vid bestämning av toleransgränser för krimprelaterade mått. En sådan standard bör då ange lämpliga försöksfaktorer att variera liksom förslag på responsvariabler att mäta.
För att få en bättre helhetsbild av situationen bör troligen fler faktorer än krimpdiameter och axiell krimpposition varieras. Tre ytterligare försöksfaktorer skulle kunna vara krimpspårets axialläge, krimpspårets diameter samt krimpbackarnas huvudprofil. Även gällande responsvariabler finns det, som nämnts i avsnitt 6.3.1, fler mätmetoder att överväga.
Slutligen skall återigen konstateras att krimpning är och förblir en mycket kritisk bearbetningsmetod, kanske den mest kritiska som finns inom ALS:s produktion av krockkuddar. Det gäller därför att redan vid konstruktion av gasgenerator noggrant ta hänsyn till efterföljande bearbetningssteg som gasgeneratorn kommer att ingå i. Därtill fordras ett förbättrat samarbete mellan ALS och leverantören av gasgeneratorer.
– REFERENSER –
REFERENSER
Tryckta källor
Beckford, J. (2002). Quality. London: Routledge.
Eriksson, L.T., & Widersheim-Paul, F. (1997). Att utreda, forska och rapportera.
Stockholm: Liber Ekonomi.
Hicks, C.R., & Turner, K.V. (1999). Fundamental concepts in the design of experiments.
New York: Oxford Univ. Press.
Holme, I.M., & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Kalpakjian, S., & Schmid, S.R. (2001). Manufacturing engineering and technology. Upper Saddle River. NJ: Prentice Hall.
Klefsjö, B. (1999). De sju ledningsverktygen. Lund: Studentlitteratur.
Montgomery, D.C. (2001a). Design and analysis of experiments. New York: Wiley.
Montgomery, D.C. (2001b). Introduction to statistical quality control. Chichester: Wiley.
Nilsson, K.E. (2003). Autoliv – 50 years of automobile occupant safety. Autoliv Inc.
Oakland, J.S. (1996). Statistical process control. Oxford: Butterworth-Heinemann.
Shingo, S. (1986). Zero quality control: source inspection and the poka-yoke system.
Stamford: Productivity Press.
Shirgaokar, M., Cho, H., Ngaile, G., Altan, T., Yu, J-H., Balconi, J., Rentfrow, R., & Worell, W.J. (2004a). Optimization of mechanical crimping to assemble tubular components.
Journal of Materials Processing Technology, Vol. 146, 35-43.
Shirgaokar, M., Cho, H., Ngaile, G., Altan, T., Yu, J-H., Balconi, J., Rentfrow, R., & Worell, W.J. (2004b). Hydraulic crimping: application to the assembly of tubular components.
Journal of Materials Processing Technology, Vol. 146, 44-51.
Yin, R.K. (1994). Case study research. CA: Thousand Oaks.
Zikmund, W.G. (2000). Business research methods. Fort Worth: Dryden Press.
Elektroniska källor
http://www.vagverket.se/templates/page3wide____2098.aspx. 2004-10-20.
Muntliga källor
(1) Henrik Öhrvall Produktutvecklare, ALS
(2) Mats Bohman Kvalitetschef, ALS
(3) Ingemar Sundberg Provingenjör, FLA
(4) Inga-Britt Andersson Medarbetare mätrum, ALS
(5) Sören Svensson Industrial Engineer, FLA
(6) Daniel Lundin Underhållstekniker, ALS
– BILAGA 1 –
SKISS FÖR KRIMPUTVÄRDERING
Diameter: Max 33,0 mm Min 32,5 mm Max 10,0 mm Min 9,6 mm
3 st vårtor
Avstånd: Min 7,8 mm Max 9,2 mm Diameter squib Max 25,1 mm Min 24,6 mm
SLÄKTSKAPSDIAGRAM
Varför har vi problem med krimpprocessen på IC-line A, B och C? Poäng16Poäng22Poäng6Poäng0Poäng0Poäng0Poäng0Poäng0Poäng25 SlutsatsVårgårda den 30 september 2004 Våra problem med krimpprocessen på IC-line A, B och C berorUrban Andersson framförallt på bristande kunskap och oklara underlag/mått.Fredrik Gustafsson Henrik Johansson Johan Torbjörnsson Charlotte H. Svensson Gabriel Pufu Martin Eksedler
Vi vet inte hur "dottarnas" utseende påverkar.
Vi köpte inte FLA:s verifieringsmetod när vi tog över processen. Dålig grundkunskap gällande crimpning på ALS. Saknar kunskap om hur vår crimpprocess påverkar gasgeneratorn. Svårt att ändra måtten i crimpen. Vi måste mäta efter varje ändring.
"Det är ok X. Ok-projekt". Ej klassade mått SC/CC. Oklara kundkrav (outtalade krav).Maskiner svåra att ställa in på rätt mått? Mått saknas på ritning (crimpmått).
Stora toleranser på materialet Toleranskedjan gasgenerator, rör, krimpmått är inte matchad. Toleranserna på ingående detaljer större än de på crimpmåtten. Oklara toleranser för diffusorröret, t.ex. Längdmåttet.
Bristfälligt ritningsunderlag. Ingen uppföljning av crimpvärden (trend).
De mått som finns har mindre toleransvidd än vad crimpen klarar. Ingen kapabel process? Ingen kontroll av hur "vi" (processen) ligger till.
Bristfällig måttuppföljning i dagsläget. Processen sparar inte värdena på var vi crimper i höjdled. Svårt att verifiera mättekniskt sett.
Otillräcklig provningCrimpningens påverkan på modulen oklar Ej säkra på att de mått vi har är de korrekta. (Ej testat med nuvarande tratt.) Oklara toleranser för krimparnas placering, diameter och axialläge.
Svårt att justera in crimpen då ritningar är bristfälliga. Injusteringen blir godtycklig. Ser crimpbackarna ut på det optimala sättet?
Otillräcklig provning i projekt. Vi vet inte om övre krimp påverkar nedre krimp, eller vice versa.
MåttsättningProcessparametrarProjekt och kunskap Oklara mått på krimpt modulOklara mått på inmaterialDålig uppföljning av crimpresultatFrågetecken angående processens duglighetSvårigheter vid inställning av maskinEj tydliga kundkravVilket underhåll (förebyggande) krävs på crimpmaskinerna?
– BILAGA 3 –
ISHIKAWADIAGRAM
AntalMålvariabel Responsvariabel Försöksfaktorer erkt.vinkel Konstanthålln. fakt. Tjocklek Slitage Läge Djup Bredd
latt/rundat huvud
Ishikawadiagram; faktorer med potentiell inverkan på brytbrickan Krimpbackar Gasgeneratorns axialläge i maskin
Brytbricka
Axiellt krimpläge KrimpdiameterGasgeneratorns krimpspår
Diffusorrör osradie hos backar Yttre diameter Värmebeständighet Squibmoment
Inre diameter Material- egenskaper
FÖRSÖKSGENOMFÖRANDE
Moduler för momenttest
Nivåer -1 0 1
Diameter 24,70 24,85 25,00
Axialläge 9,68 9,80 9,92
Run Nr Block Diameter Axialläge Moment Råvärde diameter
14 1 1 0 0 20400
– BILAGA 4 –
FÖRSÖKSGENOMFÖRANDE
Genomförande av TIT-test
Grupp 0 nedan betecknar 10 okrimpta gasgeneratorer.
2
FÖRSÖKSGENOMFÖRANDE
– BILAGA 4 –
FÖRSÖKSGENOMFÖRANDE
Försöksplan vid andra försökstillfället
Nivåer -1 0 1
Diameter 24,80 24,95 25,10
Axialläge 9,60 9,80 10,00
Ja Nej
1 1 1 -1 -1
6 2 1 1 -1
5 3 1 -1 -1
2 4 1 1 -1
12 5 1 0 0
13 6 1 0 0
11 7 1 0 0
9 8 1 0 0
10 9 1 0 0
8 10 1 1 1
7 11 1 -1 1
4 12 1 1 1
3 13 1 -1 1
Klarar 140 C?
Run Nr Block Diameter Axialläge
FÖRSÖKSGENOMFÖRANDE
Genomförande av TIT-test, andra försöket
Nivåer -1 0 1
Diameter 24,80 24,95 25,10
Axialläge 9,60 9,80 10,00
0 betecknar okrimpta gasgeneratorer.
Ja Nej
5 x
6 x
7 x
8 x
9 x
0 x
0 x
0 x
0 x
0 x
1 x
3 x
11 x
13 x
2 x
4 x
12 x
10 x
Grupp Modul Klarar 140 C? Temperaturer(er) för gasutsläpp (C)
5 och okrimpta
1 och 3
2 och 4 1
3 4
2
5 Axialläge
Diameter
– BILAGA 4 –
FÖRSÖKSGENOMFÖRANDE
Temperaturkurvor TIT-test, andra försöksomgången
Grupp 1 och 3
80,0 90,0 100,0 110,0 120,0 130,0 140,0
1 28 55 82 109 136 163 190 217 244 271 298 325 352 379 406 433 460 487 514 541 568 595 622 649 676 703 730 757 784 Sekunder X 10
Temp grader C
Series1
Grupp 2 och 4
80 90 100 110 120 130 140
1 26 51 76 101 126 151 176 201 226 251 276 301 326 351 376 401 426 451 476 501 526 551 576 601 626 651 676 701 726 751 Sekunder X 10
Temp grader C
Series1
MÄTSTUDIE AXIALLÄGE I FYRA PUNKTER
– BILAGA 5 –
MÄTSTUDIE AXIALLÄGE I FYRA PUNKTER
Statistisk sammanfattning
Hypotestest (beräkningar enligt figur 4.5 och formel 4.5) IC C betecknas ”1” medan IC A och B betecknas ”2”.
MÄTSTUDIE AXIALLÄGE I FYRA PUNKTER
Hypotestest efter maskinjusteringar (beräkningar enligt figur 4.5 och formel 4.5)
”1” betecknar IC C innan maskinjusteringar medan ”2” betecknar IC C efter maskinjusteringar.
H0 : µ1 – µ2 = ∆0
H1 : µ1 – µ2 ≠∆0
H1 : µ1 – µ2 >∆0 H1 : µ1 – µ2 <∆0
S12 = 0,0038; S22 = 0,0052; n1 = 10 samt n2 = 10 ger Sp = 0,0671.
x1 = 0,263; x2 = 0,130 samt ∆0 = 0 ger t0 = 4,43.
α = 0,01 ger t0,005;18 = 2,878.
H0 antas för t0 i intervallet –2,878 ≤ t0 ≤ 2,878 och förkastas för värden utanför detta intervall.
Eftersom t0 = 4,43 förkastas H0.
– BILAGA 6 –
BESÖKSGUIDE FLA 041123
Deltagare ALS
Charlotte Hermansson Svensson Fredrik Gustafsson
Henrik Johansson Johan Torbjörnsson Martin Eksedler Deltagare FLA Arne Flennfors Jonas Jardstedt Syfte
Att benchmarka (jämföra) krimpningsprocesserna hos FLA med krimpningsprocesserna hos ALS.
Följande frågeställningar bör besvaras:
1. Vilka krimpningsprocesser genomförs hos FLA? Squibkrimpning, trattkrimpning etc.?
2. Hur är processerna säkrade? Används några långsiktiga poka-yoke lösningar för att förebygga fel? Hur säkras krimpdiametern/krimpens axialläge? Mätmetod? Validering av mätmetod?
3. Vilka responsvariabler (squibmoment etc.) används?
4. Hur kontrolleras processerna? Styrs processerna på något sätt (t.ex. diametern)?
5. Kontrolleras modulerna mer genomgående på ett längre tidsintervall? Används Röntgenstrålning för att kontrollera gasgeneratorn?
6. Orsakar någon krimpningsprocess kassationer? Om ja, på vilken ppm-nivå?
7. Övriga frågor.