Efter att ha genomfört denna litteraturöversikt, efterfrågas vårdvetenskaplig forskning som belyser yngre mäns och kvinnors erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Då medelålders och äldre kvinnors erfarenheter oftare är beskrivet inom den vårdvetenskapliga forskningen bör också mäns erfarenheter, oberoende av ålder, utforskas. Komplettering av sådan forskning skulle ge ett underlag till hur det evidensbaserade omvårdnadsarbetet kan utformas utifrån patienters kön och vilken åldersgrupp de tillhör.
9 Slutsats
Detta examensarbete syftade till att beskriva patienters erfarenheter av livet efter
hjärtinfarkten. Resultatet visade på att livet förändrades och påverkades på många sätt, både positivt och negativt. Det som framkom var att patienternas kroppsmedvetenhet ökade, de upplevde förändrade emotioner, fick nya värderingar och försökte ändra sin livsstil.
Patienternas sociala relationer ändrades och arbetet beskriver också på vilket sätt sjukvården bidrog eller hindrade deras återhämtning. Det har gett oss en fördjupad bild av olika aspekter
som påverkar livet för en person som insjuknat i hjärtinfarkt. Författarna har fått en fördjupad kunskap om att det finns många fler områden än bara det medicinska, som patienter efter en hjärtinfarkt kan behöva stöd och hjälp med från sjuksköterskan.
10 Referensförteckning
*= resultatartikel
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Benner, R.W., & Zavarella, M.S. (2008). Advanced clinical insights & practice: Ischemic heart disease. EMS Magazine, 37, (3), 74-81.
*Bergman, E., & Berterö, C. (2001). You can do it if you set your mind to it: a qualitative study of patients with coronary artery disease. Journal of Advanced Nursing, 36, (6), 733-741.
*Bergman, E., & Berterö, C. (2003). ’Grasp life again”: A qualitative study of the motive power in myocardial infarction patients. European Journal of Cardiovascular Nursing 2, 303-310.
Brassard, A. (2009). Identification of patients at risk of ischemic events for long-term secondary prevention. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 21, 677-689.
Chen, W., Wood, S. L., Wilkie, D. J., & Puntillo, K. (2005). Gender differences in symptom experiences of patients with acute coronary syndromes. Journal of Pain and Symptom Management, 30, (6), 553-562.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
& Kultur.
Eldh, A. C. (2009). Delaktighet och gemenskap. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. 45-62). Lund: Studentlitteratur.
Eldh, A. C., Ekman, I., & Ehnfors, M. (2006). Conditions for patient participation and non-participation in health care. Nursing ethics, 13, (5), 503-514.
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar (4e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Eriksson, M., Asplund, K., & Svedlund, M. (2009). Patients’ and their partners’ experiences of returning home after hospital discharge following acute myocardial infarction.
European Cardiovascular Nursing, 8, 267-273.
Friberg, F. (2012a). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl.)(s. 37-46). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning . I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl.)(s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012c). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl.)(s. 133-143). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012d). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl.)(s. 81-96). Lund:
Studentlitteratur.
*Hildingh, C., Fridlund, B., & Lidell, E. (2006). Access to the world after myocardial infarction: Experiences of the recovery process. Rehabilitation Nursing, 31, (2), 63-68.
Hjärt-Lungfonden (2010). Kärlkramp. En temaskrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom.
Hämtad februari 4, 2013, från http://www.hjart-
lungfonden.se/Documents/Skrifter/Skrift_karlkramp_2010.pdf
Hjärt-Lungfonden (2012a). Hjärtinfarkt. Hämtad februari 11, 2013, från http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartinfarkt/
Hjärt-Lungfonden (2012b). Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter hjärtinfarkt. Hämtad februari 11, 2013, från
http://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Skrift_hjartinfarkt_2012.pdf
Hjärt-Lungfonden (2013). Ökad överlevnad i hjärtinfarkt – en sammanställning av
förändringar i antalet dödsfall 2002–2011. Hämtad april 16, 2013, från http://www.hjart lungfonden.se/Documents/Rapporter/Rapport%20hj%C3%A4rtinfarkt%20april%202013.
df
Jahren Kristoffersen, N. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. Jahren
Kristoffersen, F. Nortvedt & E.-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad. Del 4 (s. 13-101). Stockholm: Liber.
*Johansson, A., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. (2003). Living with experiences following a myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2, 229-236.
Johansson, A., & Ekebergh, M. (2006). The meaning of well-being and participation in the process of health and care – women´s experiences following a myocardial infarction.
International journal of qualitative studies on health and well-being, 1, 100-108.
Johnston, N. (2011). Diagnostik av kranskärlssjukdom. I K. Schenk-Gustafsson (Red.), Kvinnohjärtan – hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor (2 uppl.)(s. 57-69). Lund:
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod.
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-94). Lund: Studentlitteratur.
*Kristofferzon, M.-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life:
experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 16, 391-401.
*Kristofferzon, M.-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope – experiences of Swedish women and men 4-6 months after a myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Science, 22, 367-375.
Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, B. (2005). Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Journal of Advanced Nursing, 51, (3), 261-275.
Larsson, I. E., Sahlsten, M. J. M., Segesten, K., & Plos, K. A. E. (2011). Patients’ perceptions of nurses’ behavior that influence patient participation in nursing care: A critical incident study. Nursing Research and Practice, 2011, 1-8.
Lidell, E. (2012). Vård av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund, D. Malm, J. Mårtensson (Red.), Kardiologisk omvårdnad (2 uppl.)(s. 61-78). Lund: Studentlitteratur.
Mayan, M. J., Morse, J. M., & Eldershaw, L. P. (2006). Developing the concept of self reformulation. International Journal of Qualitative Studies on Health and well-being, 1, (1), 20-26.
Orem, D. E. ( 2001). Nursing concepts of practice. (6th ed.). St. Louis, Mo.: Mosby
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2010). Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence for Nursing Practice (7 ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Salminen-Tuomaala, M, Åstedt-Kurki, P., & Rekiaro, E. (2012). Coping experiences: A pathway towards different coping orientations four and twelve months after myocardial infarction – A grounded theory approach. Nursing Research and Practice 2012, 1-9. doi:
10.1155/2012/674783
Segesten, K. (2012). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl.)(s. 47-56). Lund: Studentlitteratur.
SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad april 10, 2013, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad april 2, 2013 från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105 1_20051052.pdf
Socialstyrelsen (2008a). Kranskärlssjukdom – vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Hämtad februari 4, 2013, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachment/8588/2008-102-3_20081023_rev_1.pdf
Socialstyrelsen (2008b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Beslutsstöd för prioriteringar. Hämtad mars 6, 2013, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8592/2008-102- 7_20081028.pdf
*Stevens, S., & Thomas, S. P. (2012). Recovery of midlife women from myocardial infarction. Health Care for Women International, 33, (12), 1096-1113.
Strömberg, A. (2009). Cirkulation. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder.
Hälsa och ohälsa (s. 249-280). Lund: Studentlitteratur.
*Sutherland, B., & Jensen, L. (2000). Living with change: Elderly women’s perceptions of having a myocardial infarction. Qualitative health research, 10, (5), 661-676.
Svedlund, M., & Danielsson, E. (2004). Myocardial infarction: narrations by afflicted women and their partners of lived experiences in daily life following an acute myocardial
infarction. Journal of clinical nursing, 13, 438-446.
Tingström, P. (2012). Informations- och utbildningsstöd vid rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdom. I B. Fridlund, D. Malm & J. Mårtensson (Red.), Kardiologisk omvårdnad (2 uppl.)(s. 371-392). Lund: Studentlitteratur.
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm:
Natur & Kultur.
WHO. (2013). Cardiovascular diseases (CVDs). Hämtad mars 21, 2013, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/index.html
*Zhu, L., Ching Ho, S., & Wing Hung Sit, J. (2011). The experiences of Chinese patients with coronary heart disease. Journal of Clinical Nursing, 21, 476-484.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl.)(s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1, Sökmatris
Databaser Sökord Antal träffar Valda artiklar
PubMed Myocardial
infarction life after perspective
43 1 vald
Kristofferzon et al. (2008)
PubMed Myocardial
infarction qualitative
252 2 valda
Stevens & Thomas (2012) Sutherland & Jensen (2000) CINAHL plus
with Full Text
Myocardial infarction AND qualitative
161 4 valda
Eriksson et al. (2009) Kristofferzon et al. (2007) Hildingh et al. (2006) Bergman & Berterö (2003) CINAHL plus
med Full Text
Life experiences AND Coronary disease
24 1 vald
Zhu et al. (2011)
CINAHL plus med Full Text
Phenomenol*
AND myocardial infarction
42 2 vald
Bergman & Berterö (2001) Johansson et al. (2003)
Bilaga 2, Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod (Urval och
datainsamling, analys) och hur det påverkar livet och livsstilen för individen (samt att identifiera påverkande faktorer och dess effekt på compliande/locus of control
Metod: Kvalitativ design.
Urval: 3 kvinnor och 5 män, 49-68 år, diagnostiserade med
Orsaker till kransartärsjukdom – patienternas egna uppfattningar om sjukdomen uppkomst och sökandet efter orsaker som inverkat på insjuknandet som t.ex. livsstilen.
Svårigheter för rehabilitering – svårigheter i relation till rehabilitering, livsstilsförändringar och socialt liv.
Förutsättningar för lyckad rehabilitering – t.ex.
individen själv, förändrade värderingar och stöd från det sociala nätverket. Kunskap om sin sjukdom var viktigt för rehabiliteringen.
Bergman, E., & förståelse för vad drivkraft är och hur det påverkar en diagnos hjärtinfarkt i minst 12 månader.
Datainsamling: Intervjuer.
Analys: Grounded theory.
Ett huvudtema: Livslust – livslusten var drivkraften för att fortsätta leva vidare.
Fem subkategorier:
Medvetenhet om sjukdomen; Emotioner som rädsla, oro och sorg begränsade patienternas dagliga liv. Osäkerhet om framtiden och behandling. Omorientering; Sökande efter hälsosammare vägar att hantera livet efter hjärtinfarkten.
Autonomi; De fattade egna beslut och hade viljan och avsikten att göra förändringar i sitt liv. Omsorg; betydelsefullt att veta att anhöriga fanns nära tillhands.
Asplund, K., &
Cardiovascular Nursing. patientens och hennes/hans partners erfarenhet efter utskrivning efter en akut hjärtinfarkt.
undersökning. Deskriptiv och kvalitativ design.
Urval: 15 par. Patienternas kön:
4 kvinnor, 11 män.
Patienters och partners erfarenheter gick att urskilja och nedan följer patienternas erfarenheter:
Att komma hem till sitt eget hem; en positiv upplevelse och upplevd oro och osäkerhet.
Att vara tillfreds med sig själv; tvungna att anpassa sig till situationen, svårigheter att
acceptera hjärtinfarkten. Ny värdering av livet.
Ha normalitet i sikte; Patienterna försökte leva för att kunna återgå till ett normalt liv.
Hildingh, C.,
Urval: 16 män och kvinnor som genomgått hjärtinfarkt.
Datainsamling: Intervjuer.
Analys: Semantisk innehållsanalys.
Studiens tre teman:
Förmåga; Stöd, kompetens, bekräftelse och tillgänglighet från det sociala nätverket var viktigt. Ny kunskap integrerades.
Begränsning visade sig genom fysiska och psykiska symtom.
Omorientering: Omvärdering av livet, arbete och fritid. Förändrad självbild.
Johansson, A.,
Urval: Åtta kvinnor som levt med diagnosen hjärtinfarkt 2-25
Mitt hjärta och mitt liv: medvetenhet om liv och död, respekt för livet och en osäker framtid.
Leva med en opålitlig kropp: hinder i vardagen och existentiell osäkerhet.
När livet sviker: svårigheter att klara av
vardagen, mer vilja än kroppslig förmåga.
Upplevd skörbarhet och minskat deltagande:
önskan om individanpassad information och stöd att hantera vardagen.
Försök till att uppnå försoning: försoning med sjukdomen och sig själv för att kunna leva vidare.
L., Löfmark, R., &
Clinical Nursing. upplevelse av det dagliga livet 4-6 månader efter en
hjärtinfarkt.
Med fokus på problemområden,
problemhantering och stöd från det sociala nätverket.
och retrospektiv studie.
Urval: 20 kvinnor och 19 män, 47-90 år.
Datainsamling:
Semi-strukturerade intervjuer under de första 4-6 månaderna efter hjärtinfarkten.
Analys: Kvalitativ
innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.
Hot mot vardagen – kroppslig och själslig förändring. Fysiska symtom som fatigue och andfåddhet. Emotioner som oro, osäkerhet, irritation och avsaknad av livslust.
Kamp för kontroll – tilltro till egen kapacitet, ändrade attityder och beteende, autonomi.
Patienterna satte gränser och sökte information.
Det tvetydiga nätverket innefattade emotionellt stöd, trygghet, kunskap, assistans men också kommunikationsproblem.
Att beskriva män och kvinnors upplevelser av vardagslivet 4-6 månader efter en hjärtinfarkt och deras förväntningar inför framtiden.
Metod: 2:a delen av en intervjustudie. Del av en större longitudinell studie.
Urval: 20 kvinnor och 19 män, 47-90 år, 4-6 månader efter en
Två teman framkom i studien:
Hantering av konsekvenserna efter hjärtinfarkten: Hälsoproblem som fatigue, andfåddhet och bröstsmärta. Rädsla för döden och ny infarkt. Sociala relationer viktiga och stödjande. Behov av mer information från sjukvården.
Att finna en mening i det som hänt; patienterna beskrev sig ha fått en andra chans. Nya
värderingar och uppskattning av livet. Hopp om ett normalt och aktivt liv.
Stevens, S., &
Resultatdelen består i två delar, dels en kontextuell bakgrund baserad på Merleau-Pontys filosofi om kroppen.
Body: Förändrad kropp med fysiska symtom som ändrade synen på kroppen. Påverkan på de dagliga aktiviteterna.
Others: En förändring i familjerollen.
Den andra delen av resultatet visar fyra teman;
Störning av livet; Förändrad kropp och identitet.
Frihet/ofrihet; Begränsad tillgång till världen.
Beroende av andra.
Att veta/att inte veta; Fördröjning av diagnos.
Generell information som ledde till osäkerhet och okunskap om framtida symtom och
emotioner.
Att leva med rädsla vilket begränsade sociala aktiviteter.
Jensen, L. Change:
kvinnors uppfattning av att ha genomgått en hjärtinfarkt.
design.
Urval: 11 kvinnor, 70-85 år.
Datainsamling: Intervjuer med öppna frågor.
Analys: Innehållsanalys enligt enlig Miles & Huberman (1994).
en hjärtinfarkt och de förändringar som den medför.
Subtema: Att leta efter en diagnos.
Att bli diagnostiserad; reaktion och reflektion av diagnosen.
Att upptäcka förändringens karaktär; upplevd sårbarhet, möte med döden.
Anpassning till förändring; sätta gränser, beroende av andra, testar egna gränser, återinlärning.
Att gå vidare med förändrat liv; att fortsätta leva.
Syftet är att utforska patienters upplevelse/erfarenhet av
Tre teman fram i studien:
Att uppleva med en livshotande sjukdom;
symtom bröstsmärtor påminde om sjukdomens oförutsägbarhet.
Strategier för att anpassa sig till att leva med kranskärlssjukdom; omläggning till en hälsosammare livsstil. Fatigue och andfåddhet hindrade en återgång till normala aktiviteter.
Beteendet för att söka hjälp; tillit till att själv kunna hantera sjukdomen genom användning av t.ex. kinesiska läkemedel. Sökande av stöd från vårdpersonal för att sedan själva kunna hantera sjukdomen och förhindra en ny hjärtinfarkt.