Ingen av verktygen, Klimatkalkyl 6.0 eller BM 1.0, är utvecklade specifikt för grundläggning av byggnader och vissa brister hos verktygen har identifierats. Exempelvis så saknas vissa byggnadsdelar för
grundläggning i verktygen samt att resultatrapporterna från respektive verktyg är svårtolkade och bör utvecklas. Trots detta, så visar resultatet från fallstudien att både Klimatkalkyl 6.0 och BM 1.0 kan användas för att beräkna och visa vilket grundläggningsalternativ som ger minst klimatpåverkan. Både Klimatkalkyl 6.0 och BM 1.0 är enkla verktyg som kan användas av projektörer, konstruktörer och
entreprenörer, utan djupare förkunskap, för att utföra livscykelanalys på grundläggningsmetoder. Genom att använda livscykelanalys kan underlag skapas för att välja grundläggningsmetoder ur ett
klimatperspektiv och även användas för att klimatoptimera valda metoder.
Användningen av livscykelanalys idag inom grundläggning av byggnader bedöms vara begränsad, utifrån intervjustudien med entreprenörer och konsulter. För att öka användningen av LCA inom konsult- och entreprenadföretagen bör man, enligt respondenterna, utveckla kompetens hos konsulter och entreprenörer inom grundläggning, förenkla LCA-modellen samt att beställare inom grundläggning av byggnader tydliggör deras kravställningar.
Då ekonomin är en betydande faktor i arbetet med val av grundläggningsmetoder för byggnader skulle, enligt egen reflektion, den ekonomiska parametern kunna kopplas samman med klimatpåverkan för att öka arbetet med att minska klimatpåverkan inom grundläggningsbranschen. Om konsulter, projektörer och entreprenörer kan se att en miljömässigt bättre grundläggningsmetod även kan bidra till en minskad kostnad och en snävare budget kan detta bidra till en större extern efterfrågan efter klimatanpassade lösningar och ett större driv att presentera och konstruera miljömässigt bättre alternativ.
6.3 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER
Kartlägga hur beställarorganisationer arbetar med kravbilden rörande miljö och livscykelanalyser inom grundläggning. Hur kan beställare sporra ett internt arbete med livscykelanalyser inom grundläggning hos entreprenörer och konsulter? Hur ska man förmedla krav till entreprenörer och konsulter på ett enkelt och tydligt sätt?
Undersöka hur man kan man utveckla BM 1.0. Genom att exempelvis lägga till fler byggnadsdelar kopplade till grundläggning, genom att förbättra resultatredovisningen i rapporter och genom redovisa referenser till emissionsfaktorer för att möjliggöra transparens.
Undersöka hur man kan utveckla Klimatkalkyl 6.0. Genom att exempelvis lägga till fler byggnadsdelar för grundläggning, genom att förbättra resultatredovisningen i rapporten vid jämförande kalkyler och välja en standard på materialenheten för att förenkla för användaren.
Undersöka på vilket sätt man kan implementera livscykelanalys internt på projektörnivå, och därigenom öka användandet av livscykelanalyser för grundläggning.
Ta fram relationer mellan kostnader och klimatpåverkan för grundläggningsmetoder. Ger en lägre klimatpåverkan även en lägre kostnad?
Undersöka grundläggningsmetoders påverkan i perspektiv mot hela byggnadens klimatpåverkan. Hur mycket påverkar valet av grundläggningsmetod den totala klimatpåverkan för olika
REFRENSER
Andersson, E., & Montazeri, E. (2016). Grundläggningsmetoder för och nackdelar: Valet av grundläggningsmetod. Stockholm: KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.
Avén, S., Stål, T., & Wedel, P. O. (1984). Handboken bygg. G, Geoteknik. Stockholm: LiberFörlag.
Bergdahl, U., Ottosson, E., Malmborg, B. S., Svensk byggtjänst, & Statens geotekniska institut. (1993). Plattgrundläggning. Solna; Linköping: Svensk byggtjänst; Statens geotekniska institut SGI.
Bernander, S. (1975). Grundläggningsarbeten: Geoteknik. Stockholm: Ingenjörsförl..
Bokalders, V., & Block, M. (2009). Byggekologi: Kunskaper för ett hållbart byggande ([Ny och uppdat. Utg.]). Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Boverket. (2012). Precisering av God bebyggd miljö. Hämtad 2018-08-06 från
https://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-god-bebyggd-miljo/Preciseringar-av-god-bebyggd-miljo/
Boverket. (2018a). Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan (Rapport 2018:5). Hämtad från http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2018/hallbart-byggande-med-minskad-klimatpaverkan/; http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:dark-8928129
Boverket. (2018b). Klimatdeklaration av byggnader (Rapport 2018:1). Hämtad från
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2018/klimatdeklaration-av-byggnader/; http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:dark-8928126
BREEAM. (2016). BREEAM international new construction 2016 mat 01 calculator - guidance.
Bre Group. (u.å). Bre lina. Hämtad 2018-04-26 från https://www.bre.co.uk/lina
Burström, P. G. (2007). Byggnadsmaterial: Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dahlström, H., Jönbrink, A. K., & Brohammer, G. (2000). Handbok i miljöanpassat materialval. Mölndal: IVF.
Elecosoft. (u.å). Att beräkna klimatpåverkan på byggnader behöver inte vara svårt. Hämtad 2018-04-25 från https://www.elecosoft.se/wp/wp-content/uploads/Bidcon-Klimatmodul.pdf
Energifallet. (2017). Faktablad: Växthuseffekten. Hämtad 2018-05-01 från https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/faktablad_vaxthuseffekten_0.pdf
66 EPS-gruppen. (2015). EPS isolasjon (trykklasse 80). epd-norge.no: Næringslivets Stiftelse for
Miljødeklarasjoner. NEPD-322-185-NO
Erlandsson, M. (2018). Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0. (C 300). Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Fossilfritt Sverige. (2018). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft- bygg och anläggningssektorn. Hämtad från http://fossilfritt-sverige.se/wp-content/uploads/2018/01/ffs_bygg_anlaggningssektorn.pdf
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Hämtad från
http://www.sciencedirect.com.proxy.lib.ltu.se/science/article/pii/S0260691703001515 .
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Implementeringskommission för Europastandarder inom geoteknik. (2008). Tillämpningsdokument: EN 1997-1 kapitel 7, pålgrundläggning. Stockholm: Implementeringskommission för Europastandarder inom geoteknik IEG.
Ingenjörsvetenskapsakademin. (2014). Klimatpåverkan från byggprocessen: En rapport från IVA och Sveriges byggindustrier. Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin IVA.
International Organization for Standardization. (u.å). ISO 14000 family - environmental management. Hämtad 2018-04-16 från https://www.iso.org/iso-14001-environmental-management.html
Jackon. (2011). Miljö- & byggvarudeklaration för Jackopor, expanderad cellplast. Hämtad 2018-06-29 från https://www.jackon.se/assets/FileUploads/Byggvarudekl-Jackopor.pdf
Jackon. (2015). Jackon-kantelement. Hämtad 2018-05-30 från
https://www.jackon.se/assets/FileUploads/Broschyr-kantelement-Sverige-juli.pdf
Johansson, A. (2018). Normal elförbrukning för villa & lägenhet i Sverige. Hämtad 2018-07-21 från https://alltid.se/elforbrukning/
Jowema. (u.å). Najtråd rostfri. Hämtad 2018-05-30 från https://www.jowema.se/produkter/najtrad-rostfri/
Larsson, M., Erlandsson, M., Malmqvist, T., & Kellner, J. (2016). Byggandets klimatpåverkan -
livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerbostadshus med massiv stomme i trä. (B 2260). Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet 2016.
Larsson, R., & Statens geotekniska institut. (1989). Jords egenskaper (3, rev utg ed.). Linköping: Statens geotekniska institut.
Misra, A., & Basu, D. (2011). SUSTAINABILITY IN GEOTECHNICAL ENGINEERING internal geotechnical report 2011-2. (2011-2). Storrs, Connecticut: Department of Civil and Environmental Engineering. Hämtad från https://opencommons.uconn.edu/cee_techreports/1
Mårdberg, B. (1990). Byggteknik: Byt. 4, Grundläggning. (2 uppl.) Härnösand: Härnö-förl..
Naturskyddsföreningen. (2016). Faktablad: Miljöpåverkan från el- och värmeproduktionen. Hämtad 2018-08-06 från https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-miljopaverkan-fran-el-och-varmeproduktionen
Naturvårdsverket. (2012). De svenska miljömålen: En introduktion. Stockholm: Naturvårdsverket. Hämtad från http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/
Naturvårdsverket. (2017a). Begränsad klimatpåverkan. Hämtad 2018-08-06 från https://www.miljomal.se/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/
Naturvårdsverket. (2017b). Fossila bränslen. Hämtad 2018-06-25 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fossila-branslen/
Naturvårdsverket. (2017c). Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år. Hämtad 2018-06-25 från http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-vaxthusgasutslapp-fran-svensk-konsumtion-per-person/
Naturvårdsverket. (2017d). Precisering av Begränsad klimatpåverkan. Hämtad 2018-08-06 från https://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/Precisering-av-Begransad-klimatpaverkan/
Naturvårdsverket. (2018a). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018. Stockholm: Naturvårdsverket. Hämtad från
https://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/malansvariga_myndigheter/2018/au2018.pdf.
Naturvårdsverket. (2018b). Årlig uppföljning av miljömålen 2018. Hämtad 2018-05-04 från
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/Arlig-uppfoljning/
NCC. (2018). Grus, makadam, stenmjöl och bergkross - kärnan i vår verksamhet. . Hämtad 2018-06-18 från https://www.ncc.se/ballast/vara-produkter/bergkross/
NCC Industry AB. (2017). Environmental product declaration for aggregates from the stationary crushing plant ramnaslätt. International EPD® System. NEPD-1257-403-SE.
Olsson, C. (1995). Europeisk grundläggningsteknik: Möjligheter i Sverige. Husbyggaren, 37(6), 22-26.
Olsson, C., Holm, G., Svensk byggtjänst, & Statens geotekniska institut. (1993). Pålgrundläggning. Solna; Linköping: Svensk byggtjänst; Statens geotekniska institut SGI.
68 Regeringskansliet. (2017). Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. (Prop. 2016/17:146). Stockholm:
Regeringen.
Rydh, C. J., Lindahl, M., & Tingström, J. (2002). Livscykelanalys: En metod för miljöbedömning av produkter och tjänster. Lund: Studentlitteratur.
SIS - Swedish Standards Institute. (2004). Miljöledningssystem (2 utg.). Stockholm: Sis. Hämtad från http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=%40DocType_1&Doc_ID=38053
SPBI. (u.å). Miljöpåverkan vid förbränning & hantering. Hämtad 2018-06-25 från http://spbi.se/miljoarbete/miljobakgrund-andras/oljeprodukters-miljopaverkan/
SSAB. (u.å). RR®- och RD®-pålar - anvisningar för projektering och installation. SSAB.
SSAB. (2016). Structural hollow sections, precision tubes, line pipes, steel sections and piles. Epd-norge.no: The Norwegian EPD Foundation. NEPD-475-331-EN
Stena stål. (u.å.a). Armeringsstål. Hämtad 2018-06-30 från https://www.stenastal.se/produkter/armering/armeringsstal
Stena Stål. (u.å.b). ILF och nät produktinformation. Hämtad 2018-06-30 från
https://www.stenastal.se/siteassets/document/ilf-och-armeringsnat-produktinformation_web.pdf
Sundolitt. (2009). Produktguide - med allt du behöver veta om cellplast som byggmaterial. Hämtad 2018-05-24 från http://www.sundolitt.se/upload_images/164DBA9A93C04039AB3F2A4AA3147582.pdf
Svensk betong. (2017). Betong och klimat: En rapport om arbetet för klimatneutral betong. Stockholm: Svensk Betong.
Svenska Miljöinstitutet. (2018). Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Hämtad 2018-04-26 från https://www.ivl.se/sidor/omraden/miljodata/byggsektorns-miljoberakningsverktyg.html
Svensson, P. & Starrin, B. (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges miljömål. (u.å). Sveriges miljömål. Hämtad 2018-06-04 från http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/
Sveriges Miljömål. (2018). God bebyggd miljö. Hämtad 2018-06-04 från http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/
Sweden Green Building Council. (u.å.a). BREEAM SE. Hämtad från https://www.sgbc.se/var-verksamhet/breeam
Sweden Green Building Council. (u.å.b) BREEAM - världens mest använda system, nu i svensk anpassning. Stockholm: Sweden Green Building Council.
Sweden Green Building (u.å.d). Council. Miljöbyggnad. Hämtad från https://www.sgbc.se/var-verksamhet/miljoebyggnad
Sweden Green Building (u.å.e). Council. Vår verksamhet. Hämtad från https://www.sgbc.se/var-verksamhet/
Sweden Green Building Council. (2017). BREEAM-SE nybyggnad 2017 - teknisk manual 1.0. Sweden Green Building Council.
Temballage. (2014). Geotextilduk-den professionella lösning för husentreprenören och villaägaren. Hämtad 2018-06-08 från https://www.xlbygg.se/falutra/api/artikel/dokument/59de4085813027610646 81/Produktdatablad
Toller, S. (2018). Klimatkalkyl - beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv, modellversion 5.0 och 6.0 (TRV 2018/30445). Stockholm: Trafikverket.
Trafikverket. (2016). Metodbeskrivning - geokalkyl väg tidiga skeden, Version 2. Hämtad från
https://www.trafikverket.se/contentassets/b68d4ee835484812a9236db2f849439a/metodbeskrivning_ge okalkyl_vag_tidiga_skeden_2.pdf
Widman, J. (2001). Stålet och miljön - om den svenska stålindustrins insatser för miljön vad gäller stålets produktion, användning och återvinning. Stockholm: Stålbyggnadsinstitutet.
70