Förslag till fortsatta studier

Den mesta forskning som rör det området är inriktad på barn med andra typer av

funktionsnedsättningar och inte barn som är inkluderade i förskolans verksamhet men som inte vågar av olika anledningar. När vi sökte efter forskning till vår studie uppmärksammade vi att kommunikationen med de blyga barnen är ett område som inte finns så mycket

forskning kring. Några av förskollärarna i vår studie talar om att de använder sig av alternativa kommunikationssätt för att underlätta för blyga och tillbakadragna barn. Många av studierna i den tidigare forskningen har varit utformade på ett kvantitativt sätt, vilket gör att vi känner att det saknas kvalitativ forskning som berör de blyga och

tillbakadragna barnen. Därför föreslår vi att det behövs både kvalitativa observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. Dels för att få en djupare inblick och förståelse för begreppet blyghet, dels hur man som förskollärare både agerar i situationer och beskriver sitt arbete kring barn som inte vågar kommunicera verbalt. Vi föreslår också vidare studier som riktar in sig på vilka arbetsmetoder förskollärare använder sig av både i här-och-nu-situationer samt i den didaktiska planeringen som löper över längre tid med de blyga och tillbakadragna barnen.

Referenslista

Acar, I. H., Rudasill, K. M., Molfese, V., Torquati, J., & Prokasky, A. (2015). Temperament and Preschool Children’s Peer Interactions. Early Education and Development, 26(4), 479–495. Hämtad 2019-04-10 från:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1055209&site= ehost-live

Ale, C. M., Chorney, D. B., Brice, C. S., & Morris, T. L. (2010). Facial Affect Recognition and Social Anxiety in Preschool Children. Early Child Development and Care,

180(10), 1349–1359. Hämtad 2019-04-10

från: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ905946& site=ehost-live

Brinkkjaer, U., & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Coplan, R. J., & Moritz Rudasill, K. (2017). Blyga skolbarn. Lund: Studentlitteratur Coplan, Robert J., & Others. (1994). Being Alone, Playing Alone, and Acting Alone:

Distinguishing among Reticence and Passive and Active Solitude in Young Children.

Child Development, 65(1), 129-37

Coplan, R. J., Prakash, K., O’Neil, K., & Armer, M. (2004). Do You “Want” to Play?

Distinguishing between Conflicted Shyness and Social Disinterest in Early Childhood.

Developmental Psychology, 40(2), 244–258. Hämtad 2019-04-10 från:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ684496&site=e host-live

Frödén, S. (2012). I föränderliga och slutna rosa rum: En etnografisk studie av kön, ålder

och andlighet i en svensk waldorfförskola. Örebro Studies in Education, Örebro

Studies in Educational Sciences with an Emphasis on Didactics, 2012. Hämtad 2019- 08-13 från: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:511708/FULLTEXT02.pdf Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan Att möta elever med vanliga och osynliga

problem. Stockholm: Natur & Kultur.

Han, P. G., Wu, Y. P., Yu, T., Xia, X. M., & Gao, F. Q. (2016). The Relationship between Shyness and Externalizing Problem in Chinese Preschoolers: The Moderating Effect of Teacher-Child Relationship. Journal of Education and Training Studies, 4(3), 167–

173. Hämtad 2019-05-14

från: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1091309 &site=ehost-live

Justice, L.M. Cottone E. A., Mashburn, A. & Rimm-Kaufman, S.E. (2008) Relationships Between Teachers and Preschoolers Who Are At Risk:Contribution of Children's Language Skills, Temperamentally Based Attributes, and Gender, Early

Education and Development, 19:4, 600-621. Hämtad 2019-05-10 från:

https://www-tandfonline-com.db.ub.oru.se/doi/abs/10.1080/10409280802231021 Lillvist, A. (2014). Social kompetens och barn i behov av särskilt stöd. I A. Sandberg (red.),

Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.

Lillvist, A., Sandberg, A., Bjorck-Akesson, E. & Granlund, M. (2009). The

Construct of Social Competence--How Preschool Teachers Define Social Competence in Young Children. International Journal of Early Childhood, 41(1), 51-68.

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Löfdahl, A. (2014) God forskningssed - regelverk och etiskt förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, K. Franzén (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Löfgren, H. (2014) Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, K. Franzén (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber. Sandberg, A. (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund:

Studentlitteratur.

Saar, T., & Löfdahl, A. (2014). Om perspektiv på barn, barndom, förskola. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, K. Franzén (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd [Elektronisk

resurs]. Skolinspektionen.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/k valitetsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-

stod/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-stod-2017.pdf Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2019). Andelen förskollärare minskar. Hämtad: 2019-04-09

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019- 04-09-andelen-forskollarare-minskar

Socialstyrelsen (2010). Blyga och ängsliga barn. Stockholm: Socialstyrelsen.

Spere, K. A., Evans, M. A., Hendry, C-A., & Mansell, J. (2009). Language skills in shy and non-shy preschoolers and the effects of assessment context. Journal of Child

Language, 36(1), 53-71. doi:

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1017/S0305000908008842

Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis : Introduktion till vetenskapsfilosofi (1. uppl.. ed.). Malmö: Gleerups utbildning.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ac7/1529480531526/Foersk ola-tidig-intervention_VR_2015.pdf

Williams. P., Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. (2016). Forskare: Då vet man att

barngruppen är för stor. Hämtad 2019-04-09 från: https://www.gp.se/debatt/forskare- då-vet-man-att-barngruppen-är-för-stor-1.15532

Williams, P,. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns olikheter - en pedagogisk utmaning.

Pedagogisk Forskning i Sverige, 5(4), 284-306. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Hämtad 2019-05-17 från : https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1102/953 Woods, H., Bosacki, S., & Coplan, R. J. (2016). Canadian Early-Childhood

Educators' Perceptions of Children's Gendered Shy, Aggressive, and Prosocial Behaviors. Journal of Research in Childhood Education, 30(3), 320-333. Hämtad 2019-05-09 från:

https://www-tandfonline-com.db.ub.oru.se/doi/full/10.1080/02568543.2016.11781 99?scroll=top&needAccess=true

Zhang, L., Eggum-Wilkens, N. D., Eisenberg, N., & Spinrad, T. L. (2018). Children’s Shyness, Peer Acceptance, and Academic Achievement in the Early School Years.

Merrill-Palmer Quarterly: Journal of Developmental Psychology, 63(4), 458–484.

Hämtad 2019-04-10 från:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1172587&site= ehost-live

Zimbardo, P.G. & Radl, S. (1982). Det blyga barnet: att förebygga och betvinga blyghet hos