Trenden visar att ambulansens framkörningstid blir allt längre. Detta anses motivera vidare studier inom detta område. Utvidgad IVPA med larm vid blödning och hotad luftväg är taget genom egen analys och intervjuer, vilken potentiell nytta det innebär för patienter är oklart då det ej finns lika mycket forskning inom detta som för hjärtstopp.
För att kunna påvisa en reell nytta med IVPA hade det krävts insyn i sjukvårdens journalsystem. Detta hade medfört att varje fall av IVPA hade kunnat granskas för att vidare utreda om räddningstjänstens insats haft betydelse för utfallet. Studien bygger nu på antagande utifrån medicinska studier som visar på tidens inverkan på utfallet för patienten. Det hade därför varit intressant med framtida studier som granskar patientjournaler från ärenden med IVPA för att undersöka den reella nyttan.
40
6 Slutsatser
I detta avsnitt presenteras slutsatserna utifrån frågeställningen, resultaten och analysen.
Det finns ett avtal mellan Nerikes Brandkår och Region Örebro län som innebär att SOS Alarm AB har möjlighet att larma räddningstjänst samtidigt som ambulans vid misstänkt hjärtstopp om ambulansens framkörningstid bedöms lång. Detta avtal uppfyller de krav som ställs på IVPA-avtal enligt SOSFS 2009:10 frånsett att överenskommelse kring medicinsk oxygen och naloxon saknas. Avseende utbildning, bemanning och utrustning vid IVPA finns en tydlig överenskommelse i avtalet. Att detta uppfylls enligt avtalet bekräftas även vid intervjuer med inblandade. Resultatet i denna studie visar därmed att räddningstjänsten har en god förmåga att utföra IVPA-uppdrag vad gäller personal, utbildning och utrustning.
Intervjuer och det insamlade materialet påvisar att räddningstjänsten har en god tillgänglighet i dagsläget och att utrymme rimligen finns för att öka antalet larm på de flesta räddningsstationerna. För de, i den här studien, potentiella områdena för utökning av IVPA-larm bedrivs redan utbildning och utrustning finns i dagsläget på flera stationer och kommer under 2020 finnas på samtliga. Om IVPA skulle utökas med livshotande blödning och hotad luftväg och det skulle utnyttjas i samma utsträckning som vid misstänkt hjärtstopp idag, skulle ökningen av antal larm per station vara marginell och bedöms ej påtagligt påverka tillgängligheten för räddningstjänsten.
De IVPA-larm som förekommit under 2018 tycks vara vid korrekta tillfällen enligt gällande avtal då räddningstjänstens framkörningstid är betydligt kortare vid samutlarmning med ambulans till misstänkta hjärtstopp.
Bristen på ambulanser och dess tillgänglighet är väl diskuterat i samhället och högaktuellt i media på senare tid. Ambulansens höga beläggningsgrad påvisas även i denna studie. Detta belyser vikten av ett välfungerande samarbete mellan ambulans och räddningstjänst inom områden som IVPA. Samarbetet bör givetvis utformas så att räddningstjänsten kan bibehålla sin kärnverksamhet med god tillgänglighet, men med en ökad tillgänglighet för individen i samhället i de akuta lägen hjälp behövs.
41
7 Referenser
Adolfsson, J., & Jardenius, M. (2014). Patientens upplevelse av att bli vårdad av
deltidsbrandmän. (Examensarbete, Högskolan i Borås, Borås). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Ahb%3Adiva-17942
Aldridge, E., Sethi, D., & Yon, Y. (2017). Injuries: a call for public health action in
Europe. Hämtad från World Health Organizations webbplats:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0018/348102/WH08_IJ_complete- web-version.pdf?ua=1
Ambulansen Region Örebro län. (2019). Uppdragsstatistik för 2018 [Dataset].
Bergslagens Räddningstjänst. (2020). Våra brandstationer. Hämtad 2020-03-29 från https://brt.se/om-oss/brandstationer
Bergvall, T., & Carnell, T. (u.å). Ambulanssjukvården Region Örebro län [PowerPoint- presentation]. Hämtad 2020-03-16 från
https://www.pro.se/PageFiles/337721/verksamheten/Distriktet/Eklunda%202%20 mars.pdf
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken: att skriva, presentera och
opponera. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dehre, A., & Törnbrink, A. (2014). Ambulanspersonals upplevelser av ambulansuppdrag
där de tillsammans med räddningstjänsten vårdar patienter drabbade av
hjärtstopp utanför sjukhus. (Examensarbete, Högskolan i Borås, Borås). Hämtad
från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1309801/FULLTEXT01.pdf
Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård. (2018).
Ambulanssjukvård. Riktlinjer för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård. Hämtad från
http://flisa.nu/getfile.ashx?cid=109148&cc=3&refid=82
Hjärt-Lungfonden. (u.å). Plötsligt hjärtstopp. Hämtad 2020-03-16 från https://www.hjart- lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Plotsligt-hjartstopp
HLR-rådet. (2020a). D-HLR för insatspersonal. Hämtad 2020-03-16 från https://www.hlr.nu/d-hlr-insatspersonal
42
HLR-rådet. (2020b). Fakta & riktlinjer. Hämtad 2020-03-16 från https://www.hlr.nu/fakta-riktlinjer
Holm, E., & Tongur, F. (2012). Att vara först på plats vid ett hjärtstopp. (Examensarbete, Högskolan i Borås, Borås). Hämtad från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1308550/FULLTEXT01.pdf
Håkansson, L., & Luther Wallin, I. (2018). Räddningstjänstpersonal i beredskap. (Examensarbete, Luleå tekniska universitet, Luleå). Hämtad från http://ltu.diva- portal.org/smash/get/diva2:1250738/FULLTEXT01.pdf
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Karlgren, U. (2019). Hjärt-lungräddning, teknik. Hämtad 2020-03-29 från
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hjart-lungraddning/teknik
Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003778-om-skydd-mot-olyckor_sfs-2003-778
Lag om vissa komunala befogenheter (SFS 2009:47). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-200947-om-vissa-kommunala-befogenheter_sfs-2009-47
Lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (SFS 2017:53). Hämtad från
Lagboken https://www.lagboken.se/Lagboken/sfs/sfs/2017/0-99/d_2915447-sfs- 2017_53-lag-om-andring-i-lagen-2003_778-om-skydd-mot-olyckor
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2014). Räddningstjänst i siffror 2013. Hämtad från https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27402.pdf
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2019). Räddningstjänst. Hämtad 2020- 03-16 från https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges- krishanteringssystem/samhallets-ansvar/raddningstjanst
Nerikes Brandkår. (2018). Värnpersonal. Hämtad 2020-03-16 från
http://www.nerikesbrandkar.se/omoss/jobbahososs/varayrken/varnpersonal.4.4a7f c109155fda1a3959341a.html
43
Nerikes Brandkår. (2019a). Brandman heltid. Hämtad 2020-03-16 från
http://www.nerikesbrandkar.se/omoss/jobbahososs/varayrken/brandmanheltid.4.4a 7fc109155fda1a39592d3c.html
Nerikes Brandkår. (2019b). Räddningspersonal i beredskap. Hämtad 2020-03-16 från http://www.nerikesbrandkar.se/omoss/jobbahososs/varayrken/raddningspersonalib eredskap.4.4a7fc109155fda1a39592e76.html
Nerikes Brandkår. (2019c). Uppdragsstatistik för 2018 [Dataset].
Nerikes Brandkår. (2019d). Våra stationer. Hämtad 2020-03-16 från
http://www.nerikesbrandkar.se/omoss/varastationer.4.74c7a8401530a8462e6737f. html
Region Örebro län. (2011). Sjukhus. Hämtad 2020-03-16 från
https://www.regionorebrolan.se/sv/Halsa-och-vard/Om-du-behover-vard/Sjukhus
Region Örebro län. (2019a). Samverkan regionens kommuner. Hämtad 2020-03-16 från https://www.regionorebrolan.se/sv/Regional-utveckling/Valfard--
folkhalsa/Samverkan-mellan-regionens-kommuner-1/Samverkan
Region Örebro län. (2019b). Ambulansavdelningen. Hämtad 2020-03-16 från https://www.regionorebrolan.se/sv/uso/Patientinformation/Kliniker-och- enheter/Akutkliniken/Ambulansavdelningen
Region Örebro län. (2020). Ambulans Örebro (Version 3.1.1) [Mobilapplikation]. Hämtad från https://play.google.com
Regionfakta. (2020). Statistik från län och regioner i Sverige. Hämtad 2020-03-16 från http://www.regionfakta.com
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor. (2019). Fakta om ambulanssjukvården. Hämtad 2020-03-16 från http://ambssk.se/ambulanssjukvard
Sachet, A., Svahn, A., Staberyd, P-O., Simonsson, R. (2017). Samarbetsavtal mellan
Region Örebro län och Nerikes Brandkår. Opubliserat avtal.
Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m (SOSFS 2009:10). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna- rad/konsoliderade-foreskrifter/200910-om-ambulanssjukvard-m.m
44
SOS Alarm AB. (2019a). Uppdragsstatistik för 2018 [Dataset].
SOS Alarm AB. (2019b). Vårdprioritering. Hämtad 2020-03-16 från
https://www.sosalarm.se/vara-tjanster/tjanstekatalog2/vardprioritering
Spahn, DR., Boullion, B., Cerny, V., Coats, TJ., Duranteau, J., Fernández-Mondéjar, E., … Rossaint, R. (2013). Management of bleeding and coagulopathy following major trauma: an updated European guideline. Critical care, 17(2). doi: 10.1186/cc12685.
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret. (2019). Hjärt-lungräddningsregistrets årsrapport
2019. Hämtad från https://hlrr.se/index.html
Svenska kommunförbundet & Landstingsförbundet. (2001). "I väntan på ambulans"
samverkan för ökad trygghet. Hämtad från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7099-970-8.pdf
Svensson, L., Rubenson Wahlin, R., Castrén, M., RosenQvist, M., Hollenberg, J. & Herlitz, J. (2009). Fler kan räddas efter hjärtstopp utanför sjukhus.
Läkartidningen, 106(8), 502-505
Søreide, K. (2009). Epidemiology of major trauma. Br J Surg. 96(7), 697-698. doi: 10.1002/bjs.6643
Uddman, R. & Davidsson, Å. (2020). Andningshinder, vuxna- differentialdiagnostik. Hämtad 2020-03-16 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1498
Weckström, J. (2019, 8 oktober). Antalet högprioriterade larm ökar –
Ambulansverksamheten ansträngd i Örebro. SVT Nyheter. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/brandman-fick-rycka-in-och-kora- ambulansen
Widmark, T., & Johansson, Å. (2016). Massiv blödning vid trauma. Läkartidningen