Då denna uppsats fokuserar på skolkuratorers del i samverkan och deras möjlighet att utveckla samverkan utifrån sin yrkesroll, är det relevant att undersöka hur skolkuratorernas samverkanspartner ser på sin del i att utveckla samverkan, det vill säga socialsekreterare. Utifrån denna uppsats kan vi se att skolkuratorer upplever att de till viss del är beroende av den enskilda socialsekreteraren för att ha möjlighet att utveckla samverkan, men även att socialtjänsten besitter en maktposition i samverkansarbetet. Genom denna vetskap är vår uppfattning att det är väsentligt att undersöka vilka möjligheter och hinder socialsekreterare upplever i samverkan. Detta skulle tillsammans med vår uppsats kunna ge en mer nyanserad bild av vilka förväntningar och förutsättningar som finns inom samverkansarbetet och vilka möjligheter respektive yrkesroll har att utveckla samverkan.
En ytterligare aspekt som skulle vara viktig att studera är hur ett antal skolkuratorer inom samma kommun förhåller sig till samverkan med socialtjänsten och huruvida deras upplevelser av samverkan med en gemensam socialtjänst stämmer överens. Då vi hade ett brett urval av skolkuratorer i denna uppsats som alla samverkade med olika socialtjänster, anser vi att det är av intresse att undersöka skolkuratorers möjlighet till utveckling av
samverkan när de organisatoriska förutsättningarna hos samverkansparten är densamma. Vår uppfattning är att det genom en sådan undersökning tydligare skulle framgå vilka
48
REFERENSER
Andersson, C. (2010). Samhällsinstitutioner i brytningstid: Den offentliga sektorns förändringsproblematik. Visby: Nomen.
Angelöw, B., & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Malmö: Liber.
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik (Rapport i socialt arbete, nr 121). Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bergmark, Å., & Lundström, T. (2005). Med förenade krafter?: Om individ- och
familjeomsorgens samverkan med andra myndigheter. Socionomen, forskningssupplement 17, 1-20.
Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar?: Möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg (Rapport i socialt arbete, nr 71). Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete.
Brown, C., Dahlbeck, D. T., & Sparkman-Barnes, L. (2006). Collaborative relationships: School counselors and non-school mental health professionals working together to improve the mental health needs of students. Professional School Counseling, 9, (4), 332-335. D-Wester, Y. (2005). Socionomen i skolan. Stockholm: Gothia.
Darlington, Y., & Feeney, J. A. (2008). Collaboration between mental health and child protection services: Professionals’ perceptions of best practice. Children and Youth Services Review, 30, 187-198.
El Ansari, W., Phillips, C. J., & Hammick, M. (2001). Collaboration and partnerships: Developing the evidence base. Health and Social Care in the Community, 9, (4), 215-227. Eliasson, B. (2010). Konsten med samverkan: Från idéer till praktik (licentiatavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (3 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
49
Farmakopoulou, N. (2002). What lies underneath?: An inter-organizational analysis of collaboration between education and social work. Brittish Journal of Social Work, 32, 1051-1066.
Frost, N., Robinson, M., & Anning, A. (2005). Social workers in multidisciplinary teams: Issues and dilemmas for professional practice. Child and Family Social Work, 10, 187-196. Grape, O. (2006). Domänkonsensus eller domänkonflikt?: Integrerad samverkan mellan myndigheter. I O. Grape, B. Blom & R. Johansson (Red.), Organisation och omvärld: Nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (47-72). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, R. (2002). Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, R. (2006). Nyinstitutionell organisationsteori: Från sociologi i USA till socialt arbete i Sverige. I O. Grape, B. Blom & R. Johansson (Red.), Organisation och omvärld: Nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (17-45). Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl., S-E Torhell övers.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod: En introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
Lennéer-Axelson, B., & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi (4 uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Lundgren, M., & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen: Samverkan och förebyggande arbete. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Morrison, T. (1996). Partnerships and collaboration: Rhetoric and reality. Child Abuse & Neglect, 20, (2), 127-140.
Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.
Patton, M. Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods (2 uppl.). London: Sage Publications, Inc.
Payne, M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete (B. Nilsson övers.). Stockholm: Natur och Kultur.
50
Sjöberg Backlund, Å. (2002). Råd och stöd – i gränslandet mellan skola och socialtjänst: Utvärdering av ett samarbetsprojekt mellan Socialförvaltningen och Barn- och
bildningsförvaltningen i Håbo kommun (Rapport i socialt arbete nr 102). Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete.
Stern, C. (1999). Nyinstitutionell organisationsteori. I G. Ahrne & P. Hedström (Red.), Organisationer och samhälle: Analytiska perspektiv (77-89). Lund: Studentlitteratur. Sundelin Wahlsten, V. (1997). Utveckling för att överleva: Utsatta familjer möter socialtjänst, hälsovård och skola. Stockholm: Kommentus Förlag AB.
Sundell, K. (1997). Child-care personnel’s failure to report child maltreatment: Some Swedish evidence. Child Abuse & Neglect, 21, (1), 93-105.
Sundell, K., & Flodin, B. (1994). Mellan stolarna: Vad händer när socialtjänsten inte samverkar kring barn som far illa (FoU-rapport 1994:16). Stockholm: Socialförvaltningen, FoU-byrån.
Sundell, K., & Flodin, B. (1997). Att samverka kring barn i riskzonen: ”ett mullvadsarbete som tar tid”: Utvärdering av samverkan i 19 kommuner. Stockholm: Svenska
Kommunförbundet.
Sundell, K., Lundström, U., Sjöberg, E., & Wettergren, L. (1992). Se till mig som liten är: En undersökning av socialtjänstens samverkan kring utsatta förskolebarn (FoU-rapport 1992:9). Stockholm: Socialförvaltningen, FoU-byrån.
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Walsh, M. E., Barrett, J. G., & DePaul, J. (2007). Day-to-day activities of school counselors: Alignment with the new directions in the field and the ASCA national model. Professional School Counseling, 10, (4), 370-378.
Vaughn, L., Bynum, R., & Hooten, M. A. (2007). Perceptions of the school counselor’s role: A challenge for the profession. The Alabama Counseling Association Journal, 33, (2), 8-18. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: http://www.vr.se/download/18.7f7bb63 a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_tf_2002.pdf (2012-03-13)
Wiklund, S. (2006a). Den kommunala barnavården: Om anmälningar, organisation och utfall (avhandling, sammanfattning). Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete.
51
Wiklund, S. (2006b). United we stand?: Collaboration as a means for identifying children and adolescents at risk. International Journal of Social Welfare, 16, 202-211.
Ødegård, A., & Willumsen, E. (2011). Felles insats eller solospill?: En kvalitativ studie om tjenesteyteres samarbeid omkring barn og unge. Norges barnevern, 88, (4), 188-199. Östberg, F. (2010). Bedömningar och beslut: Från anmälan till insats i den sociala barnavården (Rapport i socialt arbete nr 134). Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.