Förslag till fortsatta studier

Studien har fokuserat på att undersöka hur identifiering av värdeskapande aktiviteter med fokus på kund kan genomföras i livsmedelsbranschen med hjälp av Value Chain. Här finns det än mer att undersöka i form av en fallstudie, då de olika aktiviteterna kan identifieras och granskas på plats. En sådan undersökning skulle kunna ge viktiga insikter som endast upptäcks av medarbetare eller deltagande för att se hur modellen skulle kunna utvecklas ännu mer. Då framförallt med avseende på de primära aktiviteterna och användningen av KSM systemet i praktiken, både hos kund och handlare.

En annan faktor som hade varit intressant att undersöka är hur stor påverkan alla kundorienterade processer som identifierats med hjälp av Value Chain har på det faktiska resultatet i relation till en påverkan på kundnöjdheten. Detta hade kunnat studeras genom att ta en mer extern ansats där en enkätundersökning görs för att se till kundernas åsikter om hur detta påverkar deras köpbeteende och intryck. Genom en sådan undersökning skulle en tydligare bild ges av effekten externt och inte bara internt. Det är dock av författarnas åsikt att arbetet som görs internt i någon form resulterar till en påverkan externt eller i det dagliga arbetet med kund.

I fortsatta studier hade det även varit intressant att se till om liknande studier skulle kunna genomföras i andra branscher inom tjänstesektorn, där kunden är av överordnande karaktär, och om kommunikation och IT aspekten även här skulle behöva förbättras avseende dess fokus. Om detta är fallet skulle den generella modellens relevans, gentemot dagens samhälle, kunna ifrågasättas. Det ökade fokuset på kommunikations och IT:s relevans inom värdekedjan har i denna studie undersökts i en relativt enkel organisation i livsmedelsbranschen; där en hel del olika kommunikations system och IT-system har integreras i flera olika aktiviteter. En fortsatt studie skulle sålunda kunna fokusera på kommunikation eller IT istället, för att utöka/bestämma dess specifika relevans för modellen.

83

Källförteckning

Adebanjo, D (2001). "Understanding customer satisfaction - a UK food industry case study". British Food Journal, Vol. 103 Iss. 1, pp 36-45.

Alvesson M och Sköldeberg K (1994). “Tolkning och reflektion”. Lund: Studentlitteratur

Andersson-Anell J (2013). “Hållbarhet och CSR” (www). Hämtad från livsmedelsföretagen, http://www.livsmedelsforetagen.se/fokusomraden/hallbarhet-och-csr/. Hämtad 23 april 2014. Ax C, Johansson C & Kullvén H (2011). “Den nya ekonomistyrningen”. Malmö: Liber AB.

Axfood (2013). "Årsredovisning 2013" (www). Hämtad från Axfood, http://ir.myreport.se/show/axfood/show.asp?pid=135340110008. Hämtad 14 september 2014. Årsredovisning.

Bonney L, Clark R, Collins R & Fearne A (2007). “From serendipity to sustainable competeive

advamtage: Insights from Houston’s farm and their journey of co-innovation”, Supply Chain

Management: An International Journal, Vol. 12 Iss: 5, pp. 395-399.

Dagligvarukartan (2013). “Dagligvarukartan 2013” (www). Hämtat från DELFI, http://www.delfi.se/wp-content/uploads/Dagligvarukartan2013.pdf. Hämtat 2 maj 2014. Marknadsinformation om dagligvarubranschen.

Echeverri P & Edvardsson B (2002). “Marknadsföring i tjänsteekonomin”. Lund: Studentlitteratur.

Fearne A, Martinez M G & Dent B (2012). "Dimensions of sustainable value chains:

implications for value chain analysis", Supply Chain Management: An International Journal,

Vol. 17 Iss: 6, pp. 575 - 581.

Hart C W (2007). “Customer Focus”, Harvard Business Review, Vol. 85, Nr. 3, s.3032. Haxthausen O (2008). “Customer Focus”, Marketing Management. Vol. 17, Nr. 4,s.39-42.

ICA (2014). “ICA har vunnit Sustainable Brands 2013” (www). Hämtat från ICA, https://www.ica.se/ica-tar-ansvar/miljo/ica-har-vunnit-sustainable-brands-2013/. Hämtad 29 april 2014. ICAs Hemsida.

ICA (2012). “Årsredovisning 2012” (www). Hämtad från ICA,

http://reports.ica.se/ar2012sv/Materiale/Files/ICA+%C3%85rsredovisning+2012.pdf. Hämtad 23 april 2014. Årsredovisning.

ICA-handlarna (2012). “Om oss - Handelskraft” (www). Hämtat från ica-handlarna.se, http://ica-handlarna.se/Om-oss/Handelskraft-2012/Hela-Sveriges-matbutiker/. Hämtad 12 maj 2014.

Institute of Management Accountants (1996). "Value Chain Analysis for Assessing Competitive

Advantage". 10 Paragon Drive. Montvale, NJ 07645-1760.

Ivarsson L (2005). “Vad betyder kundfokus? En studie av närhet, kompetens och teknik”. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.

Jadranka, I (2006). "Prioritization of critical factors in delivering value to customers". Innovative Marketing, Vol. 2, Iss. 3.

Kaplan R S (2010). “Conceptual foundations of the Balanced Scorecard”. Harvard Business School, Working paper, 10-074.

Lin J-H (2008). “Configuring and reconfiguring service value creation model through value

shop perspective and service blueprint technique “ Int. J. Logistics Economics and

Globalisation, Vol. 1, Nos. 3/4, 2008.

McNair CJ et al (2001). “Cost management and value creation: the missing link”. The European Management Review 2001, 10:1, 33-50.

84 Mynewsdesk (2013). “Ranking Sweden - Sustainable Brand IndexTM 2013” (www). Hämtad

från Mynewsdesk,

http://www.mynewsdesk.com/se/sustainablebrandinsight/documents/ranking-sweden-sustainable-brand-index-26723. Publicerad 6 Maj 2013. Hämtad den 13 Maj 2014. Nyhetsportal.

Nilsson F, Olve N-G & Parment A (2010). “Ekonomistyrning för konkurrenskraft”. Malmö: Liber AB

Olsson H & Sörensen S (2001). “Forskningsprocessen”. Stockholm: Liber

Porter M E (1998). “Competitive Advantage: Creating and Sustaining Superior Performance”. The Free Press. New York, NY.

Porter M E & Kramer M R (2011). “Creating shared value”. Harvard Business Review, Vol. 89 Nos 1/2, p. 62-77.

Rienecker L & Stray Jørgensen P (2008). “Att skriva en bra uppsats”. 2 upplagan, Malmö: Liber.

Rosenqvist J (2010). "Food&Health - Förtroende för livsmedelsindustrin minskar" (www). Hämtad från Yougov, http://research.yougov.se/weblog/johan-rosenqvist/svenska-konsumenter-ar-framst-oroade-for-tillsatser-och-fortroendet-for-livsmedelsindustrin-minskar/ Hämtad 14 september 2014.

Salim E & Shaikh S N (2010). “Lean and Agila Value Chain Management: A guide to the next

level of improvememt”. J. Ross Publishing Inc.. Ft. Lauderdale, FL.

Satz L (2014). “Mer bonus på kundkorten - Är bonus och rabatter viktiga för dig när du

handlar?” (www). Hämtat från Sydsvenskan,

http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/mer-bonus-pa-kundkorten---ar-bonus-och-rabatter-viktiga-for-dig-nar-du-handlar/. Hämtad 23 april 2014.

SIFO (2009). "Känner man sig vilseledd eller lurad när man handlar? En undersökning bland

allmänheten" (www). Livsmedelsverket,

http://www.slv.se/upload/dokument/nyheter/2010/sifo_vilseledd_inkl_oppna_svar_dec.pdf. Hämtad 14 september 2014.

Smith J B & Colgate M (2007). "Customer Value Creation: A Practical Framework". Journal of Marketing Theory and Practice, Winter2007, Vol. 15, Iss. 1, p. 7-23. 17 p. 4 charts.

Söderlund M (1997). “Den nöjda kunden, kundtillfredsställelse - orsaker och effekter”. Malmö: Liber ekonomi.

Trombly M (2000). “Value-Chain Management”. Computerworld 5/22/2000, Vol. 34 Issue 21, p. 64, 1p.

Trost J (2005). “Kvalitativa intervjuer”. 3 upplagan, Lund: Studentlitteratur.

Value Chain Forum (2009). “Value Chain Management - Developing a more valuable and

certain future”. Logistics & Transport Focus, Vol. 11, p. 50-51, 2p.

Wikström S, Hedbom M & Turesson L (2010). "Försäljning eller värde för konsumenterna?

-Om livsmedelsföretagens problem med att skapa värde för konsumenterna".

Företagsekonomiska institutet. Stockholms universitet.

Yin, R K (2006). Fallstudier: design och genomförande. Upplaga 1:3. Stockholm: Liber AB. Zokaei A K & Simmons D W (2006). “Value chain analysis in consumer focus improvement: A

case study of the UK red meat industry”. International Journal of Logistics Management, Vol.

85

Bilagor