6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER
6.2 Förslag på fortsatta studier
Författaren förespråkar för mera studier inom den kreativa sektorn med anledning av att efterfrågan på underhållning och upplevelser ökar, sysselsätter fler människor och blir en allt viktigare del av den globala ekonomin. När de funktionella behoven är mättade övergår vår konsumtion till produkter som har ett symboliskt värde för oss såsom image, idéer, känslor och upplevelser.
Ett förslag till vidare studier kan vara att undersöka kontakter både i och utanför ett kreativt nätverk för att få en heltäckande bild av nätverksmedlemmarnas kontaktnätverk med social nätverksanalys. Ett annat förslag till vidare studier kan vara att studera relationer över tid i en longitudinell studie, där man kan undersöka förändringar i relationer i ett kreativt nätverk och vad som åstadkommer förändringar. Ett tredje förslag till vidare studier kan vara att undersöka tillit i dyadiska, tvåsidiga relationer i ett kreativt nätverk och effekterna på nätverksmedlemmarnas kreativitet och resultat.
32 KÄLLFÖRTECKNING
www.acusticum.se
Amabile, T.M. (1983) The social psychology of creativity: A componential conceptualization.
Journal of Personality and Social Psychology, 45, pp.357-377.
Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994) Företagsekonomisk metodlära. Studentlitteratur, Lund.
Baines, S. & Robson, L. (2001) Being self-employed or being enterprising? The case of creative work for the media industries. Journal of small business & Enterprise Development, Vol. 8 No. 4, pp.349-362.
Beccatini, G. (1991) The Marshallian industrial district as a socioeconomic notion. In
Industrial districts and inter-firm cooperation, ed. Pyke, I., Beccatini, G. & Sengenberger,
W., pp. 37-51. Geneva: International Institute for Labour Studies.
Bengtsson, M. & Kock, S. (1999) Cooperation and competition in relationships between competitors in business networks. Journal of Business and Industrial Marketing Vol.14 No. 3, pp.178-193.
Bernard, H.R., Johnsen, E.C., Killworth, P.D., McCarty, C. & Shelley, G.A. (1990) Estimating the size of personal networks. Social Network 12, pp.289-312.
Bilton, C. (2007) Management and Creativity: From Creative Industries to Creative
Management, Blackwell Publishing, Oxford.
Blau, P. (1964) Exchange and Power in Social Life. New York: Wiley.
Bradach, J.L. & Eccles, R.G. (1989) Markets versus hierarchies: from ideal types to business performance through innovation programmes. Small Business Economics, Vol. 13, p.219-234. Brusco, S. (1990) The idea of the industrial district. In Industrial districts and inter-firm
cooperation, ed. Pyke, I., Beccatini G. & Sengenberger, W., pp.10-19. Geneva: International
Institute for Labour Studies.
Byrne, D. (1971) The attraction paradigm. New York: Academic Press.
Chell E. & Baines S. (2000) Networking, Entrepreneurship and Micro Business Behaviour.
Entrepreneurship and Regional Development, 12, pp. 195-206.
Cook, K.S., Fine, G.A. & House, J.S. (1995) Sociological Perspectives on Social Psychology. Allyn and Bacon, Needham Heights, MA.
Dahmström, K. (1991) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Studentlitteratur, Lund.
33
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2003) Statistisk verktygslåda –
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund.
Drake, G. (2003) ’This place gives me space’: place and creativity in the creative industries.
Geoforum 34, pp.511-524.
Dussauge, P., Garrette, B. & Mitchell, W. (2000) Learning from competing partners: Outcomes and durations of scale and link alliances in Europe, North America and Asia.
Strategic Management Journal, 21, pp. 99-126.
Ebers, M. & Jarillo, J.C. (1997) The construction, forms, and consequences of industry networks. International Studies of Management Organ 27, pp. 3-21.
Emerson, R.M. (1972a) Exchange theory, part I: A psychological basis for social exchange.
Sociological Theories in Progress, Vol. 2, pp. 38-57, ed. Joseph Berger, Morris Zelditch, Jr.,
& Bo Anderson. Boston: Houghton-Mifflin.
Emerson, R. M. (1972b) Exchange theory, part II: Exchange relations and networks.
Sociological Theories in Progress, Vol. 2, pp. 58-87, ed. Joseph Berger, Morris Zelditch, Jr.,
& Bo Anderson. Boston: Houghton-Mifflin.
Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (1999) Att utreda, forska och rapportera. Studentlitteratur, Lund.
Festinger, L., Schachter, S. & Back, K. (1950) Social Processes in Informal Groups. Stanford, CA: Stanford Univ. Press.
Freeman, L.C. (1979) Centrality in social networks: Conceptual clarification. Social Networks 1, pp.215-239.
Granovetter, M. (1973) The strength of weak ties, American Journal of Sociology, Vol.78, pp.1360-1380.
Granovetter, M. (1985) Economic action and social structure: The problem of embeddedness.
American Journal of Sociology, Vol. 91, pp.481-510.
Gulati, R. (1999) Network location and learning. The influence of network resources and firm capabilities on alliance formation. Strategic Management Journal 20, pp.397-420.
Gulati, R., Nohria, N & Zaheer, A. (2000) Strategic networks. Strategic Management Journal, Vol 21, pp.203-216.
Hamel, G., Doz, Y. & Prahalad, C.K. (1989) Collaborate with your competitors - and win.
Harvard Business Review, Jan-Feb, pp.133-139.
Hampton, K.N. & Wellman, B. (2000) Examining community in the digital neighborhood:
Early results from Canada’s wired suburb. In Digital Cities: Technologies, Experiences and Future Perspectives, ed. T. Ishida, K. Isbister, pp. 194-208. Heidelberg: Springer – Verlag.
34
Hansen, M.T. (1999) The search-transfer problem: The role of weak ties in sharing knowledge across organization subunits. Administrative Science Quarterly 44, pp. 82-111. Homans, G.C. (1958) Social behavior as exchange. American Journal of Sociology, 63, pp. 597-606.
Human, S.E. & Provan, K. (1997) An Emerging Theory of Structure and Outcomes in Small-firm Strategic Manufacturing Networks. Academy of Management Journal, Vol 40 p. 368-403 Human, S.E. & Provan, K. (2000) Legitimacy building in the evolution of small-firm multilateral networks: A comparative study of success and demise. Administrative Science
Quarterly 45, pp.1-33.
Huston, T.L. & Levinger, G. (1978) Interpersonal attraction and relationships. Annu. Rev.
Psychol. 29, 115-156.
Jackson, I. & Tomlinson, P.R. (2009) The Role of Cooperation in Creative Industry: The Case of UK Studio Pottery. International Review of Applied Economics, Vol. 23 No 6, pp.691-708. Jaussi, K.S., Randel, A.E. & Dionne, S.D. (2007) I am, I think I can, and I do: The Role of Personal Identity, Self-Efficacy, and Cross-Application of Experiences in Creativity at Work.
Creativity Research Journal, Vol. 19, No. 2-3, pp. 247-258.
Kajüter, P. & Kulmala, H (2005) Open-book accounting in networks: Potential achievements and reasons for failures. Management Accounting Research 16, pp.179-204.
Kale, P. Singh, H. & Perlmutter, H. (2000) Learning and protection of proprietary assets in strategic alliances: building relational capital. Strategic Management Journal, March Special Issue 21, pp.217-237.
Kaufer, D.S. & Carley, K.M. (1993) Communication at a Distance: The Effect of Print on
Socio-Cultural Organization and Change. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.
Krishnan, R., Martin, X. & Noorderhaven, N.G. (2006) When Does Trust Matter to Alliance Performance? Academy of Management Journal. October 1, Vol 49, No 5, pp.894-917. Kuji, T. (1984) Exchange Theory and Sociology. Shinsen-sha, Tokyo.
Lambert, D.M., Emmelhainz, M.A. & Gardner, J.T. (1996) So you think you want a partner?
Marketing Management, 5(2).
Lash, S. & Urry, J. (1994) Economies of Signs and Space. Sage, London.
Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Studentlitteratur, Lund.
Levitt, T. (1986) The marketing imagination. New York: The Free Press.
Madhok, A. (1995) Opportunism and joint venture relationships: an exploratory study and a model. Scandinavian Journal of Management, Vol.11 pp.57-74.
35
Malmberg, A. & Maskell, P. (2002) The Elusive Concept of Localization Economies: Towards a Knowledge-Based Theory of Spatial Clustering. Environment and Planning A, 34 (3) March, pp.429-49, reset.
Mayer, R.C. Davis, J.H. & Schoorman F.D. (1995) An integrative model of organizational trust. Academy of Management Review, Vol. 20, pp.709-734.
McEvily, B. & Zaheer, A. (1999) Bridging ties: a source of firm heterogeneity in competitive capabilities. Strategic Management Journal 20 (12): p.1133-1156.
McLure Wasko, M. & Faraj, S. (2005) Why Should I Share? Examining Social Capital and Knowledge Contribution in Electronic Networks of Practice. MIS Quarterly Vol. 20 No 1/March pp.35-57.
McPherson, M., Smith-Lovin L. & Cook, J.M. (2001): Birds of a Feather: Homophily in Social Networks. Annual Review of Sociology, Vol. 27, pp. 415-444.
Mohr, J. & Spekman, R. (1994) Characteristics of partnership success: Partnership attributes, communication behavior, and conflict resolution techniques. Strategic Management Journal 15, pp.135-152.
Moore, D.S. (2000) The Basic Practice of Statistics. Second edition. Freeman & Company. Mowery, D., Oxley, J.E. & Silverman, B.S. (1996) Strategic alliances and interfirm
knowledge transfer. Strategic Management Journal, Winter Special Issue 17, pp. 77-91. Muthusamy, S.K. & White, M.A. (2005) Learning and Knowledge. Transfer in Strategic Alliances: A Social Exchange View. Organization Studies 26 (3): 415-441.
Nunally, J.C. (1978) Psychometric Theory. New York: McGraw Hill.
Perry-Smith, J.E. (2006) Social yet creative: The role of social relationships in facilitating individual creativity. Academy of Management Journal Vol. 49, No 1, pp.85-101.
Perry-Smith, J.E. & Shalley, C.E. (2003) The social side of creativity: a static and dynamic social network perspective. Academy of Management Review Vol. 28, No 1, pp.89-106. Phelps, C., Heidl, R. & Wadhwa, A. (2012) Knowledge, Networks, and Knowledge
Networks: A Review and Research Agenda. Journal of Management Vol.38, No 4, July 2012, pp.1115-1166.
Porter, M.E. (1998) Clusters and the new economics of competition. Harvard Business
Review, Nov-Dec, pp.77-90.
Powell, W.W. (1990) Neither market nor hierarchy: network forms of organizations. Research
in Organizational Behavior 12, pp.295-336.
Powell, W.W. & DiMaggio, J.P. (1991) The New Institutionalism in Organizational Analysis. University of Chicago Press, Chicago, IL.
36
Sacchetti, S. & Sugden, R. (2008) The governance of networks and economic power: the nature and impact of subcontracting relationships. Journal of Economic Surveys Vol. 17 No 5, pp.669-691.
Simonton, D.K. (1999) Origins of genius. New York: Oxford University Press.
Tiwana, A. (2008) Do bridging ties complement strong ties? An empirical examination of alliance ambidexterity. Strategic Management Journal, Vol 29, pp.251-272.
Tomkins, C. (2001) Interdependencies, trust and information in relationships, alliances and networks. Accounting, Organizations and Society (26), pp.161-191.
Torrance, E.P. (1974) Torrance tests of creative thinking. Lexington, MA: Personnel Press. Uriccho, W. (2004) Beyond the great divide: collaborative networks and the challenge to dominant conceptions of creative industries. International Journal of Cultural Studies, Vol. 7, No. 1, pp.79-90.
Uzzi, B. (1997) Social structure and competition in interfirm networks. Administrative
Science Quarterly 42, pp. 35-67.
Verbrugge, L.M. (1983) A research note on adult friendship contact: a dyadic perspective.
Soc. Forces 62, pp. 78-83.
Wellman, B. (1929) The school child’s choice of companions. J. Educ. Res. 14,pp. 126-32. Wellman, B. & Wortley, S. (1990) Different Strokes from Different Folks: Community Ties and Social Support. American Journal of Sociology Vol. 96 (3) pp.558-588.
Westerberg, M., Wincent, J. & Örtqvist, D. (2003) Ywood – Utvärdering av
Samverkansprojekt inom träsektorn i Västernorrland 2000-2002.
Westerberg, M. & Wincent, J. (2007) Networking Capability and Entrepreneurship:
Refinement of a Scale and Test of a framework.
Wilkinson, I., Young, L. & Vagn Freytag, P. (2005) Who chooses and who gets chosen?
Industrial Marketing Management 34, pp.669-680.
Wilson, N.C. & Stokes, D. (2005) Managing creativity and innovation. Journal of Small
Business and Enterprise Development, Vol.12 No. 3, pp.366-378.
Wincent, J. (2006) On Building Competitiveness in Strategic SME Networks. Empirical
Analysis of 54 Firms in Two Networks. Doctoral thesis, LTU 2006:04.
Zaheer, A. McEvily & Perrone (1998) Does Trust Matter? Exploring the Effects of Interorganizational and Interpersonal Trust on Performance. Organization Science. March/April 1998, Vol 9, No 2, pp.141-159.
Zipf G.K. (1949) Human Behavior and the Principle of Least Effort. Menlo Park, CA: Addison-Wesley.
37 Bilaga 1
Följebrev enkät Acusticum Luleå tekniska universitet
Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Examensarbete D, 2010/2011
Kontaktperson: Marjut Vaattovaara (073-318 53 84; marvaa-9@student.ltu.se)
Till Er som är verksam vid Acusticum företagsby:
Inbjudan att medverka i studie om informationsutbyten i ett kreativt nätverk
Mitt namn är Marjut Vaattovaara och jag studerar företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet. Jag arbetar för närvarande med mitt examensarbete ”Informationsutbyten i ett
kreativt nätverk” avseende företagsrelationer i ett regionalt, kreativt nätverk.
Studien avser att undersöka i vilken utsträckning företagen i ett regionalt, kreativt nätverk interagerar med varandra, hur kontakterna i nätverket ser ut och fungerar - och om det finns intresse av större samverkan. Resultaten från studien kan därför bidra till att utveckla företagssamverkan vid Acusticum som kan leda till framtida affärsmöjligheter.
• Enkäten distribueras till Ert postfack/postlåda fredag 27 maj - till samtliga företag vid Acusticum företagsby
• Enkäten är på ca tre sidor med frågor som består av både bundna och öppna svarsalternativ
• Era svar utgör underlag för studien och för möjligheterna att studien ska resultera i användbara resultat är avhängiga av Er medverkan.
• Samtliga företag som deltar i undersökningen kommer att få möjlighet att ta del av resultaten
• Resultaten från studien kommer att sammanställas och presenteras för PNF alternativt Kommunens tillväxtavdelning senare i år
• Arbetet kommer att publiceras i rapportform med Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet som uppdragsgivare
• Om Ni har frågor om studien går det bra att kontakta Marjut Vaattovaara på tfn
073-318 53 84 eller e-post: marvaa-9@student.ltu.se
Obs! Samtliga uppgifter och enkäten i sin helhet behandlas konfidentiellt och resultaten från studien kommer att presenteras på ett sådant sätt att svar från enskilda företag inte kommer att kunna urskiljas. Namn på personer eller företag kommer inte att på något sätt visas i resultaten eller i slutrapporten.
38 Bilaga 2
Vänligen uppge följande inledande uppgifter:
Företagets namn: Respondent/Befattning: Företaget registrerat (årtal):
Verksam vid Acusticum sedan (årtal): Antal anställda:
Produkt/bransch:
Min erfarenhet i branschen (år):
Läs påståendena och sätt ett X i rutan för det alternativ som passar bäst. Kategorierna är: 1= instämmer inte
2= instämmer endast i mycket liten utsträckning 3= neutral – kan inte ta ställning
4= instämmer delvis 5= instämmer klart
När det gäller det senaste året, vårt företag och de andra företagen
vid Acusticum kan följande nämnas… instämmer instämmer inte klart 1 2 3 4 5
1. vårt arbete har gynnats av att vårt företag har legat geografiskt nära de
andra företagen
2. det är en hög grad av likheter mellan de andra företagens
kärnkompetenser och vårt företags
3. det är en hög grad av kompletterande (olika men dock nödvändiga) mellan
de andra företagens resurser/färdigheter och vårt företags
4. organisationskulturen mellan de andra företagens och vårt företags är
liknande varandra
5. det har varit en bra överensstämmelse mellan vårt företags mål och de
andra företagens mål
6. de andra företagen har försett oss med viktiga resurser som det hade
kunnat vara svårt att få tillgång till på annat sätt
7. vårt företag har lärt sig att utbyta färdigheter, kunnande och teknologier
med de andra företagen
8. vårt företag har förvärvat nya tekniker, kompetenser eller teknologier
från de andra företagen
9. vårt företag har utvecklat nya idéer eller färdigheter tack vare sitt
medlemskap i Acusticum-nätverket
10. det är nära, personlig kontakt mellan företagen på flera nivåer
11. det finns ömsesidig respekt mellan företagen på flera nivåer
12. det finns ömsesidigt förtroende mellan företagen på flera nivåer
13. det finns personlig vänskap mellan företagen på flera nivåer
14. det finns hög ömsesidighet mellan företagen
15. vi litar på att beslut som fattas av de andra företagen kommer att gagna
vårt företag
16. vi känner att vi får en bra affär från dessa företag
17. våra relationer karaktäriseras av en hög grad av harmoni
18. Acusticum-nätverket har varit betydelsefullt (direkt eller indirekt) för att
vårt företag har förstärkt sin konkurrensposition på befintliga marknader
19. Acusticum-nätverket har varit betydelsefullt (direkt eller indirekt) för att
39
När det gäller det senaste året, vårt företag och de andra företagen
vid Acusticum kan följande nämnas… instämmer instämmer inte klart
1 2 3 4 5
20. Acusticum-nätverket har varit betydelsefullt (direkt eller indirekt) för att vårt företag har introducerat flera nya produkter och/eller tjänster
21. i vårt företag har det förekommit en stark betoning på forskning och utveckling, teknologiskt ledarskap och innovationer
22. vårt företag har uppvisat en stark benägenhet för högriskprojekt (med möjlighet till väldigt hög avkastning)
23. vårt företag har en vilja att bidra med information, vägledning och assistans till andra företag i Acusticum
24. vårt företag har en vilja att avsätta betydande resurser från det egna företaget till andra företag i Acusticum utan krav på kortsiktiga resultat
25. vårt företag har en vilja att snabbt få tydliga resultat av samverkansaktiviteterna på vårt eget företags prestationer
26. vårt företag har en vilja att använda sig av Acusticum-nätverket för att utveckla vårt företags förmåga att överleva på lång sikt
Min egen inställning har under det senaste året karaktäriserats av en vilja att… instämmer instämmer inte klart
1 2 3 4 5
27. användaAcusticum-nätverket till att förbättra vårt företags ställning
28. dela med mig av min kompetens för att stärka företagen i Acusticum
29. Om Ni skulle arrangera ett möte med 3-4 entreprenörer/”eldsjälar” för att utveckla ert område (inklusive konkurrenter), vilka skulle det vara? ………
………
………
………
30. Saknar Ni något företag som kan bidra till Er verksamhet? ………
………
………
31. Hur vill ni att Acusticum ska arbeta i framtiden? ………
………
………
blivit mer blivit mer negativ positiv 1 2 3 4 5
32. Vårt företags attityder till samverkan inom Acusticum har under det senaste året
För att besvara fråga 33 – använd er av företagslistan på sidorna 3-4.
33. Vilka företag i Acusticum-nätverket har ert företag under det senaste året varit i kontakt med angående frågor relaterade till ert företags verksamhet (affärer och utveckling)? Var vänlig och sätt ett X i rutan för det alternativ som bäst beskriver ert företags kontakter (direkta möten och telefonsamtal) vad avser kontakttid med dessa företag. Företag som ni inte haft någon kontakt med (0 timmar/år) – kan ni utelämna helt vid besvarande av fråga 33.
40
Sammanlagd kontakttid – timmar/år
0 1-8 9-40 41-160 > 160
1. Adamantus
2. Anders Westergren AB
3. Applådera
4. Atea Sverige AB
5. Big Boy RestaurangAB
6. Captain Norway 7. Dans i Nord 8. Danspool i Nord 10. Darub AB 11. Darub Närradio AB 12.Darub Radiotidningar AB 13. Digiwall Technology AB 14. E-handelsdoktorn 15. Evado
16. Event & Design Ltd
17. Evosport
18. Frank & Friends
19. Frekvens Produktion 20. GEEKTOWN kommunikationsbyrå 21. Go Business 22. Granat Webbyrå 23. Gretabolaget 24. ICT-Upplevelse 26. Interactive Institute 27. In The Cold AB 28. Iris Media 29. Itiro
30. Johan Sundström i Piteå AB
31. Klimatbyrån 32. Kompetenslaget 33. Lappland Kulturbyrå 34. Lidström Consulting AB 35. Massa Media 36. MEB Fastigheter
37. More Media Sverige AB
38. Norberg Ljudproduktion 39. Norrbottens Kammarorkester 40. Norrbottens 41. Norrbottensmusiken i Piteå 42. Personalstrategerna 43. Piteå Kammaropera 44. Processinggruppen
45. Ram och Reklam
46. REA
47. RICHWORKS
48. SEB
49. Soundimage
50. Speedledger
41
Sammanlagd kontakttid - timmar/år 0 1-8 9-40 41-160 > 160 51. Spelinstitutet 52. StudentConsulting Sweden AB 53. Studio Acusticum 54. Svevind 55. Svensk Elmiljöutveckling AB 56. TDC
57. The Trip Records
58. Thinkreativ International 59. Thomas Riklund AB Kommentarer: ……… ……… ……… ……… ………
Ja, tack, vårt företag önskar ta del av resultaten från denna studie. Tack för er medverkan!
42 Bilaga 3
Referenslista enkätfrågor
Frågorna till enkäten är hämtade från: Fråga
nr
Mäter Hämtade från:
1-5 Likheter Westerberg, Wincent & Örtqvist (2003)
6-9 Kunskapseffekter Westerberg, Wincent & Örtqvist (2003) (6)
Muthusamy & White (2005) (7-9)
10-14 Styrkan i sociala band Tiwana (2008) Strategic Mamagement Journal
15-17 Tillit Mohr & Spekman (1994) Strategic Management Journal
18-20 Resultateffekter Westerberg, Wincent & Örtqvist (2003)
23-24,28 Inställning till bidrag Wincent (2006) Journal of Enterprising Culture
25-27 Inställning till gåvor Wincent (2006) Journal of Enterprising Culture
29 Öppen fråga: Eldsjälar Westerberg, Wincent & Örtqvist (2003) Y-wood
30 Öppen fråga: Saknas Westerberg, Wincent & Örtqvist (2003) Y-wood
31 Öppen fråga: Framtid Westerberg, Wincent & Örtqvist (2003) Y-wood
32 Attityder till samverkan Westerberg, Wincent & Örtqvist (2003) Y-wood
33a 33b
Närverksstorlek Nätverksintensitet
a) Wincent (2006) Journal of Enterprising Culture a) Freeman (1979) Social Networks
b) Wincent (2006) Journal of Enterprising Culture b) Granovetter (1973) American Journal of
43 Bilaga 4
Operationella definitioner
Resultateffekter (av nätverksmedlemskapet)
Begreppet ’resultateffekter’ operationaliseras genom påståendena: 18) Acusticum-nätverket har varit betydelsefullt (direkt eller indirekt) för att vårt företag har förstärkt sin konkurrensposition på befintliga marknader, 19) Acusticum-nätverket har varit betydelsefullt (direkt eller indirekt) för att vårt företag har etablerat sig på nya marknader, 20) Acusticum-nätverket har varit betydelsefullt (direkt eller indirekt) för att vårt företag har introducerat flera nya produkter och/eller tjänster (Westerberg et al. 2003).
Kunskapseffekter (av nätverksmedlemskapet)
Begreppet ’kunskapseffekter’ operationaliseras genom påståendena: 6) de andra företagen har försett oss med viktiga resurser som det hade kunnat vara svårt att få tillgång till på annat sätt (Westerberg et al, 2003); 7) vårt företag har lärt sig att utbyta färdigheter, kunnande och teknologier med de andra företagen; 8) vårt företag har förvärvat nya tekniker, kompetenser eller teknologier från de andra företagen; 9) vårt företag har utvecklat nya idéer eller färdigheter tack vare sitt medlemskap i Acusticum-nätverket (Muthusamy & White, 2005).
Styrkan i sociala band (i nätverket)
Begreppet ’styrkan i sociala band’ operationaliseras genom påståendena: 10) det är nära, personlig kontakt mellan företagen på flera nivåer, 11) det finns ömsesidig respekt mellan företagen på flera nivåer, 12) det finns ömsesidigt förtroende mellan företagen på flera nivåer, 13) det finns personlig vänskap mellan företagen på flera nivåer, 14) det finns hög ömsesidighet mellan företagen (Tiwana, 2008).
Tillit (i nätverket)
Begreppet ’tillit’ (affärsorienterad) operationaliseras genom påståendena: 15) vi litar på att beslut som fattas av de andra företagen (vid Acusticum) kommer att gagna vårt företag; 16) vi känner att vi får en bra affär från dessa företag (vid Acusticum); och 17) våra relationer karaktäriseras av en hög grad av harmoni (Mohr & Spekman, 1994).
Inställning till gåvor (i nätverket)
Begreppet ’inställning till gåvor’ operationaliseras genom påståendena: 25) vårt företag har en vilja att snabbt få tydliga resultat av samverkansaktiviteterna på vårt eget företags prestationer, 26) vårt företag har en vilja att använda sig av Acusticum-nätverket för att utveckla vårt företags förmåga att överleva på lång sikt, 27) använda Acusticum-nätverket till att förbättra vårt företags ställning (Wincent, 2006).
Inställning till bidrag (i nätverket)
Begreppet ’inställning till bidrag’ operationaliseras genom påståendena: 23) vårt företag har en vilja att bidra med information, vägledning och assistans till andra företag i Acusticum, 24) vårt företag har en vilja att avsätta betydande resurser från det egna företaget till andra företag i Acusticum utan krav på kortsiktiga resultat, 28) dela med av min kompetens för att stärka företagen i Acusticum (Wincent, 2006).
Likheter (i nätverket)
Begreppet ’likheter’ operationaliseras genom påståendena: 1) vårt arbete har gynnats av att vårt företag har legat geografiskt nära de andra företagen, 2) det är en hög grad av likheter