Det vore av intresse att vid fortsatta studier med en bredare studiepopulation vidare undersöka studenters förhållningssätt till en hållbar matkonsumtion samt identifiera hinder till att
konsumera mer hållbart. Detta för att se vilka potentiella åtgärder som är lämpliga i syfte att underlätta hållbara matval genom exempelvis informationskampanjer eller subventioneringar samt vilka grupper som interventioner kan tänkas riktas mot.
7. Slutsats
Denna studie tyder på att studenters förhållningssätt i teorin gentemot mer hållbara matpraktiker inte alltid verkar överensstämma med förhållningssätt i praktiken. Vad som påverkar studenters förhållningssätt vore intressant att vidare studera. Skillnader mellan de som konsumerar en blandad kost, vegetarisk kost och vegansk kost och förhållningssätt till hållbar matkonsumtion verkar kunna finnas. Vissa studenter verkar även uppleva hinder för att konsumera mer hållbart där priset är ett av dessa. Att utveckla åtgärder i syfte att
underlätta för studenter att fatta mer hållbara matval vore av intresse för en mer hållbar matkonsumtion.
8. Referenser
Amcoff, E., Edberg, A., Enghardt Barbieri, H., Lindroos, A. K., Nälsén, C., Pearson, M. &
Warensjö Lemming, E. (2012). Riksmaten - vuxna 2010-11. Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket.
Andrews, A. & Granath, B. (2016). Omställning till hållbar värld brådskar. Hämtad från FN-förbundets webbplats:
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf
Antonetti, P. & Maklan, S. (2014). Feelings that Make a Difference: How Guilt and Pride Convince Consumers of the Effectiveness of Sustainable Consumption Choices. Journal of Business Ethics, 124(1), 117-134. doi: 10.1007/s10551-013-1841-9
Aschemann-Witzel, J., Haagen Jensen, J., Hyldetoft Jensen, M. & Kulikovskaja, V. (2017).
Consumer behaviour towards price-reduced suboptimal foods in the supermarket and the relation to food waste in households. Appetite, 116, 246-258. doi:10.1016/j.appet.2017.05.013 Baudry, J., Péneau, S., Allès, B., Touvier, M., Hercberg, S., Galan, P., … Kesse-Guyot, E.
(2016). Food Choice Motives When Purchasing in Organic and Conventional Consumer Clusters: Focus on Sustainable Concerns (The NutriNet-Santé Cohort Study). Nutrients, 9(88), 1-17. doi:10.3390/nu9020088
Bernardo, G. L., Jomori, M. M., Fernandes, A. C., Colussi, C. F., Condrasky, M. D., &
Proença, R. P. D. C. (2017). Nutrition and Culinary in the Kitchen Program: a randomized controlled intervention to promote cooking skills and healthy eating in university students – study protocol. Nutrition Journal, 16(1), 1-12. doi: 10.1186/s12937-017-0305-y
Biomedicinskt centrum. (2019). Institutioner. Hämtad 2019-04-23 från https://www.bmc.uu.se/forskning+%26+utbildning/institutioner/
Blichfeldt, S. B. & Gram, M. (2013). Lost in Transition? Student food consumption. Higher education, 65(3), 277-289. doi: 10.1007/s 10734-012-9543-2
Blåsenhus. (2019). Institutioner, avdelningar och enheter vid intendenturområdet Blåsenhus.
Hämtad 2019-04-23 från https://www.blasenhus.uu.se/inst-avd-enhet/
Brace, I. (2008). Questionniare Design: How to Plan, Structure and Write Survey Material for Effective Market Research. (2. ed.). London: Kogan Page Ltd
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Campbell-Arvai, V. (2015). Food-related environmental beliefs and behaviours among university undergraduates: A mixed-methods study. International Journal of Sustainability in Higher Education. 16(3), 279-295. doi:10.1108/IJSHE-06-2013-0071
Cranfield, J., Henson, S., & Blandon, J. (2012). The Effect of Attitudinal and Sociodemographic Factors on the Likelihood of Buying Locally Produced Food.
Agribusiness, 28(2), 205-221. doi: 10.1002/agr.21291
De Backer, C. J. & Huddlers, L. (2014). From meatless Mondays to meatless Sundays:
motivations for meat reduction among vegetarians and semi-vegetarians who mildly or significantly reduce their meat intake. Ecology of Food and Nutrition, 53(6), 639-657. doi:
10.1080/03670244.2014.896797.
de Boer, J. & Aiking, H. (2018). Prospects for pro-environmental protein consumption in Europe: Cultural, culinary, economic and psychological factors. Appetite, 121, 29-40. doi:
10.1016/j.appet.2017.10.042.
de Boer, J., Schosler, H. & Aiking, H. (2014). “Meatless days” or “less but better”? Exploring strategies to adapt Western meat consumption to health and sustainability challenges.
Appetite, 76, 120-128. doi:10.1016/j.appet.2014.02.002
Donati, M., Menozzi, D., Zighetti, C., Rosi, A., Zinetti, A., & Scazzina, F. (2016). Towards a sustainable diet combining economic, environmental and nutritional objectives. Attitude, 106, 48-57. doi: 10.1016/j.appet.2016.02.151
European Commission. (2016). Sustainable Food. Hämtad 2019-04-25 från http://ec.europa.eu/environment/eussd/food.htm
Florén, B., Sund, V., Krewer, C. & Angervall, T. (2015). Lätt att välja rätt - Klimatdata för medvetna val av livsmedelsråvaror i storkök. (SP Rapport 2015:47). Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2017). Food Balance Sheets.
Hämtad 2019-04-11, från http://www.fao.org/faostat/en/#data/FBS
Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2011). Global food losses and food waste - extent, causes and prevention. Rome: FAO
Hoffman, S. R., Stallings, S. F., Bessinger, R. C., & Brooks, G. T. (2013). Differences between health and ethical vegetarians. Strength of conviction, nutrition knowledge, dietary restriction, and duration of adherence. Appetite, 65, 139-144. doi:
10.1016/j.appet.2013.02.009
Howse, E., Hankey, C., Allman-Farinelli, M., Bauman, A., & Freeman, B. (2018). 'Buying Salad Is a Lot More Expensive than Going to McDonalds': Young Adults' Views about What Influences Their Food Choices. Nutrients, 10(8), 1-16. doi: 10.3390/nu10080996
Hushållningssällskapet. (2019). Vill du handla REKO? Hämtad 2019-05-27 från https://hushallningssallskapet.se/reko/vill-du-handla-reko/
Jordbruksverket. (2018). Hållbar produktion och konsumtion av mat. (17). Hämtad från file:///C:/Users/kg/Downloads/RAP.pdf
Juul, F., & Hemmingsson, E. (2014). Trends in consumption of ultra-processed foods and obesity in Sweden between 1960 and 2010. Public Health Nutrition, 18(17), 3096–3107.
doi:10.1017/S1368980015000506
Kamb, A., Svenfelt, Å., Carlsson-Kanyama, A., Parekh, V. & Bradley, K. (2019). Att äta hållbart? En kartläggning av vad hållbar matkonsumtion kan innebära. (Mistra Sustainable Consumption, Rapport 1:2). Stockholm: KTH
Klöckner, C. A. (2017). A stage model as an analysis framework for studying voluntary change in food choices - The case of beef consumption reduction in Norway. Appetite, 108, 434-449. doi: 10.1016/j.appet.2016.11.002.
Livsmedelsverket. (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. (Rapport 9). Hämtad från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2008/2008_livsm edelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf
Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket. (2018). More to do more action plan for food loss and food waste reduction by 2030 - summary. Uppsala: Livsmedelsverket Martens, P., Hansart, C., & Su, B. (2019). Attitudes of Young Adults toward Animals-The Case of High School Students in Belgium and The Netherlands. Animals, 9(3), 1-12. doi:
10.3390/ani9030088.
Martin, M., & Brandão, M. (2017). Evaluating the Environmental Consequences of Swedish Food Consumption and Dietary Choices. Sustainability, 9(12), 1-21. doi:10.3390/su9122227 Marmolejo-Ramos, F. & Siva Tian, T. (2010). The shifting boxplot. A boxplot based on essential summary statistics around the mean. International Journal of Psychological Research, 3(1), 37-45. doi:10.21500/20112084.823
Mäkiniemi, J. P. & Vainio, A. (2014). Barriers to climate-friendly food choices among young adults in Finland. Appetite, 74, 12-19. doi:10.1016/j.appet.2013.11.016.
Naturvårdsverket. (2013). FN:s klimatpanel Klimatförändring 2013 Den naturvetenskapliga grunden. (Rapport 6592). Hämtad från
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6592-8.pdf Naturvårdsverket. (2017). Hållbar mat. Hämtad 2019-04-12 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och-produktion/Hallbar-mat/
Naturvårdsverket. (2018). Matsvinn. Hämtad 2019-04-10 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Matsvinn/
Pohjolainen, P., Tapio, P., Vinnari, M., Jokinen, P. & Räsänen, P. (2016). Consumer consciousness on meat and the environment - Exploring differences. Appetite, 101, 37-45.
doi: 10.1016/j.appet.2016.02.012.
Povey, R., Wellens, B. & Conner, M. (2001). Attitudes towards following meat, vegetarian and vegan diets: An examination of the role of ambivalence. Appetite, 37, 15-26.
doi:10.1006/appe.2001.0406
Ruby, M. B., Heine, S. J., Kamble, S., Cheng, T. K., & Waddar, M. (2013). Compassion and contamination. Cultural differences in vegetarianism. Appetite, 71, 340-348.
doi:10.1016/j.appet.2013.09.004
Tobler, C., Visschers, V. H. M. & Siegrist, M. (2011). Eating green. Consumers’ willingness to adopt ecological food consumtion behaviors. Appetite, 57, 674-682.
doi:10.1016/j.appet.2011.08.010
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
United Nations Sustainable Development. (1992). United Nations Conference on
Environment & DevelopmentRio de Janerio, Brazil, 3 to 14 June 1992 AGENDA 21. Rio de Janerio: United Nations Sustainable Development
United Nations. (2015). Paris Agreement. Paris: United Nations
United Nations Development Programme. (2015). 12 Hållbar konsumtion och produktion.
Hämtad 2019-04-11 från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/
Vanhonacker, F., Van Loo, E. J., Gellynck, X., & Verbeke, W. (2012). Flemish consumer attitudes towards more sustainable food choices. Appetite, 62, 7-16.
doi:10.1016/j.appet.2012.11.003
Vermeir, I., & Verbeke, W. (2006). Sustainable food consumption: Exploring the consumer
“attitude - behavioral intention” gap. Journal of Agricultural and Environmental Ethics, 19, 169–194. doi: 10.1007/s10806-005-5485-3
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (ISBN:91-7307-008-4). Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Världsnaturfonden. (2019). Certifieringar på väg mot hållbarhet. Hämtad 2019-05-17 från https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/miljomarkt-kott/
Världsnaturfonden. (2019). Matkalkylatorn. Hämtad 2019-05-17 från https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/matkalkylator/
Warner, P. (2013). Testing association with Fisher’s Exact test. The Journal of Family Planning and Reproductive Health Care, 39(4), 281-284. doi:10.1136/jfprhc-2013-100747 Willett, W., Rockström, J., Loken, B., Springmann, M., Lang, T., Vermeulen, S., ... Murray, C. J. L. (2019). Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. (Lancet 2019; 393: 447–92). Hämtad från The Lancet Commissions webbplats: https://www.thelancet.com/action/showPdf?pii=S0140-6736%2818%2931788-4 Wood, A., Gordon, L. J., Röös, E., Karlsson, J. O., Häyhä, T., Bignet, V., … Bruckner, M.
(2019). Nordic food systems for improved health and sustainability. Baseline assessment to inform transformation. Stockholm: Stockholm Resilience Centre
World Commission on Environment and Development. (1987). Our common future: World Commission on Environment and Development. Oxford: Oxford Univ. Press.
Zhang, B., Lai, K. H., Wang, B. & Wang, Z. From intention to action: How do personal attitudes, facilities accessibility, and government stimulus matter for household waste sorting?
Journal of Environmental Management, 233(1), 447-458.
doi:10.1016/j.jenvman.2018.12.059.
9. Bilagor
Bilaga 1
Arbetsfördelning
Planering av studien och uppsatsarbetet 50/50 Litteratursökning 50/50
Datainsamling 50/50 Analys 50/50
Uppsatsskrivande 50/50
Bilaga 2
Enkät med följebrev
Enkät: Studenters förhållningssätt till hållbar matkonsumtion
Hej!
Vi är två studenter vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet som just nu skriver vårt examensarbete.
Studien syftar till att undersöka studenters förhållningssätt i teori och praktik till hållbar matkonsumtion.
Om du är student vid Uppsala universitet ingår du i den målgrupp som vi avser undersöka i studien, och vi vore därför tacksamma om du vill ta dig tid att delta.
Deltagande innebär att du besvarar en enkät som berör detta område. Det är anonymt och frivilligt att delta och du har när som helst, utan särskild förklaring, rätt att avbryta.
Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och bara inom ramen för denna undersökning.
Databearbetningen kommer att ske på gruppnivå och ingen enskild individ kommer att kunna urskiljas.
Frågorna i enkäten är utformade på så vis att du antingen ska ta ställning till olika påståenden, eller besvara frågor med flervalsalternativ.
Vid frågor, vänd dig gärna till oss!
Erika Helin och Karin Gustafsson Kontaktuppgifter:
Erika Helin:
erika.helin.1739@student.uu.se +3584573434161
Karin Gustafsson:
karin.gustafsson.9567@student.uu.se +46730472134
Handledare:
Iwona Kihlberg, Fil. Dr. och universitetslektor, Institutionen för kostvetenskap iwona.kihlberg@ikv.uu.se
Kön:
◯ Man
◯ Kvinna
◯ Jag identifierar mig inte med något av ovanstående alternativ Ålder: ___________
Fakultet:
◯ Farmaceutiska fakulteten
◯ Historisk-filosofiska fakulteten
◯ Juridiska fakulteten
◯ Medicinska fakulteten
◯ Samhällsvetenskapliga fakulteten
◯ Språkvetenskapliga fakulteten
◯ Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
◯ Teologiska fakulteten
◯ Fakulteten för utbildningsvetenskaper Kosthållning:
◯ Blandad kost
◯ Vegetarisk kost
◯ Vegansk kost
◯ Annat: _______________
1. Jag anser att jag överkonsumerar “utrymmesmat” (chips, godis, bakverk, glass, etc.).
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
2. Jag konsumerar flera gånger i veckan någon form av “utrymmesmat” (chips, godis, bakverk, glass, etc.).
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
3. Jag anser att växtbaserade produkter i större utsträckning bör ersätta animaliska produkter.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
4. Jag har minskat min konsumtion av animaliska produkter.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
5. Jag anser att det är viktigt att spara matrester.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls 6. Jag sparar alltid matrester.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
7. Jag anser att vildväxande grönsaker, frukt, bär och svamp ska tillvaratas t.ex. genom konservering, torkning, frysning.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
8. Jag tar tillvara på vildväxande grönsaker, frukt, bär och svamp t.ex. genom konservering, torkning, frysning.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
9. Jag anser att lokal produktion bidrar till en mer hållbar matkonsumtion.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
10. Jag handlar så ofta som möjligt lokalproducerade livsmedel.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls 11. Konsumerar du kött?
◯ Ja
◯ Nej
12. Jag anser att om kött konsumeras då bör det vara certifierat av t.ex. KRAV.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
13. Jag väljer alltid certifierat kött (av t.ex. KRAV) om jag står inför ett köttval.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
14. Jag anser att matkonsumtionen måste bli mer hållbar.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
15. Jag anser att min matkonsumtion är hållbar.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
16. Jag tänker alltid på hållbar matkonsumtion när jag väljer mat.
◯ Stämmer helt
◯ Stämmer ganska bra
◯ Stämmer varken bra eller dåligt
◯ Stämmer inte så bra
◯ Stämmer inte alls
17. Anser du att det finns hinder till att konsumera mer hållbar mat?
◯ Ja
◯ Nej
18. Vilket är det största hindret till att konsumera mer hållbar mat?
◯ Priset
◯ Smaken
◯ Tillgängligheten
◯ Faktabaserad information
◯ Annat: _________________