7. Diskussion
7.5 Förslag på fortsatta studier
Studier kring kat-bruket i Sverige är bristfälliga och forskning bör fokuseras på:
• Kartläggning om kat-bruket på nationell nivå i Sverige, även vilka grupper som använder kat.
• Att utvärdera de olika projekt mot kat som finns i Sverige.
• Att identifiera hur hälsofrämjande åtgärder kan formas på organisationsnivå. • Hur deltagande ”empowerment” med hälsofrämjande arbete kan möjliggöras och
34
Referenser
Advisory Council on the Misuse Drugs (ACMD) (2005). Kat (Qat): Assesment of risk to the
individual and communities in the UK. Bristol: ACMD University of Bristol.
Ahmed, A. G. & Salib, E. (1998). The Kat users: a study of kat chewing in Liverpool’s Somali men. Medical Science Law vol. 38, no. 2, pp. 165-169.
Alem, A. (1997). Mental health in rural Ethiopia – studies on mental distress, suicidal
bahaviour and use of kat and alcohol. Diss. Umeå University Medical Dissertation,
Department of Psychiatry. Umeå: Umeå University.
Alexandersson, M. (1994). Metod och medvetande. Diss. Göteborg Studies in Educational Sciences 96. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Al-Ghdaian, A.A. (1983). Kat in the Shari’ah (Islamic Law). Proceedings of International
Conference on Kat; Jan 17-21. Antananarivo: Madagaskar.
Al-Motarreb, A., Baker, K. & Broadley, K. J. (2002). Kat: Pharmacological and medical aspects and its social use in Yemen. Phytotheraoy Research vol. 16, pp. 403-413. Al-Motarreb, A., Brancon, S., Al-Jaber, N., Al-Adhi, B., Al-Jailani, F., Salek, M.S. & Broadley, K.J. (2005). Kat chewing is a risk factor for acute myocardial infarction: a case study. British Journal of Clinical Pharmacology vol. 59, no. 5, pp. 574-581.
Andersson, G. (2002). Utvecklingsekologi och sociala problem. I Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur.
Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Andra utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur. Baasher, T. & Sedoun, R. (1983). The epidemiology of kat. Proceedings of International
Conference on Kat; Jan 17-21. Antananarivo: Madagaskar.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development – Experiments by nature and
design. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Bhui, K., Craig, T., Mohamud, S., Warfa, N., Stansfeld, S.A., Thornicroft, G., Curtis, S. & McCrone, P. (2006). Mental disorders among Somali refugees – developing culturally appropriate measures and assessing socio-cultural risk factors. Social Psychiatry
Epidemiological vol. 41, pp. 400-408.
Byansansa, J., Hellmén, O. & Wallin, A.M. (1999). ”Har dom inte fattat att vi är här för att
stanna?”- En intervjuundersökning bland Somaliska barnfamiljer. Örebro: NotaBene
(projektrapport 1).
Cox, G. & Rampes, H. (2003). Adverse effects of kat: a review. Advances in Psychiatric
Treatment vol. 9, pp. 456-463.
Dahlgren, L., Emmelin, M. & Einkvist, A. (2004). Qualitative Methodology for International
35
Dhaifalah, I. & Santavy, J. (2004). Kat habit and its health effect. A natural amphetamine.
Biomedicine papers vol. 148, no. 1, pp. 11-15.
Dupont, H. J. B., Kaplan, Ch., Verbraeck, H., Braam, R. V. & Wijngaart, G. (2005). Killing time: drug and alcohol problems among asylum seekers in the Netherlands. International
Journal of Drug Policy vol.16, pp. 27-36.
Elmi, A.S. (1983). The chewing of kat in Somalia. Journal of Ethnopharmacology vol. 8, no. 2, pp. 163-176.
Elmi, A.S., Ahmed, Y.H. & Samatar, M.S. (1987). Experience in the control of kat-chewing in Somalia. Bulletin on Narcotics vol. XXXIX, no 2, pp. 51-57.
Eriksson, M., Ghani, N. A. & Kristiansson, B. (1991). Kat-chewing during pregnancy-effect upon the off-spring and some characteristics of the chewers. East African Medical Journal vol. 68, no. 2, pp. 106-111.
Ghani, N. A., Eriksson, M., Kristiansson, B. & Qirbi, A. (1987). The influence of kat-chewing on birth-weight in full-term infants. Social Science Medicine vol. 24, no. 7, pp. 625-627. Green, L.W., Richard, L. & Potvin, L. (1996). Ecological foundations of health promotion.
American Journal of Health Promotion vol. 10, no. 4, pp. 270-281.
Griffith, P., Gossop, M., Wickenden, S., Dunworth, J., Harris, K. & Lloyd, C. (1997). A Transcultural pattern of drug use: qat (kat) in the UK. British Journal of Psychiatry vol. 170, pp. 281-284.
Griffiths, P. (1998). Qat use in London: a study of qat use among a sample of Somalis living
in London. London: Home Office, Central Drug Prevention Unit (Papper 26).
Lepp, M. & Ringsberg, K. C. (2002). Phenomenography – a Qualitative Research Approach. I Hallberg, L. R-M (red.). Qualitative Methods in Public Health Research – Theoretical
Foundations and Practical Examples. Lund: Studentlitteratur.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1991). Etik: forskningsetiska principer
för humaniora och samhällsvetenskap. Ny upplaga. Stockholm.
Kalix, P. (1987). Kat: Scientific knowledge and policy issues. British Journal of Addiction vol. 82, pp. 47-53.
Karlsson, S. (2006). Reducing farming household vulnerability in connection to kat
cultivation – A case study in Gotu Onoma, Ethiopia. Master thesis in Biology, Swedish
University of Agriculture, SLU Uppsala, Department of Urban and Rural Devolopmen, Eviromental Communication.
Kebede, D. Alem, A., Mitike, G., Enquselassie, F., Berhande, F., Abebe, Y., Ayele, R., Lemma, W., Assefa, T. & Gebremichaels, T. (2005). Kat and alcohol use and risky sex behaviour among in-school and out-of-school youth in Ethiopia. BMC Public Health vol.5, no. 109.
36
Larsson, S. (1993). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik vol. 4. Magnusson, T. & Rössel, L. (2006). ”Flyktingarna behöver möjligheter, inte bara
påtryckningar för att åka hem” – en rapport om återvändande och återuppbyggnad i
Somalia. Göteborg & Stockholm: Göteborg Initiativet & Sociala Missionen.
McLeroy, K.R., Bibeau, D. Steckler, A. & Glanz, K. (1988). An Ecological perspective on health promotion programs. Health Education Quarterly vol. 15, no. 4, pp. 351-377.
Moberg, U. (2004). Knark kontra kultur: en studie av katmissbruket i Göteborg och vad som
görs för att förhindra det. Alkohol- och narkotika prevention, Göteborgs Universitet,
Socialmedicin.
Nabuzoka, D. & Badhadhe, F. A. (2000). Use and perception of kat among young Somalis in a UK city. Addiction Research vol. 8, no.1, pp. 5-26.
Niklasson, L. (1997). Somaliska familjer I Stockholm: En undersökningav somaliska familjers
nätverk och integration. Stockholm: Resursförvaltningen för skola och socialtjänst,
Forsknings- och utvecklingsenheten (FoU-rapport 20).
Odenwald, M., Neuner, F., Schauer, M., Elbert, Th., Catani, C., Lingenfelder, B., Hinkel, H., Häfner, H. & Rocckstroh, B. (2005). Kat use as risk factor for psychotic disorders: A cross- sectional and case control study in Somalia. BMC Medicine vol. 3, no. 5.
Olsson, M. & Wergilis, R. (2001). Kat, Somalier och integration. Examensarbete 10 poäng, Lunds Universitet, Socialhögskolan.
Patel, Sh., Wright, S. & Gammampila, A. (2005). Kat use among Somalis in four English
cities. Online Report 47/05 London: Home Office.
Regeringens proposition (2002). Mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet. (Proposition 2002/03:35).
Rikskriminalpolisen (RKP) (2005). Narkotika situationen i Sverige: årsrapport 2004. Tullverket, Huvudkontoret, analysenheten. (rapport 2005:6).
Alexandersson, M (1997). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Toennes, S. W. & Kauerts, G. F. (2004). Driving under the influence of kat – alkoloid concentrations and observations in forensic cases. Forensic Science International vol. 140, pp. 85-90.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Warsame, C. J. (1997). Qaadka iyo Dhibaatooyinkiisa. Ontario: Premier Quality Printing. World Health Organization, WHO (1980). Review of pharmacology of kat. Bulletin on
37
World Health Organization, WHO (1986). Ottawa charter for Health Promotion. Geneve: World Health Organization.
World Health Organization, WHO (1999). Health 21, The health for all policy framework for
Bilaga 1: Kat-busken som växer någonstans i gränsen mellan Somalia och Etiopien. (Fatumo Osmans eget foto)
Bilden nedan visar en Marduuf (en portion) kat som är lindat i bananblad.
Bilaga 2: Beslagsstatistik 2000-2005
Bilaga 3: Informationsbrevet på svenska
Information om studien: Uppfattningar om användning av kat
Mitt namn är Fatumo Osman. Jag är sjuksköterska och skall genomföra min
breddmagisteruppsats inom folkhälsovetenskap. Syftet med min uppsats är att undersöka uppfattningar om användning av kat hos Somalier i Sverige.
Kat tuggas inom den somaliska gruppen som en social aktivitet i gemenskap samt för att hålla sig vaken. Mitt intresse är att undersöka om det finns olika synsätt och uppfattningar om användning av kat. Målet är att den här studien kan bidra med mer kunskap och förståelse om kat till personalen inom hälso- och sjukvården. Deltagande i studien är frivilligt.
Studien sker i form av intervjuer med bandinspelning. Intervjun kommer att ske på somaliska. Det finns även möjlighet att göra det på svenska. Inga namn eller platser kommer att beröras. Informationen kommer att hanteras enbart av mig och min handledare. Du kan när som helst under studiens gång avbryta ditt deltagande, utan att behöva uppge anledning till detta. Intervjumaterialet kommer enbart att användas till uppsatsen.
Önskar du mer information om studien kan du vända dig till: Studerande
Fatumo Osman Leg. Sjuksköterska, Magistersstuderande
Mälardalens Högskola, Institution för vård- och folkhälsovetenskap Tel: 0707-518508
E-post: fatumo.osman@mdh.se
Handledare Maja Söderbäck
Lektor vid institutionen för vård- och folkhälsovetenskap, Mälardalens högskola Tel.: 021-101615
E-post: maja.soderbeck@mdh.se
Jag har tagit del av ovanstående informationen och samtycker att delta studien.: Man Kvinna
………. Tel:
Bilaga 4: Informationsbrevet på somaliska
Warbixinta cilmi baaristaan: Afkaarta isticmaalka qaadka
Magacayga waa Fatumo Ahmed Osman. Waxaan ahay neersis, waxaana hadda sameeynayaa teesahayga/curiskayga maastarka. Ula jeedada curiskayga wuxuu yahay inaan baaro afkaarta ay ka qabaan Soomaalida ku nool iswiidhan isticmaalka qaadka.
Qaadka waxay soomaalida u isticmaalaan wada kulan, munaasabado iyo mararka qaarkii inay soo jeedaan. Waxaan jeclahay inaan baaro inay jiraan fikrad iyo aragti kala gedisan oo ku saabsan isticmaalka qaadka. Ula jeedadeyda waxay tahay in cilmi baaristaan ay kordhiso aqoonta iyo fahamka dadka u shaqeeya daryeelka caafimaadka. Ka Qaybqaadashada cilmibaaristaan waad u Madaxbanaan tahay, oo wax qasab ah ma’aha.
Cilmi baaristaan waa qaab wareeysi ah, oo cajalad lagu duubayo. Luqada af-soomaaliga ayuuna wareeysiga u dhacayaa. Haddaad dooneyso luqada Iswiidhishka in lagugu wareeystana weey suurta galeysaa. Wax magac ah ama meesha aad deegantahay kumo wareeysan doono. Wareeysigaaga waa mid qarsoodi ah, waxaa keliya oo gacantiisa ay ku jirtaa aniga iyo macalinkayga. Markaad doontidna waad ka bixi kartaa ka qayb qaadashada wareeysiga, adigoon u baahnayn inaad sheegto sababta aad uga baxday. Qoraalka wareeysiga waxaan keliya oo aan u isticmaali doonaa curiskeyga.
Haddaad dooneysid macluumaad dheeraad ah oo ku saabsan cilmi baaristaan, kala xiriir: Ardayga
Fatumo Osman Leg. Sjuksköterska, Magistersstuderande
Mälardalens Högskola, Institution för vård- och folkhälsovetenskap Tel: 0707-518508
E-post: fatumo.osman@mdh.se
Macalinka Maja Söderbäck
Lektor vid institutionen för vård- och folkhälsovetenskap, Mälardalens högskola Tel.: 021-101615
E-post: maja.soderbeck@mdh.se
Warbixinta kor ku xusan waan fahmay, waxaana ogolahay inaan ka qayb galo cilmi baaristaan:
Rag Dumar ………. Tel:
Bilaga 5: Intervjuguide på svenska Demografisk data
• Ålder:
• Sysselsättning:
• Hur länge har personen/familjen bott i Sverige:
1. Hur ser du på att tugga kat? När tuggas den, i vilket sammanhang? När tuggas den inte? Varför?
Varför tuggas den? Varför tuggas den inte?
Vad är det som är positivt med kat tuggande?
Kan du ge ett exempel?
Vad är det som är negativt med kat tuggande?
Kan du ge ett exempel
2. På vilket sätt påverkar kat individens hälsa? 3. På vilket sätt påverkar kat familjen?
4. Känner du till hur svenska lagen ställer sig till kat användande? 5. Hur ser det ut kat-tuggande bland Somalier i Sverige?
6. Hur skulle man kunna förebygga användande av kat?
Bilaga 6: Intervjuguide på somaliska
Qaabka wareysiga
• Da’daada
• Waxaad qabato (shaqo, waxbarasho) • Intee ayaad dagantahay dalkaan Iswiidhan.
1. Sideed u aragtaa isticmaalka qaadka?
Goorma/xiliyadee ayaa la cunaa qaadka, qaabkeena loo cunaa?(yurub, somalia, rag & dumar, keli)
Goorma/xiligee ayaan la cunin qaadka? Sababtu maxay tahay? Sababta qaadka loo cuno maxay tahay?
Sababta aan loo cunin maxay tahay?
Waa maxay faa’iidooyinka uu cunida qaadka leeyahay? Wax tusaale ah ma iga siin kartaa?
Waa maxay qasaaraha uu cunida qaadka leeyahay? Wax tusaale ah ma iga siin kartaa?
2. Sidee buu qaadka u saameeyaa caafimaadka qofka? 3. Sidee buu qaadku u saameeyaa qoyska?
4. ma garaneysaa wuxuu sharciga iswiidhishka ka qabo isticmaalka qaadka? 5. Isticamaalka qaadka ee soomaalida degan ee iswiidhan waa sidee?
6. Sidee looga hortagi karaa isticmaalka qaadka?
Haddii lagu kala doorsiiyo cunida qaadka ama cabida alkolada, keebaad dooran lahayd ? Sababtu maxay tahay ?
Bilaga 7: Exempel från den fenomenografiska analysen
Identifiera uppfattningar
Dekontextualisera
Beskrivningskategori
Jag har växt upp i ett land där kat ses som normal ting. Folk säger att det är ett ”helig träd/busk” och ”andligföda” Det finns en stor skillnad om hur kat ses i Somalia och i Sverige. Här är det narkotika klassat och i Somalia är det en ”andlig föda” ( Man A)
Andlig föda
Föda
När de somaliska samhällena visar sin gästfrihet vid bröllop eller annat möte är det viktigt att bjuda gästerna på kat. Så att alla kan prata och att blir avslappnade. En del bröllop i Storbritannien bjuds alla män på kat. Om kat inte finns, så finns det inte heller ett bra umgänge. Att bjuda på kat är att respektera. Men de skandinaviska länderna är det olagligt. (Man A)
Visar på gästfrihet
Utan kat – dåligt umgänge Viktigt att bjuda – ger respekt
Kat-bruk skapar social
gemenskap
Kat tuggas på kvällarna efter jobbet och helgerna i Storbritannien och Holland. Men i Sverige finns det inte vanliga ställe (mafrash) som man kan gå och tugga kat. Det kan hända att kat inte kommer på helgen och kommer i stället på tisdag. Då tuggar de på tisdag och det blir svårt för personen att gå till jobbet nästa dag. I Östafrika tuggar man en specifik tid t.ex. efter jobbet en stund, sedan jobbar en del på kvällarna eller sover. (Man A)
Skall tuggas på särskilda tider Skall tuggas på särskilda platser