Här följer några förslag på ämnen som är relevanta för denna studie:
1 Verifiera resultatet genom undersökning av antal cellers inverkan på resultatet.
2 Verifiera resultatet genom att göra praktiska utredningar när bygget är klart.
3 Undersöka ytterligare parametrar som inte tas upp i detta arbete, som strålning, internlaster och
ventilation.
4 Studera olika geometrier, som möbler eller andra typer av hinder och undersök deras inverkan på
luftbeteendet.
Referenser
Anticimex, (2005), Begreppsförklaringar, Tillgänglig på:
http://bostad.lansfast.se/data/CFil/453QTH98/39J5NOSJ_q70_mFile_cmNone.pdf
Blazec J., (2005), Computational fluid dynamics: Principles and applications, second ed. London: Elsiver. Bülow-Hübe H. (2001), Fönsterfysik och energitransport genom fönster, Tillgänglig på:
http://www.lth.se/fileadmin/energi_byggnadsdesign/images/Utbildning/ABK100/F8_PM_f_nsterfysik.pdf
Christianson S. & Olenmark M., (2009), Urban vindkraft – Dagens kunskapsläge, Tillgänglig på:
http://cvi.se/uploads/pdf/Kunskapsdatabas%20teknik/ovriga%20publikationer/Urban_vindkraft_dagens_ku nskapslage_Olenmark_Christianson_20091023.pdf
CFD-Online, (2006), Eddy Viscosity, Tillgänglig på:
http://www.cfd-online.com/Wiki/Eddy_viscosity
CFD-Online, (2007), Mesh classification, Tillgänglig på:
http://www.cfd-online.com/Wiki/Mesh_classification
CFD-Online, (2011), Spalart-Allmaras model, Tillgänglig på:
http://www.cfd-online.com/Wiki/Spalart-Allmaras_model
CFD-Online, (2011), K-Omega models, Tillgänglig på:
http://www.cfd-online.com/Wiki/K-omega_models
CFD-Online, (2012), Navier-Stokes equations, Tillgänglig på:
http://www.cfd-online.com/Wiki/Navier-Stokes_equations
CD-Adapco, (2012), Wizard Guide, Star-CCM+ Version 7.06.012 Esi, (2013) Has Your Simulation Converged?, Tillgänglig på:
http://support.esi-cfd.com/esi-users/convergence/
Gavhed D. och Holmér I., (2006), Det termiska klimatet på arbetsplatsen, Tillgänglig på:
http://nile.lub.lu.se/arbarch/arb/2006/arb2006_02.pdf
Heiselberg P, (1994), Draft Risk from Cold Vertical Surfaces. Build Environ.
1994;29:297-301
Höglund I, (1984), Fönsterteknik, Tillgänglig på:
http://www-v2.sp.se/energy/ffi/luftrorelser.asp
Incoord, (2011), Kungliga Musikhögskolan – ett Infutureprojekt, Tillgänglig på:
http://www.incoord.se/sida/nyheter/#Kungliga-Musikhoegskolan-ett-Infutureprojekt
INNOVA, (1997), Thermal Comfort, Tillgänglig på:
http://www.cardiff.ac.uk/archi/msc/OIServer/innova-comfort/innova-comfort.htm
Jonsson H., (2001), Turbulent Forced Convection Air Cooling of Electronics with Heat Sinks Under Flow Bypass
Jonsson H. Bohdanowicz P. Granryd E. och Vicatos G., (2009), Sustainable Energy Utilisation, S. 42.
Stockholm: US-AB.
Lafforgue D., (2010), Sails: from experimental to numerical, Tillgänglig på:
http://www.finot.com/ecrits/Damien%20Lafforgue/article_voiles_english.html#Titre_1
Lafforgue D., (2012) Calculation of Added Mass in the Proximity of the Seabed for an Oscillating Disc, Tillgänglig på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:566146/FULLTEXT01.pdf
Murthy J. Y., (2002), Numerical Methods in Heat, Mass and Momentum Transfer (draft notes), School of Mechanical
Engineering, Purdue University.
NE, (2013), anistropi, Tillgänglig på:
http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/anisotropi/115017
NE, (2013), ideal strömning, Tillgänglig på:
http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/ideal-str%C3%B6mning
NE, (2013), laminär, Tillgänglig på:
http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/lang/lamin%C3%A4r-str%C3%B6mning.
NE, (2013), Navier-Stokesekvationer, Tillgänglig på:
http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/lang/navier-stokes-ekvationer
NE, (2013), turbulent, Tillgänglig på:
http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/lang/turbulens
Nenvander L. E. och Elmarsson B., (1994), Fukt handbok: praktik och teori, S. 314. Stockholm: Svenskt Tryck
AB.
Olsson-Jonsson A., (2011), Fakta om fönster, Tillgänglig på:
http://www-v2.sp.se/energy/ffi/fakta_fonster.asp
Olsson-Jonsson A., (2011), Kyla och drag, Tillgänglig på:
http://www-v2.sp.se/energy/ffi/kyla_drag.asp
Olsen N., (2011b), Numerical modeling and Hydraulics, Trondheim: The Norwegian University of Science and
Technology.
Rueegg T. Dorer V. Steinemann U., (2001), Must cold air down draughts be compensated
when using highly insulating windows?, I: Energy Buildings, 2001, 33, S. 489-493.
Rodi W. (1980). Turbulence models and their applications in hydraulics. Rotterdam, The Netherlands: Balkema A. A Socialstyrelsen, (2005), Temperatur inomhus, Tillgänglig på:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9865/2005-101-6_20051016.pdf
Symscape, (2013), Polyhedral, Tetrahedral, and Hexahedral Mesh Comparison, Tillgänglig på:
http://www.symscape.com/polyhedral-tetrahedral-hexahedral-mesh-comparison
Weiming W. Rodi W. och Wenka T., (2000), 3D Numerical Modeling of Flow and Sediment Transport in Open
Appendix A
Här är några bilagor tagna från underkonsulter till Incoord. I Dessa bilagor beskrivs utförandet av de glasade konstruktionerna samt vilka alternativ som rekommenderas i bygget. Informations och teknisk data om glasens egenskaper är även tillgängligt.
Appendix B
Här är en samling för samtliga residualer av de avancerade simuleringarna som kördes. Samtliga figurer visar att numeriken har konvergerats då det största felet ligger kring 0,1 %.
Residualer för U-värde = 0,9 W/m2K och Utomhustemperatur = 0 ℃
Residualer för U-värde = 0,9 W/m2K och Utomhustemperatur = -5 ℃
Residualer för U-värde = 0,9 W/m2K och Utomhustemperatur = -15 ℃
Residualer för U-värde = 0,9 W/m2K och Utomhustemperatur = -20 ℃
Residualer för U-värde = 1,0 W/m2K och Utomhustemperatur = -5 ℃
Residualer för U-värde = 1,0 W/m2K och Utomhustemperatur = -10 ℃
Residualer för U-värde = 1,0 W/m2K och Utomhustemperatur = -20 ℃
Residualer för U-värde = 1,1 W/m2K och Utomhustemperatur = 0 ℃
Residualer för U-värde = 1,1 W/m2K och Utomhustemperatur = -10 ℃
Residualer för U-värde = 1,1 W/m2K och Utomhustemperatur = -15 ℃
Appendix C
Här simulerades ett fall med 504335 celler jämfört med grundmodellens (4) 390937 celler, se Tabell 4, vilket innebär en cellökning med ca 30 %. Figurerna nedan visar luftens rörelse samt dess hastigheter i vistelsezonen (10 cm över golv). Luftens hastighet är omkring 0 m/s närmast glasfasaden, sedan växer hastigheten och sprider sig i riktning mot innerväggen. Den beräknade medelhastigheten i vistelsezonen är ca 0,31 m/s och den högsta hastigheten är 0,50 m/s.
Appendix D
Här simulerades ett laminärt fall i syfte att jämföra luftens rörelser med grundmodell 4 (turbulent fall). Rand- och begynnelsevillkoren för det laminära fallet är det samma som i grundmodell 4, där utomhustemperaturen respektive U-värdet är -10 respektive 1. Figurerna nedan visar luftens rörelse samt dess hastigheter i vistelsezonen (10 cm över golv). Luftens riktning är ganska homogen, dess hastighet är kraftigast nära glasfasaden men avtar ju längre in mot innerväggen. Den beräknade medelhastigheten i vistelsezonen är ca 0,09 m/s och den högsta hastigheten är 0,2 m/s.