För den framtida forskningen hade en studie av större omfattning varit intressant. Ett genomförande av en liknande studie på gymnasieskolor i hela Västmanlands Län eller i hela Sverige för att se hur de arbetar med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa. Skolor inom olika län och regioner skulle kunna jämföra de olika hälsoinsatserna och dess resultat med varandra. Det hade det givit en helhetsbild av hur det hälsofrämjande arbetet ser ut i hela Sverige. På så sätt hade styrkor med det hälsofrämjande arbetet tydliggjorts och
uppmärksammats men även svagheter och förbättrings-utvecklingsmöjligheter hade kunnat belysas.
REFERENSLISTA
Adelman, H. S., & Taylor, L. (2000). Promoting Mental Health in Schools in the Midst of School Reform. Journal of School Health, 70(5), 171-178. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1746-1561.2000.tb06467.x
Almutairi, F. A. Mental illnes in Saudi Arabia: an overview. Psychology Research and
Behavior Management, 2015(8), 47-49. doi:
http://dx.doi.org/10.2147/PRBM.S79268
Amaral, G., Geierstanger, S., Soleimanpour, S., & Brindis, C. Mental health characteristics and health-seeking behaviors of adolescent school-based health center users and nonusers. Journal of School Health, 81(3), 138-145. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1746-1561.2010.00572.x
Biddle, S. (2016). Physical activity and mental health: evidence is growing. World
Psychiatry 15(2), 176-177. doi: https://doi.org/10.1002/wps.20331
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber. Europeiska Gemenskapernas Kommission. (2005). Grönbok – Förbättring av befolkningens
psykiska hälsa. Mot en strategi för Psykisk hälsa i Europa unionen. Bryssel: Europeiska Kommissionen.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsans utveckling – årsrapport 2019. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 2019-03-19 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Grabowski, D., Hansen, J. A., Wallaing, J., & Jensen. B. B. (2017). Principled Promotion of Health: Implementing Five Guiding Health Promotion Principles for Research-Based Prevention and Management of Diabetes. Societies, 7(2), 2-15. doi:
https://doi.org/10.3390/soc7020010
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Haro, J. M., Mateos, J. L. A., Bitter, I., Mainard, J. D., Leboyer, M., Lewis, S. W., & Tilley, T. (2014). ROAMER: roadmap for mental health research in Europe.
International Journal of Methods in Psychiatric Research, 23(1), 1-14. doi:
https://doi.org/10.1002/mpr.1406
Jakobsson, R. (2015). Bättre arbetsmiljö: Handbok. Stockholm: Prevent.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3:3. Lund: Studentlitteratur AB.
Regeringen. (2019). Utredning om insatser inom psykisk hälsa överlämnad till regeringen. Hämtad 2019-03-19 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/utredning-om-insatser- inom-psykisk-halsa-overlamnad-till-regeringen/
Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Upplaga 4:2. Lund: Studentlitteratur AB.
Proctor, E., Silmere, H., Raghavan, R., Hovmand, P., Aarons, G., Bunger, A., Griffey, R., & Hensley, M. (2011). Outcomes for Implementation Research: Conceptual Distinctions, Measurement Challenges, and Research Agenda. Administration and Policy in
Mental Health Services Research, 38(2), 65-76. doi: 10.1007/s10488-010-0319-7
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Socialstyrelsen och Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. (Artikelnummer 2016- 11- 4) Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11- 4.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Kraftig ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna. Hämtad 2019-03-19 från
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarno chungavuxna
Teachman, B. A., McKay, D., Barch, D. M., Prinstein, M. J., Hollon, S. D., & Chambless, D. L. (2018). How Psychosocial Research Can Help the National Institute of Mental Health Achieve Its Grand Challenge to Reduce the Burden of Mental Illnesses and Psychological Disorders. American Psychologist, 003(066X), 2-17. doi:
http://dx.doi.org/10.1037/amp0000361
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Winroth, J. (2018). Organisationshälsa: En bok om hållbart arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (1996). Creating supportive enviroments for health. Stories
from the Third Conference on Health Promotion, Sundsvall, Sweden(Public Health
in Action 3). Hämtad från https://apps.who.int/iris/handle/10665/41861 World Health Organization. (2001). Evaulation in Health Promotion: Principles and
perspectives(European Series 92). Hämtad från
http://www.euro.who.int/en/publications/abstracts/evaluation-in-health- promotion.-principles-and-perspectives
World Health Organization. (2014). Mental health: a state of well-being. Hämtad 2019-03- 19 från https://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/
World Health Organization. (2018). Mental health: strengthening our response. Hämtad 2019-03-19 från https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/mental- health-strengthening-our-response
World Health Organization. (1986). The Ottowa Charter for Health Promotion. Hämtad 2019-03-19 från
BILAGA A; MISSIVBREV
MISSIVBREV
Hej!
Mitt namn är Victor Andersson och läser min sista termin på Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens Högskola i Västerås. Jag går mitt sista år och ska nu genomföra mitt examensarbete på kandidatnivå. Syftet med studien är att undersöka upplevelser från elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete gällande psykisk hälsa bland gymnasieelever på en gymnasieskola i Västmanlands Län.
Det ligger därför i mitt intresse att intervjua dig som arbetar med gymnasieelever, för att få information kring hur ni arbetar med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa. Intervjun förväntas att pågå i ungefär 30 minuter där intervjun kommer spelas in via mobiltelefon. Det inspelade materialet kommer att skrivas ut för att kunna bearbetas och analyseras. När studien är slutförd och examinerad kommer ljudfilerna att raderas.
De uppgifterna du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen annan förutom jag, min handledare och examinator kommer ha tillgång till
intervjumaterialet, samt att din information kommer endast användas för studiens syfte. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan i studien. Examensarbetet kommer vara slutfört i april 2019 och kommer därefter att publiceras i databasen DiVA.
Jag vore tacksam om du ville ställa upp på att bli intervjuad eftersom du har den information jag är intresserad av. Kontakta mig eller min handledare om du har några frågor.
Hör gärna av dig till någon av mina nedanstående kontaktuppgifter.
Intervjun kommer att äga rum mellan vecka 11–13 och jag är flexibel avseende tid och plats. Tack på förhand!
Med vänlig hälsning Victor Andersson
Författare:
Mail: Van16002@student.mdh.se Telefon: 070-750 58 79
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
INTERVJUGUIDE
Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser från elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete gällande psykisk hälsa bland gymnasieelever på en gymnasieskola i Västmanlands Län. Intervjun kan avbrytas när som helst om du önskar.
Bakgrunds- och öppningsfrågor:
- Hur kommer det sig att du började arbeta med elevhälsa? - Vilka ingår i elevhälsan och vilken roll har respektive anställd?
Tema 1 - Elevhälsoteamets uppfattning om gymnasieelevernas psykiska hälsa - Hur skulle du beskriva psykisk hälsa?
- Vad är din uppfattning om gymnasieelevernas psykiska hälsa?
- Hur har den psykiska hälsan hos gymnasieeleverna utvecklas under tiden du har arbetat med elevhälsa?
- Vad är din upplevelse av vad det är som påverkar gymnasieelevernas psykiska hälsa?
Tema 2 - Elevhälsoteamets arbete med att främja psykisk hälsa bland gymnasieeleverna.
- Kan du beskriva vad främjande innebär för dig?
- Hur går ni till väga i arbetet med att främja elevernas psykiska hälsa?
- Vad för resurser tillhandahålls ni i arbetet att främja elevernas psykiska hälsa? - Finns det någon policy eller handlingsplan i arbetet med att främja elevernas
psykiska hälsa?
- Följdfråga: Om ja, beskriv. Om nej, varför inte?
Tema 3 – Hur elevhälsoteamet utvärderar resultat i arbetet med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa
- Kan du beskriva hur ni utvärderar resultat i arbetet med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa?
- Vad anser du behöver utvecklas för att arbetet med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa ska förbättras?
Förslag på följdfrågor: Kan du beskriva?... Kan du utveckla?... Kan du förklara hur?... Kan du ge ett exempel?...