Behovet av ytterligare kunskaper och vidare undersökningar kring området våld och kriminalitet kan motiveras i relation till Agenda 2030 och de Globala målen. I delmål 16 beskrivs det att samhällen fria från våld är en viktig faktor för hållbar utveckling och att våld orsakar mänskligt lidande samt skadar samhällets sociala och ekonomiska utveckling. Delmål 16 syftar till att minska alla former av våld samt att stärka de institutioner som arbetar förebyggande mot våld och brottslighet (FN-förbundet, u.å.).
I framtida undersökningar kan det vara av intresse att inkludera fler stödjande aktörer för att få ytterligare perspektiv på de hinder och möjligheter som finns i arbetet med våldsutövande ungdomar. Förslagsvis kan rättsväsendet och polisen inkluderas, då även de möter och arbetar med ungdomar som begått våldsbrott. Vidare undersökningar med fler aktörer inkluderade kan bidra med mer kunskap som leder till ett förbättrat samarbete och samsyn mellan olika professioner, vilket i sin tur underlättar för utvecklingsmöjligheter och samtidigt motverkar hinder som uppstår.
REFERENSLISTA
Amemiya, J., Kieta, J., & Monahan, K. C. (2017). Adolescent Offenders' Qualitative
Reflections on Desistance From Crime. Journal of research on adolescence, 27 (4), 765-781. doi: 10.1111/jora.12313
Andersson, S.I. (2018). Hälsopsykologi (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Arbetsförmedlingen. (u.å.). Platsbanken. Hämtad 2020-03-12 från
https://arbetsformedlingen.se/platsbanken/annonser/23915746
Björkenstam, E., Björkenstam, C., Vinnerljung, B., Hallqvist, J., & Ljung, R. (2011). Juvenile delinquency, social background and suicide–a Swedish national cohort study of 992 881 young adults. International Journal of Epidemiology, 40(6), 1585-1592. doi: 10.1093/ije/dyr127
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2.uppl.). Stockholm: Liber.
Brottsförebyggande rådet. (2014). Brott begångna av barn: En utvärdering av ändringarna i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare under 15 år. Hämtad 2020-04-09 från
https://www.bra.se/download/18.6cde4de61493868542de8a/1418894209941/2014_ 20_Brott_begagna_av_barn.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2020b). Det brottsförebyggande arbetet i Sverige: Nuläge och utvecklingsbehov 2020. Hämtad 2020-04-09 från
https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de530483eb/1584967512608/202 0_Det_brottsforebyggande_arbetet_i_Sverige.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2019). Kriminalstatistik 2018: Personer lagförda för brott-slutlig statistik. Hämtad 2020- 03-28 från
https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e1ab60/1559115026093/Sam manfattning_lagforda_2018.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2020a). Kriminalstatistik 2019: Personer lagförda för brott- slutlig statistik. Hämtad 2020-11-09 från
https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de53064bbf/1590651051037/Sam manfattning_lagforda_2019.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2009). Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling. Hämtad 2020-03-27 från
https://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980001575/1371914736934/2 009_orsaker_till_brott_bland_unga.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2018). Skolundersökningen om brott 2017: Om utsatthet och
delaktighet i brott. (Rapport 2018:15). Hämtad 2020-04-09 från
https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e1094/1544004050335/2018 _15_Skolundersokningen_om_brott_2017.pdf
Carroll, A., Gordon, K., Haynes, M., & Houghton, S. (2013). Goal Setting and Self-Efficacy Among Delinquent, At-Risk and Not At-Risk Adolescents. Journal of youth and
adolescence, 42 (3), 431-443. doi: 10.1007/s10964-012-9799-y
Choe, D. E., & Zimmerman, M.A. (2014). Transactional Process of African American Adolescents’ Family Conflict and Violent Behavior. Journal of Research on
Adolescence, 24(4), 591-597. doi: 10.1111/jora.12056
Cohen, M. &., Piquero, A. (2009). New evidence on the monetary value of saving a high risk youth. Journal of Quantitative Criminology, 25, 24–49. doi: 10.1007/s10940-008- 9057-3
Falk, Ö., Wallinius, M., Lundström, S., Frisell, T., Anckarsäter, H., & Kerekes, N. (2014). The 1 % of the population accountable for 63 % of all violent crime convictions. Social
Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 49(4), 559-571. doi: 10.1007/s00127-013-
0783-y
FN-förbundet. (u.å.). Agenda 2030-globala mål för hållbar utveckling. Hämtad 2020-10-08 från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete- for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research:concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
education today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Janlert, U., Winefield, A.H., & Hammarström, A. (2015). Length of unemployment and
health-related outcomes: a life-course analysis. The European Journal of Public
Health, 25(4), 662-667. doi: 10.1093/eurpub/cku186
Kriminalvården. (u.å.). Puls-behandling för våldsdömda. Hämtad 2020-10-30 från https://www.kriminalvarden.se/behandling-och-
vard/behandlingsprogram/valdsbrott/puls/
Lindblom, S., Eriksson, L., & Hiltunen, A. J. (2017). Evaluation of the cognitive intervention programme 'A New Direction' targeting young offenders in Sweden. Journal of
Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 18(2), 176-190. doi:
10.1080/14043858.2017.1307545
Regeringskansliet. (2016). Tillsammans mot brott-Ett nationellt brottsförebyggande program. Hämtad 2020-11-20 från
https://www.regeringen.se/49592e/contentassets/76df5b6ae10e4b19930273284d15c 928/tillsammans-mot-brott.-ett-nationellt-brottsforebyggande-program.-
kortversion-av-skrivelse-201617126
Rikspolisstyrelsen. (2014). Sociala insatsgrupper-vad är det?. Hämtad 2020-10-29 från https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/sociala-insatsgrupper/
Socialstyrelsen. (u.å.). Barn och unga i socialtjänsten. Hämtad 2020-04-09 från
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i- socialtjansten/
Socialstyrelsen. (2020). Barn och unga som begår brott-Handbok för socialtjänsten. Hämtad 2020-11-10 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-2-6577.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Unga och brott i Sverige: Underlagsrapport till barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Hämtad 2020-04-02 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-5-37.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Utvärdering av sociala insatsgrupper-effekter för individen. Hämtad 2020-06-25 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-10-20.pdf
Statens institutionsstyrelse. (u.å.). Vår verksamhet. Hämtad 2020-04-09 från https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/
Statens institutionsstyrelse. (2019). SiS Årsredovisning 2019. Hämtad 2020-11-26 från
https://www.stat-inst.se/globalassets/arsredovisningar/sis-arsredovisning-20192.pdf Steketee, M., Junger, M., Junger-Tas, J., Marshall, I.H., & Maljevic, A. (2013). Sex differences
in the predictors of juvenile delinquency: females are more susceptible to poor environments; males are influenced more by low self-control. Journal of
BILAGA A; MISSIVBREV
Hej!
Mitt namn är Anna Jansson och jag studerar sista terminen på folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Det är nu dags att genomföra mitt examensarbete på kandidatnivå. Arbetet avser att belysa fenomenet ungdomar och våld. Därför kontaktar jag
dig som aktivt arbetar med ungdomar som är våldsbenägna och/eller begått våldsbrott.
Ett deltagande i studien innebär att du kommer bli intervjuad av mig där du kommer att få belysa dina personliga upplevelser kring ämnet. Intervjun beräknas ta ungefär 30–40 minuter och den kommer spelas in. Den information som du lämnar i intervjun kommer att analyseras och sedan utgöra studiens resultat. Att medverka i studien är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande samt ångra redan lämnad information.
Dina personuppgifter och den informationen som du lämnar kommer att behandlas
konfidentiellt, vilket innebär att det förvaras så att inga obehöriga kan ta del av den förutom
jag och min handledare Caroline Taxén. Examensarbetets slutliga resultat presenteras så att din identitet inte på något vis kan spåras och insamlat material kommer att raderas när examensarbetet är godkänt.
Vid frågor och funderingar får du gärna kontakta mig eller min handledare enligt uppgifter nedan.
Vänliga hälsningar Anna Jansson
Kontaktuppgifter Student: Anna Jansson
Mail: ajn17022@student.mdh.se Telefon: 070 848 68 35
Handledare:Universitetsadjunkt Caroline Taxén
Mail: caroline.taxen@mdh.se Telefon: 070 477 32 65
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
1. Hej, kan du berätta kort om vilken arbetsroll du har och vad du gör i din arbetsroll? 2. Hur ser du på fenomenet ungdomar och våld idag?
3. Våldsutövande bland ungdomar tycks ha ökat i dagens samhälle - hur ser du på det? 4. Varför har du valt att just arbeta med inriktning mot våldsamma och våldsbenägna
ungdomar?
5. Vilken nytta ser du med ditt arbete?
6. Hur ser du på dina tidigare erfarenheter vad gäller arbetet med våldsamma eller
våldsbenägna ungdomar?
Exempel på följdfråga: Upplever du att det är viktigt att ha tidigare erfarenheter likt en utbildning?
7. Vilka hinder kan du se i ditt arbete med dessa ungdomar?
Hur hanterar/löser du eventuella situationer där hinder dyker upp?
8. Hur hanterar du svårigheter/problematik som du får möta i din arbetsroll?
- Hantera aggressiva/ledsamma/våldsamma ungdomar
- Ovillighet bland ungdomar att vilja tillfriskna från eventuellt behandlingsbart tillstånd
Exempel på följdfråga: Tar du/får du hjälp/assistans/stöd från andra aktörer och/eller yrkesgrupper och/eller kollegor?
9. Vilka möjligheter kan du se i arbetet med dessa ungdomar?
Utöver det som du och jag nu pratat om, är det någonting som du skulle vilja tillägga?