Förslag på framtida forskning

Tanken med studien i ett begynnande skede var att undersöka hur elever med matematikångest upplever sin matematikundervisning och vad de kan se för orsaker till sin matematikångest. Vi var också nyfikna på om de själva kunde sätta ord på när under deras skolgång som den mate- matikångest de upplever började. Eftersom det åldersspann vi tänkte oss, elever i årskurs 4 – 9, består av barn i åldrarna 9 – 16 år och eftersom ämnet högts troligt är känslomässigt jobbigt för dem, rekommenderades vi att inte gå vidare med den sortens studie. Men vi är fortfarande ny- fikna på elevernas egna upplevelser. Om man istället för elever i grundskolan riktar sig mot elever i gymnasieåldern, som ganska nyss har befunnit sig i grundskolan skulle studien vara mer etiskt försvarbar. Dessutom har dessa elever lämnat grundskolan bakom sig, och kanske kan de se lite mer objektivt på den matematikundervisning som de tidigare genomgått. Det vore intressant att ta reda på vad de ser som orsaker till sin matematikångest och om de kan avgöra i vilken årskurs det började.

Fortsatt forskning skulle även behövas kring hur man kan komma åt och hindra föräldrar från att föra över negativa tankar om matematik till sina barn. Skolan behöver handfasta råd om detta för att inte elever ska gå runt och tro att de tillhör en familj som är dålig på matte och att det därför inte är någon idé att kanske ens våga försöka.

Då vikten av god undervisning lyfts fram här vore det av intresse att ge sig ut på fältet och undersöka hur matematikundervisningen verkligen ser ut i svenska klassrum.

När vi inför studien letade efter litteratur i ämnet hittades en del forskning om skillnader mellan könen vid matematikångest. Det vore intressant att gå vidare med studier om matematikångest ur ett genusperspektiv.

39

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stock- holm: Liber.

Ahmed, W., Minnaert, A., Kuyper, H., & van der Werf, G. (2012). Reciprocal relationships between math self-concept and math anxiety. Learning and Individual Differences, 22(3), 385-389. Doi: 10.1016/j.lindif.2011.12.004

Ashcraft, M. H. (2002). Math anxiety: Personal, educational, and cognitive consequences. Current directions in Psychological Science, 11(5), 181-185.

https://doi.org/10.1111/1467-8721.00196

Ashcraft, M. H., & Kirk, E. P (2001). The relationships among working memory, math anxi- ety and performance. Journal of Experimental Psychology, 130(2), 224-237. Doi: 10.1037//0096-3445.130.2.224

Ashcraft, M. H., & Moore, A. M. (2009). Mathematics anxiety and the affective drop in per- formance. Journal of Psychoeducational Assessment, 27(3), 197-205. Doi:

10.1177/0734282908330580

Beilock, S. L., Gunderson, E. A., Ramirez, G., & Levine, S. C. (2010). Female teachers´ math anxiety affects girls´ math achievement. Proceedings of the National Academy of Sci- ences, 107(5), 1860–1863. Doi: 10.1073/pnas.0910967107

Beilock, S.L., & Maloney, E.A. (2015). Math anxiety: A factor in math achievement not to be ignored.Policy Insights from the Behavioral and Brain Sciences, 2(1), 4–12.

https://doi.org/10.1177/2372732215601438

Björck-Åkesson, E., & Nilholm, C. (2007). Inledning. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forsknings- området och forskningsfronterna (s. 7-15). Stockholm: Vetenskapsrådet

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Creswell, J.W., & Poth, C.N. (2018). Qualitative inquiry & research design: choosing among five approaches (4th _{ed.). Thousand Oaks, CA: Sage Publications.}

CODEX – regler och riktlinjer för forskning: http://codex.vr.se

Emanuelsson, I., Persson B., & Rosenqvist, J. (2001) Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

http://hundochkatter.se/Forskninginomdetspec.ped.omr.enkunskovers.pdf

Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. Ny, omarb. uppl. Örebro: Pedagogiska institutionen.

40

Engström, A. (2016). Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik: arvet efter Olof Magne. Karlstad: KUP. Hämtad från: http://kau.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1050485/FULLTEXT03.pdf

Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-41). Stockholm: Liber

Finlayson, M. (2014). Addressing math anxiety in the classroom. Improving schools, 17(1), 99-115. https://doi.org/10.1177/1365480214521457

Foley, A. E., Herts, J. B., Borgonovi, F., Guerriero, S., Levine, S. C., & Beilock, S. L. (2017). The math anxiety-performance link: A global phenomenon. Current Directions in Psychological Science, 26(1), 52-58. https://doi.org/10.1177/0963721416672463

Fuglestad, A. B. (2018) (Ed.). Special Needs Education In Mathematics. New Trends, Problems and Possibilities. (2nd ed.). Kristiansand: Portal forlag.

Furner, J. M., & Berman, B. T. (2003). Math anxiety: Overcoming a major obstacle to the improvement of student math performance. Childhood Education, 79(3), 170-174.

https://doi.org/10.1080/00094056.2003.10522220

Geary, D. C. (2013). Early foundations for mathematics learning and their relations to learning disabilities. Current Directions in Psychological Science, 22(1), 23-27. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4517838/

Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 136-142. Hämtad från:

https://www.researchgate.net/publication/265028300_Om_smygrepresentativitet_i_pe dagogiska_avhandlingar/download

Hansson, Å. (2012). Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. (Doktorsavhandling, Gothenburg studies in educational sciences, 313). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26669/3/gupea_2077_26669_3.pdf

Hembree, R. (1990). The nature, effects and relief of mathematics anxiety. Journal for Research in Mathematics Education, 21(1), 33-46. Doi: 10.2307/749455 Häggblom, L. (2000). Räknespår. Nämnaren. 27(4), 17-20. Hämtad från:

https://www.gleerups.se/gleerups/extramaterial/f-6/pdf- filer/tank_och_rakna_lisens_forskning.pdf

41

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk

och internationell belysning. Stockholm: Natur och Kultur.

Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter. Lärare och elever om låga prestationer i matematik. (Doktorsavhandling, Lund studies in educational sciences, 6). Lund: Lunds universitet. Hämtad från: http://lup.lub.lu.se/record/3e72c383-efa6-4a5d-aaa6-

624d74d732bc

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2018). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Linnanmäki, K. (2003). Självuppfattning och utveckling av matematikprestationer. Nordisk tidsskrift for spesialpedagogik, 81(4). 210-220. Hämtad från:

https://www.idunn.no/spesped/2003/04/sjlvuppfattning_och_utveckling_av_matemati kprestationer

Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning. Hämtad från: http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/dyskalkyli_finns_det.pdf

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: Matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.

Lyons, I. M., & Beilock, S. L. (2011). Mathematics anxiety: separating the math from the anxiety. Cerebral Cortex, 22(9), 2102–2110. doi: 10.1093/cercor/bhr289

Maloney, E. A., & Beilock, S. L. (2012). Math anxiety: who has it, why it develops, and how to guard against it. Trends in Cognitive Sciences, 16(8), 404-406. doi:

10.1016/j.tics.2012.06.008

Maloney, E. A., Ramirez, G., Gunderson, E. A., Levine, S. C., & Beilock, S. L. (2015). Intergenerational effects of parents´ math anxiety on children´s math achievement and anxiety. Psychological Science, 26(9), 1480-1488. doi:10.1177/0956797615592630 Nationalencyklopedin [NE]. (2019). Ångest. Hämtad 2019-12-20 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5ngest

Newstead, K. (1998). Aspects of children´s mathematics anxiety. Educational studies in mathematics. 36(1), 53-71. https://doi.org/10.1023/A:1003177809664

Nilholm, C., & Björck-Åkesson, E. (Red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm:

Vetenskapsrådet. Hämtad från:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b68/1529480533394/Reflekt ioner-kring-specialpedagogik_VR_2007.pdf

42

Nyroos, M., & Wiklund-Hörnqvist, C. (2012). The association between working memory and educational attainment as measured in different mathematical subtopics in the Swedish national assessment: primary education. Educational Psychology, 32(2), 239-256.

https://doi.org/10.1080/01443410.2011.643578

Opheim, L.G. (2018). Man-made difficulties in mathematics. I A.B. Fuglestad (Ed.), Special Needs Education In Mathematics. New Trends, Problems and Possibilities. (s. 75-85). Kristiansand: Portal forlag.

Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs: the role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training. (Doktorsavhandling, Mid Sweden University Doctoral Thesis, 240). Östersund: Department of psychology, Mid Sweden University. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:905624/FULLTEXT01.pdf

Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik. Didaktisk tidskrift, 18(3), 337-353. Hämtad från:

https://www.yumpu.com/sv/document/read/17623807/didaktik-for-elever-med- lasningar-i-matematik-didaktisk-tidskrift

Samuelsson, J., & Muhrman, K. (2015). Hur man arbetar med elever som har matematikängslan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-

matematik/Gymnasieskola/444_undervisamatematikpayrkesprogram%20GY/2_arbeta medeleversinstallningtillmatematik/material/flikmeny/tabA/Artiklar/YGy_02A_01_A ngslan_151117.docx

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Doktorsavhandling, Pedagogiskt arbete, 7). Umeå: Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf

Skagerlund, K. (2016). Magnitude processing in developmental dyscalculia: A heterogenous learning disability with different cognitive profiles. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Art and Science, 669, Linköping Studies in Behavourial Science, 195). Linköping: Department of Behavourial Sciences and Learning. Hämtad från:

43

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). TIMSS 2015 Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport nr 448. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3707

Skolverket. (2019). PM Slutbetyg i grundskolan våren 2019. PM 2019-09-26. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4771

Soni, A., & Kumari, S. (2015). The role of parental math attitude in their children’s math achievement. International Journal of Applied Sociology, 5(4), 159-163. Doi: 10.5923/j.ijas.20150504.01

Tobias, S (1991). Math mental health – Going beyond math anxiety. College Teaching, 39(3), 91-93. Hämtad från: www.jstor.org/stable/27558470

Turner, J. C., Midgley, C., Meyer, D. K., Gheen, M., Anderman, E. M., Kang, Y., & Patrick, H. (2002). The classroom environment and students’ reports of avoidance strategies in mathematics: a multimethod study. Journal of Educational Psychology, 94(1),88-106. Doi: 10.1037//0022-0663.94.1.88

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:

https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla- publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Wadlington, E., & Wadlington, P. L. (2008). Helping students with mathematical disabilities to succeed. Alternative Education for Children and Youth, 53(1), 2-7.

44

Bilaga 1 Missivbrev