Som förslag på framtida forskning hade en utvärderande studie kunnat genomföras efter projektet avslutats. I en sådan studie hade bland annat projektdeltagarnas vidmakthållande av aktiviteterna kunnat undersökas. Som ytterligare förslag på framtida forskning hade en liknande studie kunnat genomföras med ett genusperspektiv,där eventuella likheter och skillnader i förväntningar och upplevelser bland män och kvinnor hade kunnat studeras och jämföras. Projektdeltagarna i studien delades in i fokusgrupper baserat på aktivitetsnivå för att undvika eventuella maktpositioner. Som ett förslag hade även likheter och skillnader mellan de grupperna kunnat studeras för att se möjliga skillnader i förväntningar och upplevelser beroende på aktivitetsnivå. En ökad inblick kring olika gruppers förväntningar och
upplevelser kan bidra till ytterligare anpassning av den pedagogiska utformningen av framtida projekt samt öka möjligheterna för en jämlik hälsa.
33
Referenser
Almond, L. (2010). Physical literacy and the older adult population. In: M. Whitehead.
(Red.), Physical Literacy: throughout the lifecourse (s. 116-129). New York: Routledge.
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I: G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 157-175). Stockholm: Liber AB.
Boulton, E. R., Horne, M., & Todd, C. (2018). Multiple influences on participating in
physical activity in older age: Developing a social ecological approach. Health Expectations, 21(1), 239-248. doi:10.1111/hex.12608
Brülde, B., & Tengland, P-A. (2003). Hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber AB.
Card, A. J. (2017). Moving Beyond the WHO Definition of Health: A New Perspective for an Aging World and the Emerging Era of Value-Based Care. World Medical and Health
Policy, 9(1), 127-137. doi:10.1002/wmh3.221
Chow, H. (2013). Outdoor fitness equipment in parks: a qualitative study from older adults' perceptions. BMC Public Health, 13(1216), doi:10.1186/1471-2458-13-1216
Colombo, F., Llena-Nozal, A., Mercier, J., & Tjadens, F. (2011). Help wanted? Providing and Paying for Long-Term Care. OECD Health Policy Studies. Paris: OECD Publishing.
doi:10.1787/9789264097759
Dahlberg, L., Agahi, N., & Lennartsson, C. (2018). Lonelier than ever? Loneliness of older people over two decades. Archives of Gerontology and Geriatrics, 75, 96-103.
doi:10.1016/j.archger.2017.11.004
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I: G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 81-92). Stockholm: Liber AB.
Denscombe, M. (2010). The Good Research Guide. For small-scale social research projects.
[Elektronisk resurs] (4th ed.) Maidenhead: Open University Press.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken- en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I: G. Ahrne., & P. Svensson. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-53). Stockholm: Liber AB.
Fielding, R. A., Guralnik, J. M., King, A. C., Pahor, M., McDermott, M. M., Tudor-Locke, C., … Rejeski, W. J. (2017). Dose of physical activity, physical functioning and disability risk in mobility-limited older adults: Results from the LIFE study randomized trial. PLoS ONE, 12(8), doi:10.1371/journal.pone.0182155
34
Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsa 2020 - Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. Hämtad 2018-04-10 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0dd4f55131d5443d9b8efd36d8d7de4c/ha lsa-2020-sektorsovergripande-policyramverk-insatser-halsa-valbefinnande-15008.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2017. Hämtad 2018-03-27 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d7ccf85/fol khalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf
Folkhälsomyndigheten (2018a). Folkhälsans utveckling. Hämtad 2018-04-27 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/577b81a929364c6da074a391e29c134d/f olkhalsans-utveckling-arsrapport-2018-18001.pdf.
Folkhälsomyndigheten. (2018b). Vad är fysisk aktivitet? Hämtad 2018-04-03 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/vad-ar-fysisk-aktivitet/
Folkhälsomyndigheten. (2018c). Rekommendationer, aktivitetsnivå och attityder. Hämtad 2018-04-03 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/rekommendationer/
Folkhälsomyndigheten. (2018d). Aktivitetsnivå i befolkningen. Hämtad 2018-04-03 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/rekommendationer/aktivitetsniva-i-befolkningen/
Graneheim, U. H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34.
doi:10.1016/j.nedt.2017.06.002
Grant, B. C. (2008). Should physical activity be on the healthy ageing agenda? Social Policy Journal of New Zealand. (33), 163-177.
Haydn-Davies, D. (2010). Physical literacy and learning and teaching approaches. In: M.
Whitehead. (Red.), Physical Literacy: throughout the lifecourse (s. 165-174). New York:
Routledge.
Jansson, W., & Almberg, B. (2011). Gerontologi och geriatrik. Stockholm: Liber AB.
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik.
Lund: Studentlitteratur AB.
Kalmari, P., Karvinen, E., & Sarvimäki, A. (2014). Hälsomotionsprogrammet Kraft i åren. I:
K. C. Ringsberg., E. Olander., & P. Tillgren. (Red.), Health literacy. Teori och praktik i hälsofrämjande arbete (s. 195-203). Lund: Studentlitteratur AB.
Karolinska Institutet. (2015). Ensamhet - ett hot mot vår hälsa. Hämtad 2018-04-09 från https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa
35
Lindgren de Groot, G. C., & Fagerström, L. (2011). Older adults’ motivating factors and barriers to exercise to prevent falls. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18(2), 153–160. doi:10.3109/11038128.2010.487113
Lorentzon, M., & Cummings, S. R. (2015). Osteoporosis: the evolution of a diagnosis.
Journal of Internal Medicine, 277(6), 650-661. doi:10.1111/joim.12369
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I: B, Höglund Nielsen., & M, Granskär. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.
219-234). Lund: Studentlitteratur AB.
Mick, P., Parfyonov, M., Wittich, W., Phillips, N., & Pichora-Fuller, M. K. (2018).
Associations between sensory loss and social networks, participation, support, and loneliness.
Analysis of the Canadian Longitudinal Study on Aging. Canadian Family Physician. 64, 33-41. http://www.cfp.ca/content/cfp/64/1/e33.full.pdf
Murdoch, E., & Whitehead, M. (2010). Physical literacy, fostering the attributes and
curriculum planning. In: M. Whitehead. (Red.), Physical Literacy: throughout the lifecourse (s. 175-188). New York: Routledge.
Nelson, M. E., Rejeski, W. J., Blair, S. N., Duncan, P. W., Judge, J. O., King, A. C., … Castaneda-Sceppa, C. (2007). Physical Activity and Public Health in Older Adults:
Recommendation From the American College of Sports Medicine and the American Heart Association. Medicine & Science in Sports & Exercise, 39(8), 1435-1445.
doi:10.1249/mss.0b013e3180616aa2
Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa- teori & kritik. (2:a uppl.). Linköping:
Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet.
Nyqvist, F., Victor, CR., Forsman, AK., & Cattan, M. (2016). The association between social capital and loneliness in different age groups: a population-based study in Western Finland.
BMC Public Health, 16(542). doi:10.1186/s12889-016-3248-x
Oh, S-L., Kim, H., Woo, S., Cho, B-L., Park, Y-H., Lim, J-Y., & Song, W. (2017). Effects of an integrated health education and elastic band resistance training program on physical function and muscle strength in community-dwelling elderly women: Healthy Aging and Happy Aging II study. Geriatric Gerontology International, 17(5), 825–833.
doi:10.1111/ggi.12795
Ohlson, L. (2011). Hälsopedagogik. Stockholm: Liber AB.
Park, K-S., Yoo, J-I., Kim, H-Y., Jang, S., Park, Y., & Ha, Y-C. (2017). Education and exercise program improves osteoporosis knowledge and changes calcium and vitamin D dietary intake in community dwelling elderly. BMC Public Health, 17(966).
doi:10.1186/s12889-017-4966-4
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
36
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I: G. Ahrne., & P.
Svensson. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220-236). Stockholm: Liber AB.
Seino, S., Nishi, M., Murayama, H., Narita, M., Yokoyama, Y., Nofuji, Y., … Shinkai, S.
(2017). Effects of a multifactorial intervention comprising resistance exercise, nutritional and psychosocial programs on frailty and functional health in community‐dwelling older adults: A randomized, controlled, cross‐over trial. Geriatrics & Gerontology International, 17(11), 2034-2045. doi:10.1111/ggi.13016
Socialstyrelsen. (2009). Vård av äldre med omfattande vårdbehov. Hämtad 2018-04-03 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/Documents/Utveckling%20V%C3%A5rd%20av%20%C3%A4ldre%20med%20omfattand e%20v%C3%A5rdbehov.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Många äldre upplever ensamhet och oro. Hämtad 2018-03-28 från https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2016/mangaaldreuppleverensamhetochoro
Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Hämtad 2018-04-25 från
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/02/FYSS-2008-hela-boken.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Hämtad 2018-04-09 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/939eb16e9a414205951b939456e181fd/r2 009-18-det-ar-aldrig-for-sent.pdf
Statistiska Centralbyrån. (2014). Var tredje äldre bor ensam. Hämtad 2018-04-09 från https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Var-tredje-aldre-bor-ensam/
Statistiska Centralbyrån. (2015). Sveriges framtida befolkning 2015-2060: Tre miljoner fler bor i Sverige år 2060. Hämtad 2018-03-27 från
https://www.scb.se/sv_/Hitta-
statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Beh allare-for-Press/389899/#
Tan, K. K., Chan, W-C. S., Wang, W., & Vehviläinen-Julkunen, K. (2016). A salutogenic program to enhance sense of coherense and quality of life for older people in the community:
A feasibility randomized controlled trial and process evaluation. Patient education and counseling, 99(1), 108-116. doi:10.1016/j.pec.2015.08.003
Tillgren, P., Ringsberg, K., & Olander, E. (2014). Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. I: K. C. Ringsberg., E. Olander., & P. Tillgren. (Red.), Health literacy - teori och praktik i hälsofrämjande arbete (s. 19-45). Lund: Studentlitteratur AB.
Thurston, R. C., & Kubzansky, L. D. (2009). Women, Loneliness, and Incident Coronary Heart Disease. Psychosomatic Medicine, 71(8), 836–842.
doi:10.1097/PSY.0b013e3181b40efc
37
Toner, J. (2009). Small is not too small: Reflections concerning the validity of very small focus groups (VSFGs). Qualitative Social Work, 8(2), 179-192.
doi:10.1177/1473325009103374
Trollvik, A. (2014). Barns lärande och health literacy. I: K. C. Ringsberg., E. Olander., & P.
Tillgren. (Red.), Health literacy - teori och praktik i hälsofrämjande arbete (s. 161-178).
Lund: Studentlitteratur AB.
Tveiten, S. (2018). Hälsopedagogik. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-03-24 från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Victor, C. R., Rogers, A., Woodcock, A., Beighton, C., Cook, D. G., Kerry, S. M., … Harris, T. J. (2016). What factors support older people to increase their physical activity levels? An exploratory analysis of the experiences of PACE-Lift trial participants. Archives of
Gerontology and Geriatrics, 67, 1-6. doi:10.1016/j.archger.2016.06.006
Wanigatunga, A. A., Tudor-Locke, C., Axtell, R. S., Glynn, N. W., King, A. C., Mcdermott, M. M., ... Manini, T. M. (2017). Effects of a Long-Term Physical Activity Program on Activity Patterns in Older Adults. Medicine & Science in Sports & Exercise, 49(11), 2167-2175. doi:10.1249/MSS.0000000000001340
Whitehead, M. (2010a). Introduction. In: M. Whitehead. (Red.), Physical Literacy:
throughout the lifecourse (s. 3-9). New York: Routledge.
Whitehead, M. (2010b). The concept of physical literacy. In: M. Whitehead. (Red.), Physical Literacy: throughout the lifecourse (s. 10-20). New York: Routledge.
Whitehead, M. (2010c). Conclusion and the way ahead. In: M. Whitehead. (Red.), Physical Literacy: throughout the lifecourse (s. 189-196). New York: Routledge.
Whitehead, M. (2010d). Physical literacy, physical competence and interaction with the environment. In: M. Whitehead. (Red.), Physical Literacy: throughout the lifecourse (s. 44-55). New York: Routledge.
Whitehead, M. (2010e). Physical literacy, the sense of self, relationships with others and the place of knowledge and understanding in the concept. In: M. Whitehead. (Red.), Physical Literacy: throughout the lifecourse (s. 56-67). New York: Routledge.
WHO. (1948). Official Records of the World Health Organization No. 2. Hämtad 2018-05-13 från
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85573/Official_record2_eng.pdf;jsessionid=6 8CC4E3C0DF29C3F489B314D2ED0605F?sequence=1
WHO. (2011). Global health and aging. Hämtad 2018-04-18 från http://www.who.int/ageing/publications/global_health.pdf
38
WHO. (2015). Ageing and health. Hämtad 2018-04-06 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs404/en/.
WHO. (2016). Global strategy and action plan on ageing and health (2016-2020). Hämtad 2018-04-16 från http://www.who.int/ageing/GSAP-Summary-EN.pdf?ua=1
WHO. (2018). Physical activity for health. More active for a healthier world: draft global action plan on physical activity 2018-2030. Hämtad 2018-05-22 från
http://www.who.int/ncds/governance/who-discussion-paper-gappa-9april2018.pdf?ua=1
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur AB.
Zebhauser, A., Baumert, J., Emeny, R. T., Ronel, J., Peters, A., & Ladwig, K. H. (2015).
What prevents old people living alone from feeling lonely? Findings from the KORA-Age-study. Aging & Mental Health 19(9), 773-780. doi: 10.1080/13607863.2014.977769
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I: G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 55-67). Stockholm: Liber AB.
.
39
Missivbrev projektansvariga Bilaga 1
April 2018
Vi är tre studenter som läser sista terminen på Hälsopedagogiskt program vid Högskolan i Halmstad. Just nu skriver vi vår kandidatuppsats där en del av syftet handlar om att ur ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa vilka möjligheter och begränsningar som finns kring att starta upp ett hälsofrämjande projekt riktat till äldre, samt projektansvarigas syn på denna satsning. En annan del av syftet handlar om att ta del av äldres förväntningar och upplevelser kring deltagande i ett hälsofrämjande projekt.
Till uppsatsen behöver vi få in material med hjälp av intervjuer med er projektansvariga.
Genom att ta del av bakomliggande information, samt möjligheter och begränsningar kring att planera ett projekt, hoppas vi få klarhet i frågan.
Vi hoppas kunna genomföra en intervju med en eller två av er ledare av projektet. Intervjun kommer spelas in för att sedan skrivas ut och analyseras. Den beräknade tiden för intervjun är cirka en timme.
Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Deltagandet är även
konfidentiellt, vilket innebär att inga enskilda personer kommer kunna identifieras, så länge ni inte godkänt detta.
Vill ni ta del av den färdiga uppsatsen kommer den publiceras i en offentlig databas för studentuppsatser, på diva-portal.org.
Har ni några funderingar kan ni kontakta oss via följande kontaktuppgifter:
Angelica Olsson xxx-xxx xx xx
angols14@student.hh.se
Sofie Friberg xxx-xxx xx xx
soffri14@student.hh.se
Josefine Johansson xxx-xxx xx xx
jojoha15@student.hh.se
Vänliga hälsningar,
Angelica, Sofie och Josefine
Handledare: Linn Håman
40
Missivbrev projektdeltagare Bilaga 2
April 2018
Vi är tre studenter som läser sista terminen på Hälsopedagogiskt program vid Högskolan i Halmstad. Just nu skriver vi vår kandidatuppsats där en del av syftet handlar om äldres upplevelser kring hälsa och livskvalitet. Syftet med studien är att belysa de behov och möjligheter ni upplever er ha för att upprätthålla en fysiskt aktiv livsstil.
Till uppsatsen behöver vi få in material med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, och det är främst era upplevelser och tankar vi vill ta del av. Vår förhoppning är att de ska kunna bidra till planeringen av framtida liknande projekt. Vi hoppas kunna genomföra två diskussioner med minst fyra deltagare per tillfälle. Fokusgruppsdiskussionerna kommer spelas in med hjälp av en diktafon, för att sedan skrivas ut och analyseras. Den beräknade tiden för
fokusgruppsdiskussionen är cirka 1 ½ - 2 timmar.
Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Deltagandet är även
konfidentiellt, vilket innebär att ni kommer vara anonyma i den slutliga uppsatsen och inga enskilda personer kommer kunna identifieras.
Vill ni ta del av den färdiga uppsatsen kommer den publiceras i en offentlig databas för studentuppsatser, på diva-portal.org.
Har ni några funderingar kan ni kontakta oss via följande kontaktuppgifter:
Angelica Olsson xxx-xxx xx xx
angols14@student.hh.se
Sofie Friberg xxx-xxx xx xx
soffri14@student.hh.se
Josefine Johansson xxx-xxx xx xx
jojoha15@student.hh.se
Vänliga hälsningar,
Angelica, Sofie och Josefine
Handledare: Linn Håman
41
Intervjuguide gruppintervju Bilaga 3
Vi berättar om oss själva
Godkännande kring konfidentialitet och att nämna xxx kommun i uppsatsen
Frivilligt att svara på frågorna och deltagande får när som helst avslutas
Intervjun kommer spelas in för transkribering och analys
Syfte med studien och deras deltagande/bidrag
Våra roller under intervjun
Har ni några frågor innan vi startar?
Inledande frågor
Hur länge har ni arbetat inom xxx kommun?
Kan ni beskriva den roll som ni har i projektet?
Vem initierade denna satsning/projekt?
Kan ni berätta bakgrunden till att ni startade upp denna satsning/projekt?
Vem står för kostnaden för projektet?
Projektets utformning
Hur ser förutsättningarna ut för att genomföra projektet?
o Vilka möjligheter har funnits under planeringen av projektet?
o Vilka begränsningar har ni behövt förhålla er till under planeringen av projekt?
Vill ni berätta om den idé som projektet bygger på?
Vad har ni för förväntningar på projektet?
Vad förväntar ni er att effekterna kommer bli?
Hur länge pågår projektet?
Projektets aktiviteter
Kan ni berätta vad upplägget av denna satsning/projekt bygger på?
Vad är tanken bakom träningsaktiviteterna i projektet?
Vad är tanken med föreläsningarna som erbjuds?
Vad är tanken med fikatillfällena som erbjuds efter träningsaktiviteterna?
Hur ofta erbjuds dessa insatser under projektet?
Slutfrågor
Hur tänker ni kring de äldres vidmakthållande av de aktiviteter som projektet erbjudit?
Är det något ni vill tillägga som vi inte pratat om?
Kan vi få återkomma om vi behöver fråga om något ytterligare?
Följdfrågor
Kan du ge några exempel?
Kan du utveckla….
Berätta mer…
Hur menar du...
På vilket sätt…
Du berättade tidigare om…. vad berodde det på?
- Tack för att vi har fått intervjua er!
42
Intervjuguide fokusgruppsintervju Bilaga 4
Dela ut missivbrev för samtycke
Vi berättar om oss själva
Syfte med studien och deras deltagande/bidrag.
Fokusgrupper är till för diskussion och att de ska få möjlighet att uttrycka upplevelser och åsikter.
Konfidentialitet - kommunen nämns
Frivilligt att svara på frågorna och deltagande får när som helst avslutas
Diskussionen kommer att spelas in- för transkribering och analys
För att underlätta för transkriberingen, försök tänka på att prata en person åt gången och prata tydligt.
Våra roller under intervjun
Inga rätt eller fel - era upplevelser
Vad fick er att vilja delta i projektet “Satsa friskt”?
Hur fick ni reda på projektet?
Hur många av er har redan hunnit delta i aktiviteterna? Vilka aktiviteter?
o Hur upplevde ni deltagandet? (fiska efter välmående, det sociala, fysiska tex.
hur känns det?)
o Levde det upp till era förväntningar?
Ni andra- vad har ni för förväntningar på att delta i projektet?
Vad tycker ni om att projektet erbjuder olika träningsaktiviteter?
Vad tycker ni om att föreläsningar kring kost och hälsa genomförs under projektets gång?
Vad tycker ni om att det erbjuds gemensam fika efter träningsaktiviteterna?
Vilken del av projektet ser ni mest fram emot?
Vad betyder det för er att vara med? (välmående, det sociala, fysiska tex. hur känns det?)
Vad är viktigast för att ni ska fortsätta med dessa aktiviteter efter projektets slut?
Fysisk och psykisk hälsa
Vad motiverar er till att vara fysiskt aktiva?
Hur skulle ni beskriva era möjligheter att vara fysiskt aktiva?
o Vilka begränsningar finns?
Har ni varit fysiskt aktiva innan projektet startade?
o Hur fysiskt aktiva har ni varit under ert liv?
o Av vilka anledningar har ni slutat träna/ återupptagit träningen?
Hur ser ni på era möjligheter att vara fysiskt aktiva utifrån det som kommunen erbjuder i dagsläget?
43
o Exempelvis: anläggningar, utegym, promenadleder, idrottshallar etc.
o Underlättar de för fysisk aktivitet?
o Finns det något ni saknar?
Hur ser ni kring projektets möjligheter att bidra till nya sociala kontakter?
Vilka strategier tror ni fungerar bäst för att öka hälsan i er målgrupp?
Slutfråga:
Är det någon som vill tillägga något som vi missat att prata om?
Kan vi få återkomma om vi behöver fråga om något ytterligare?
Följdfrågor
Kan du ge några exempel?
Kan du utveckla….
Berätta mer…
Hur menar du...
På vilket sätt…
Du berättade tidigare om…. vad berodde det på?
Tack för att ni deltagit!
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Sofie Friberg
Josefine Johansson
Angelica Olsson