Detta examensarbete skulle kunna ses som en förstudie till en större nationell kartläggning om svarsfrekvensen skulle kunna förbättras. Förslag till ytterligare framtida forskning skulle kunna vara att utföra en randomiserad kontrollerad studie där en grupp barnmorskor får genomgå en amningsutbildning medan en annan grupp inte ges den möjligheten. Därefter utvärderas båda gruppernas erfarenheter av och inställning till att ge amningsvägledning. Även mammors upplevelser av amningsvägledning från respektive grupp skulle kunna studeras. Detta skulle kunna påvisa om ytterligare amningsutbildning förbättrar
amningsutfallet och amningslängden. Då barnmorskorna i detta examensarbete menar att det råder bristande samstämmighet i vårdkedjan kring amningsvägledning, skulle ett ytterligare förslag till framtida forskning kunna vara att undersöka på vilket sätt amningsvägledning ges på olika instanser.
REFERENSLISTA
Abduidhail, J., Al-Modallal, H., Yousif, R. & Almresi, N. (2014). Exclusive breast feeding (EBF) in Jordan: Prevalence, duration, practices, and barriers. Midwifery, 30(3), 331- 337, doi: 10.1016/j.midw.2013.01.005
Almqvist-Tangen, G., Bergman, S., Dahlgren, J., Roswall J. & Alm, B. (2011). Factors associated with discontinuation of breastfeeding before 1 month of age. Acta
Paediatrica, 101(1), 55-60, doi: 10.1111/j.1651-2227.2011.02405.x
Berg, M. & Lundgren, I. (2010). Att vårda vid barnafödande är att stödja och stärka. I M. Berg & I. Lundgren (Red.), Att stödja och stärka: Vårdande vid barnafödande (ss. 237-241). Lund: Studentlitteratur
Berglund, M. (2015). Amning & nutrition: Amningshormoner. Hämtad 14 december, 2018, från https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-
nutrition/brostmjolk/amningshormoner/
Billhult, A. (2017a). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 98-110). Lund:
Studentlitteratur
Billhult, A. (2017b). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé
till examination inom omvårdnad (ss. 121-132). Lund: Studentlitteratur
Billhult, A. (2017c). Bortfallsanalys och beskrivande statistic. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (ss. 265-
274). Lund: Studentlitteratur
Bonia, K., Twells, L., Halfyard, B., Ludlow, V., Newhook, L. A. & Murphy-Goodridge, J. (2013). A qualitative study exploring factors associated with mothers’ decisions to formula-feed their infants in Newfoundland and Labrador, Canada. BMC Public
Health, 13(645)
Brown, A. (2013). Maternal trait personality and breastfeeding duration: the importance of confidence and social support. Journal of Advanced Nursing, 70(3), 587-598, doi: 10.1111/jan.12219
Brown, A., Raynor, P. & Lee, M. (2011). Healthcare professionals’ and mothers’ perceptions of factors that influence decisions to breastfeed or formula feed infants: a comparative study. Journal of Advanced Nursing, 67(9), 1993-2003, doi: 10.1111/j.1365-
Bäckström, C. A., Hertfelt Wahn, E. & Ekström, A. C. (2010). Two sides of breastfeeding support: experiences of women and midwives. International Breastfeeding Journal, 5:20
Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ekström A, Matthiesen A, Widström A, & Nissen E. (2005). Breastfeeding attitudes among counselling health professionals. Scandinavian Journal of Public Health, 33(5), 353– 359
Figueiredo, B., Dias, C. C., Brandão, S., Canário, C. & Nunes-Costa, R. (2013). Breastfeeding and postpartum depression: state of the art review. Jornal de Pediatria (Rio J),
89(4):332-8, doi: 10.1016/j.jped.2012.12.002
Goyal, R. C., Banginwar, A. S., Ziyo, F. & Toweir, A. A. (2011). Breastfeeding practices: Positioning, attachment (latch-on) and effective suckling – A hospital-based study in Libya. Journal of Family & Community Medicine, 18(2), 74-79, doi: 10.4103/2230- 8229.83372
Graffy, J. & Taylor, J. (2005). What Information, Advice, and Support Do Women Want With Breastfeeding? BIRTH, 32(3), 179-186
Hall, H., McLelland, G., Gilmour, C. & Cant, R. (2014). ’It’s those first few weeks’: Women’s views about breastfeeding support in an Australian outer metropolitan region. Women
and Birth, 27(4), 259-265, doi: 10.1016/j.wombi.2014.06.007
Hauck, Y. L., Blixt, I., Hildingsson, I., Gallagher, L., Rubertsson, C., Thomson, B. & Lewis, L. (2016). Australian, Irish and Swedish women’s perceptions of what assisted them to breastfeed for six months: exploratory design using critical incident technique. BMC
Public Health, 16:1067, doi: 10.1186/s12889-016-3740-3
Henderson, J. & Redshaw, M. (2010). Midwifery factors associated with successful breastfeeding. Child: care, health and development, 37(5), 744-753, doi: 10.1111/j.1365-2214.2010.01177.x
Japec, L., Ahtiainen, A., Hörngren, J., Lindén, H., Lyberg, L., & Nilsson, P. (1997). Minska
bortfallet. Örebro: Statistiska centralbyrån. Från
https://www.scb.se/contentassets/d62df838f1ac40648b3c29f79fa88c7c/minska- bortfallet.pdf
Jarlenski, M., McManus, J., Diener-West, M., Schwarz, E. B., Yeung, E. & Bennett, W. L. (2014). Association between Support from a Health Professional and Breastfeeding Knowledge and Practices Among Obese Women: Evidence from the Infant Practices Study II. Women’s Health Issues, 24(6), 641-648, doi: 10.1016/j.whi.2014.08.002 Kervin, B. E., Kemp L. & Jackson Pulver, L. (2010). Types and timing of breastfeeding
support and its impact on mothers’ behaviours. Journal of Paediatrics and Child
Kronborg, H., Harder, I. & Hall, E. O. C. (2015). First time mothers’ experiences of breastfeeding their newborn. Sexual & Reproductive Healthcare, 6(2), 82-87, doi: 10.1016/j.srhc.2014.08.004
Kylberg, E., Westlund, M. & Zwedberg, S. (2018). Amning i dag. Stockholm: Gothia fortbildning
Lamontagne, C., Hamelin, A-M. & St-Pierre, M. (2008). The breastfeeding experience of women with major difficulties who use the services of a breastfeeding clinic: a
descriptive study. International Breastfeeding Journal, 3(17), doi: 10.1186/1746-4358- 3-17
Livsmedelsverket (2018). Ammande: Råd om bra mat. Hämtad 29 november, 2018, från https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-
matvanor/ammande
Lundgren, I. (2010). Förlossningsvårdens historia. I M. Berg & I. Lundgren (Red.), Att stödja
och stärka: Vårdande vid barnafödande (ss. 17-28). Lund: Studentlitteratur
Lundgren, I. (2016). Den svenska barnmorskeprofessionens historia. I H. Lindgren, K. Christensson, A-K. Dykes, (Red.), Reproduktiv hälsa: Barnmorskans
kompetensområde (ss. 41-45). Lund: Studentlitteratur
Ming Wen, L., Baur, L. A., Rissel, C., Alperstein, G. & Simpson, J. M. (2009). Intention to breastfeed and awareness of health recommendations: findings from first-time mothers in southwest Sydney, Australia. International Breastfeeding Journal, 4(9), doi:
10.1186/1746-4358-4-9
Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB
Palmér, L. (2010). Stöd vid amning. I M. Berg & I. Lundgren, (Red.). Att stödja och stärka:
Vårdande vid barnafödande. Lund: Studentlitteratur
Palmér, L., Carlsson, G., Mollberg, M. & Nyström, M. (2012). Severe breastfeeding
difficulties: Existential lostness as a mother – Women’s lived experiences of initiating breastfeeding under severe difficulties. International Journal of Qualitative Studies on
Health and Well-being, 7(1), doi: 10.3402/qhw.v7i0.10846
Polit, D. & Beck, C. (2017). Sampling in quantitative research. Nursing Research: Generating
and Assessing Evidence for Nursing Research. (10. Uppl.) (s. 249-265). Philadelphia:
Wolters Kluwer
Ross-Cowdery, M., Corbelli, J., Lewis, C., Papic, M., & Schwarz, E. (2017). Counseling About the Maternal Health Benefits of Breastfeeding and Mothers’ Intentions to
Schilling Larsen, J. & Kronborg, H. (2013). When breastfeeding is unsuccessful: mothers’ experiences after giving up on breastfeeding. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 27(4), 848-856, doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01091.x
Sheehan, A., Schmied, V. & Barclay, L. (2009). Women’s experiences of infant feeding support in the first 6 weeks post-birth. Maternal and Child Nutrition, 5(2), 138-150, doi: 10.1111/j.1740-8709.2008.00163.x
Socialstyrelsen (2014). Amning och föräldrars rökvanor: Barn födda 2012. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19537/2014-9- 37.pdf
Socialstyrelsen (2018). Statistik om amning 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 10 december, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21056/2018-9-2.pdf SOU 1993:86. Amningsvänliga sjukhus – för att skydda, stödja och främja amning.
Stockholm: Socialdepartementet.
Stuebe, A. M. & Schwarz, E. B. (2010). The risks and benefits of infant feeding practices for women and their children. Journal of Perinatology, 30(3), 155–162, doi:
10.1038/jp.2009.107
Svenska Barnmorskeförbundet (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet. Hämtad 6 december, 2018, från
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-
se/uploads/2018/05/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska-Svenska- Barnmorskeforbundet-2018.pdf
Svensson, K. & Zwedberg, S. (2016). Amning. I H. Lindgren, K. Christensson, A-K. Dykes, (Red.), Reproduktiv hälsa: Barnmorskans kompetensområde (ss. 653-669). Lund: Studentlitteratur
Tahir, N. M. & Al-Sadat N. (2012). Does telephone lactation counselling improve breastfeeding practices?: A randomised controlled trial. International Journal of
Nursing Studies, 50(1), 16-25, doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.09.006
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Tyden, T. (2016). Antikonception. I H. Lindgren, K. Christensson, A-K. Dykes, (Red.),
Reproduktiv hälsa: Barnmorskans kompetensområde (ss. 131-168). Lund:
Studentlitteratur.
UNICEF (2005). Innocenti Declaration 2005: On Infant and Young Child Feeding. Florens: WHO/UNICEF. Från
https://www.unicef.org/nutrition/files/innocenti2005m_FINAL_ARTWORK_3_MAR .pdf
Vennemann, M.M., Bajanowski, T., Brinkmann, B., Jorch, G., Yücesan, K., Sauerland, C., & Mitchell, E.A. (2009). Does breastfeeding reduce the risk of sudden infant death syndrome? Pediatrics, 123(3), e406-10. https://doi.org/10.1542/peds.2008-2145 Vetenskapsrådet (2018). Forskningsetiska principer – inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Weimers, L., Svensson, K., Dumas, L., Navér, L. & Wahlberg, V. (2006). Hands-on approach during breastfeeding support in a neonatal intensive care unit: a qualitative study of Swedish mothers’ experiences. International Breastfeeding Journal, 1(20), doi: 10.1186/1746-4358-1-20
WHO (1981). The International Code of Marketing of Breast-milk Substitutes. Genève: World Health Organization. Från
https://www.who.int/nutrition/publications/code_english.pdf
WHO (2003). Global Strategy for Infant and Young Child Feeding. Genève: World Health Organization. Från
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42590/9241562218.pdf?sequence=1 &fbclid=IwAR0zv3qj6Xy9-
GkTKHL8W8QwZ2RpRjJ4CYbpA9AfgG1bqQPXwxSIAqAmxnE
WHO (2018). Ten steps to successful breastfeeding. Hämtad 6 december, 2018, från http://www.who.int/nutrition/bfhi/ten-steps/en/?fbclid=IwAR3yjHE3CjFX-1VBul-- VBLJNGJaQkFv7kZOBXe-9kEG54Bd9fuxNEWuows
WHO & UNICEF (2009). Baby-Friendly Hospital Initiative: Revised, Updated and
Expanded for Integrated Care. Genève: World Health Organization. Från
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/43593/9789241594967_eng.pdf;jse ssionid=7F963E8E856AA7D2AB0BAC548156AA37?sequence=1&fbclid=IwAR20B4ZN AAECFOnMkcYlP_9BWIp5PQpVCwIYIvKAhXky-eJEbIEhEi3FW7A
Yilmaz, E., Öcal, F. D., Yilmaz, Z. V., Ceyhan, M., Kara, O. F. & Küçüközkan, T. (2017). Early initiation and exclusive breastfeeding: Factors influencing the attitudes of mothers who gave birth in a baby-friendly hospital. Turkish Journal of Obstetrics and Gynecology,
14(1), doi: 10.4274/tjod.90018
Zwedberg, S. (2010). Ville Amma! En hermeneutisk studie av mödrar med amningsbesvär;
deras upplevelser, problemhantering samt amningskonsultativa möten.
(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:306089/FULLTEXT01.pdf
BILAGA A – DE TIO STEGEN FÖR EN LYCKAD AMNING
Reviderade av WHO/UNICEF år 2018.
1a. Fullfölj den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar och relevanta resolutioner från World Health Asembly (WHA).
1b. Ha en skriven amningspolicy som regelbundet förmedlas till personal och föräldrar. 1c. Upprätta ett kontinuerligt övervaknings- och datahanteringssystem.
2. Se till att personal har tillräcklig kunskap, kompetens och färdighet för att stödja amning. 3. Diskutera vikten av amning samt hur man går till väga vid amning med gravida kvinnor och deras familjer.
4. Främja omedelbar och oavbruten hud mot hud-kontakt och stöd mammor att initiera amning så snart som möjligt efter förlossning.
5. Stöd mammor att initiera och upprätthålla amning samt att hantera vanliga svårigheter. 6. Förse inte ammade nyfödda barn med annan mat eller vätska än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt indikerat.
7. Möjliggör för mammor och deras barn att fortsätta vara tillsammans och praktisera ”rooming-in” dygnet runt.
8. Stöd mammor att känna igen och svara på barnets signaler för amning.
9. Ge mammor råd om användning av och risker med diflaskor, dinappar och nappar. 10. Se till att föräldrar och deras barn har tillgång till stöd och omvårdnad direkt efter utskrivning.
BILAGA C – RESULTATTABELL
Påstående Ø
≤ 7 år ≤ 7 år σ > 7 år Ø > 7 år σ
14. I mitt arbete ger jag amningsvägledning utifrån egen amningserfarenhet
1,83 0,78 1,77 0,74
15. Jag känner mig trygg med att ge amningsvägledning
3,21 0,57 3,65 0,55
16. De flesta mammor är inte mottagliga för amningsvägledning under graviditeten
2,34 0,73 2,05 0,81
17. Att ge amningsvägledning är roligt 3,27 0,83 3,53 0,63
18. Familjerna är nöjda med den
amningsvägledning jag ger 3,24 0,47 3,32 0,51
19. Jag brukar hjälpa mammorna att forma deras bröst vid amning
1,68 0,76 1,53 0,60
20. Jag brukar hjälpa till att lägga barnet vid mammans bröst
2,45 0,88 1,93 0,86
21. De flesta barn behöver hjälp av personalen att ta bröstet första gången
1,71 0,73 1,51 0,63
22. Att ge bra amningsvägledning försvåras pga. tidig hemgång
2,86 0,78 2,53 0,95
23. Det går inte att ge amningsvägledning utan att vidröra mammans bröst
1,46 0,88 1,18 0,43
24. Amning skyddar barnet mot sjukdomar 3,70 0,53 3,63 0,59
25. Det är viktigt att mamma och barn får vara tillsammans dygnet runt
3,86 0,35 3,89 0,31
26. Jag hinner inte ge den amningsvägledning som jag skulle vilja göra
27. Jag använder lösbröst när jag ger amningsvägledning
2,78 1,07 3,07 1,05
28. Jag ger evidensbaserad amningsvägledning 3,44 0,59 3,49 0,57
29. Jag är positiv till fri amning, oberoende av klockan
3,83 0,49 3,88 0,38
30. Barnets position vid bröstet har inget att göra med såriga bröstvårtor
1,24 0,69 1,55 0,83
31. BB bör prioritera övernattningsmöjligheter för partnern
3,73 0,57 3,67 0,58
32. Att ge amningsvägledning är svårt 2,82 0,71 2,74 0,79
33. Jag lär alla mammor att det är bra om de kan handmjölka
2,95 0,96 3,46 0,66
34. Mammor som är otrygga behöver extra stöd genom hela vårdkedjan
3,81 0,44 3,86 0,35
35. Jag förstår att mammor tycker det är besvärligt att amma
3,06 0,72 2,86 0,80
36. Jag upplever att amningsvägledningen försvåras pga. bristande samstämmighet mellan
MHV, förlossning, BB och BVC
3,03 0,82 3,14 0,67
37. Jag informerar alltid familjerna om amningens fördelar
3,11 0,66 3,41 0,60
38. Det händer att jag använder mig av 'hands on'- teknik när jag ger amningsvägledning
2,22 0,85 2,13 0,85
39. Det är viktigt att barnet suger på bröstet under sina första två levnadstimmar
3,40 0,74 3,52 0,75
40. Barn mår lika bra av ersättning 2,27 0,89 1,83 0,84
42. Jag tror att mammor med amningsproblem har kännedom om vart de kan få hjälp
2,29 0,74 2,30 0,69
43. Barn är duktiga på att kompensera för utebliven tidig kontakt och amning
2,63 0,73 2,72 0,74
44. Det är inte bra om barnet börjar använda bröstet som napp
1,95 0,76 1,63 0,83
45. Jag frågar alltid vad mammorna har fått för stöd tidigare, innan jag ger amningsvägledning
2,47 0,77 3,23 0,78
46. Jag dokumenterar alltid hur jag har gett amningsvägledning
2,98 0,93 3,09 0,86
47. En ammande mamma som behöver ge barnet tillmatning rekommenderas ge det med kopp eller
sked
3,64 0,56 3,66 0,55
48. Jag förstår mammor som tycker att det är genant att amma
2,04 0,82 2,40 0,99
49. Mammor med amningsproblem upplever att de inte får tillräckligt med vägledning
3,13 0,55 3,06 0,61
50. Jag rekommenderar mammorna att sträva efter ett längre amningsuppehåll under natten
1,24 0,47 1,19 0,44
51. Jag tror att föräldrar kan klara av att få olika råd i vårdkedjan
2,09 0,78 2,02 0,70
52. Barn som inte vill suga behöver inte göra det
under det första dygnet 2,37 1,09 2,59 0,96
53. Barnmorskan spelar en viktig roll i hur det går med amningen
3,22 0,60 3,32 0,55
54. Mammor upplever att amning känns som ett tvång
2,24 0,54 2,12 0,58
55. När en mamma behöver amningsvägledning ser jag till att avsätta tid för det, då får andra
arbetsuppgifter vänta
2,64 0,75 2,85 0,75
56. Jag tror att de flesta som har problem med amningen får många olika råd, beroende på vilka
de frågar
57. Jag tar för vana att tillsammans med familjen upprätta en amningsplan i samband med
amningsvägledning
2,48 0,86 2,92 0,88
58. Smakportioner bör introduceras under fortsatt amning
3,46 0,77 3,56 0,78
59. Jag har lätt för att leva mig in i hur en mamma känner för sin amning
2,96 0,67 3,26 0,52
60. Hud-mot-hud mellan mor och barn försvårar amningen
1,00 0,00 1,08 0,43
61. Det är omöjligt att ge amningsvägledning utan att göra en amningsobservation
2,60 0,71 2,75 0,78
64. Min arbetsgivare ger mig möjlighet att gå utbildningar inom amning
2,28 0,91 2,92 0,89
65. På min arbetsplats frågar vi varandra om råd gällande amningsvägledning
3,30 0,70 3,43 0,70
66. Amningsutbildningen under min barnmorskeutbildning var tillräcklig
1,83 0,82 1,78 0,78
67. Jag brukar observera mina barnmorskekollegor när de ger amningsvägledning, för att se hur de
arbetar
2,65 0,80 2,48 1,01
68. Jag har möjlighet att under arbetstid ta reda på de senaste rönen inom amning
1,94 0,91 2,24 0,81
69. Jag ändrar mitt arbetssätt gällande amningsvägledning när det kommer ny forskning
och nya rön om amning 3,04 0,87 3,25 0,63
BILAGA D – ARTIKELMATRIS
Författare Artikelns titel
Tidskrift, (år)
Ursprungsland
Syfte Metod Resultat
Abduidhail, J., Al-Modallal, H., Yousif, R., & Almresi, N.
Exclusive breast feeding (EBF) in Jordan: Prevalence, duration, practices, and barriers.
Midwifery, (2014).
Jordanien
Syftet var att undersöka prevalens, duration, utförande och hinder för exklusiv amning hos mammor i Jordanien.
Kvalitativ metod. Data insamlades under två faser. I fas ett genomförde
forskningsassistenter 572 strukturerade individuella intervjuer med nyblivna mammor. I fas två genomfördes uppföljande telefonintervjuer av samma forskningsassistenter vid en månad, fyra månader och sex månader postpartum. Mammor som hade slutat amma vid telefonuppföljningarna exkluderades i studien.
Amningsdurationen sjönk gradvis under barnets sex första månader, vilket visade att antal mammor som följde WHO:s rekommendationer för exklusiv amning i minst 6 månader var få. Tre huvudsakliga hinder för exklusiv amning var för lite bröstmjölk för att göra barnet nöjt, bröstproblem och kort tid mellan graviditeterna.
Almqvist-Tangen, G., Bergman, S., Dahlgren, J., Roswall, J., & Alm, B. Factors associated with discontinuation of breastfeeding before 1 month of age
Acta Pædiatrica, (2011)
Sverige
Syftet var att ta reda på faktorer som är förknippade med amningsavslut under barnets första fyra veckor.
Kvantitativ metod. Studien var en del av en pågående populationsbaserad longitudinell födselsekohort. Totalt 2666 deltagare. Föräldrarna svarade på ett frågeformulär om sociala- och medicinska faktorer, samt insamlades barnets längd, vikt, huvudomfång och midjemått. Barnet följdes upp vid en, tre, sex, 12 och 18 månaders ålder, samt vid två, tre, fyra och fem års ålder.
Resultatet påvisade att 27 % av mammorna hade amningsproblem. Faktorer som påverkade amningen negativt var användning av tröstnapp, rökning hos mamman och
amningsproblem. Amningsproblem som identifierades var fel sugteknik, bristande stöd från vårdpersonal och otillräcklig viktuppgång.
Bonia, K., Twells, L., Halfyard, B., Ludlow, V., Newhook, L. A., & Murphy- Goodridge, J.
Syftet var att undersöka vilka faktorer som bidrar till mammors val att ge ersättning till deras barn.
Kvalitativ metod användes i form av fokusgrupp intervjuer. 18 deltagare delades upp i två fokusgrupper och en
Resultatet visade att partnerns och deras egna mammors attityder spelade stor roll i valet om hur barnet ska matas.
A qualitative study exploring factors associated with mothers’ decisions to formula-feed their infants in
Newfoundland and Labrador, Canada.
BMC Public Health, (2013).
Canada
deltagare i en enskild intervju. Totalt deltog 19 stycken mammor.
lämna hemmet, göra hushållssysslor och sova om barnet matades med ersättning. En stor anledning till varför mammor valde att inte amma var att mammorna skämdes för att behöva amma offentligt.
Brown, A.
Maternal trait personality and
breastfeeding duration: The importance of confidence and social support.
Journal of Advanced Nursing, (2013).
Storbritannien
Syftet var att undersöka sambandet mellan amningens duration, moderns personlighet och moderns attityder och erfarenheter av amning.
Kvantitativ metod. En tvärsnittsstudie där totalt 602 mammor vars barn var mellan 6-12 månaders ålder, besvarade ett frågeformulär för att undersöka deras personlighet, amningsduration och attityder och erfarenheter om amning.
Resultatet visar att mammor som upplevde emotionell stabilitet och ansvarstagande var mer benägna att initiera och fortsätta amma under en längre tid. Attityder och erfarenheter som är betydande för amningens duration är upplevda svårigheter och brist på stöd. Mammor med introvert personlighet och upplevd ångest förhindrar sökandet av stöd och utmanar inte problem som kan uppstå.
Brown, A., Raynor, P., & Lee, M. Healthcare professionals’ and mothers’ perceptions of factors that influence decisions to breastfeed or formula feed infants: a comparative study.
Journal of Advanced Nursing, (2011)
Storbritannien
Syftet var att jämföra vårdpersonals och mammors uppfattningar av vilka faktorer som påverkar valet om att amma eller ge ersättning till spädbarn.
Kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer med 20 stycken professionella som arbetar med nyblivna mammor, för att undersöka varför mammor valde att ge ersättning till sina barn. Även 23
mammor med barn som var mellan 6-12 månader gamla reflekterade över deras upplevelser av att ge ersättning.
Mammorna ansåg att amning skulle ändra deras kroppsuppfattning och mammorna skulle bli oattraktiva. Mammorna upplevde även att deras barn blev mättare, nöjdare och sov längre när barnen ätit ersättning. Mammorna upplevde otillräckligt med information och stöd om eventuella amningsproblem som kan uppstå och valde därför att ge ersättning för att slippa smärta obehag.
Two sides of breastfeeding support: experiences of women and midwives.
International Breastfeeding Journal,
(2010). Sverige
erfarenheter och reflektioner av att ge amningsvägledning.
individuella intervjuer med fyra barnmorskor och nio mammor.
upplevde att det var viktigt att barnmorskan var närvarande under amningstillfället för att kunna ge råd vid eventuella amningsproblem. Likvärdig och relevant information från
barnmorskorna var viktigt för att främja amningen. Fysisk amningsvägledning från barnmorskan under
amningstillfällena var förenat med obehag hos mammorna.
Goyal, R. C., Bangiwar, A. S., Ziyo, F., & Toweir, A. A.
Breastfeeding practices: Positioning, attachment (latch-on) and effective suckling – A hospital-based study in Libya.
Journal of Family & Community Medicine, (2011).
Libyen
Syftet var att bedöma barnets läge, tag och sugteknik under amning.
Kvantitativ metod. En empirisk, beskrivande tvärsnittsstudie. 192 mammor och barn observerades under amningstillfällen för att bedöma läge, tag och sugteknik.
Resultatet visade att läget och taget var mindre bra hos förstföderskor än hos omföderskor. Dåligt tag om bröstvårtan resulterade i såriga bröstvårtor och mjölkstockning.
Graffy, J., & Taylor, J.
What Information, Advice, and Support Do Women Want With Breastfeeding?
BIRTH, (2005).
Storbritannien
Syftet var att undersöka kvinnors perspektiv på den information, råd och stöd som ges om amning.
En kvalitativ analys av öppna frågor i ett besvarat frågeformulär som 654 kvinnor fick svara på angående deras upplevelser av det amningsstöd mammorna fått.
Resultatet visade att det var fem sorters stöd som önskades, vilka var information om amning och som väntas, praktisk hjälp med rätt läge på barnet, adekvata tips och råd, bekräftelse av upplevelser och känslor samt uppmuntran.
Hall, H., McLelland, G., Gilmour, C., & Cant, R.
Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar etableringen och upprätthållandet av amningen.
Mixad metod med en kvantitativ pappersbaserad undersökning samt kvalitativa fokusgruppintervjuer. Totalt var det 175 deltagare som hade barn
Mammor som ammade sina barn anförtrodde sig till barnmorskor och