För framtida forskning vore det av intresse att se huruvida komplexiteten i det regelverk ett företag redovisar efter har påverkan vid en byrårotation. Att använda ett strategiskt urval och intervjua företag som bytt från K2-regelverk till K3-regelverk eller K3-regelverk till IFRS skulle möjligtvis kunna visa på om anledningen till att ett företag genomför en byrårotation inte handlar så mycket om företagets tillväxt i form av omsättning, som om företagets redovisningsprincip. Vidare skulle ett alternativ till framtida forskning vara att intervjua företag som genomfört en byrårotation i någon av Sveriges storstadsregioner för att utröna vad dessa företag har för tankar kring revisorns kompetens på Big-N byråer, och om även de upplever att revisorn blir påverkad av review-team. Det finns också anledning att fortsatt studera privata aktiebolags process gällande byrårotation då indikationer har getts på att anledningarna till en byrårotation skiljer sig från publika företag, där tidigare forskning haft stort fokus.
8 Referenser
AbuGhazaleh, N., O'Connell, V. & Princen, J. (2015). Audit quality, auditor size and legal environments. Quarterly Journal of Finance & Accounting : QJFA, 53(3), ss. 39-78.
Ahlberg, K., Nilsson, B. & Pettersson, K. (2005). På vilka grunder byter företag revisionsbyrå. Kandidatuppsats, Institutionen för Ekonomi. Kristianstad:
Högskolan Kristianstad.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod : En handbok. Stockholm:
Liber.
Beattie, V. & Fearnley, S. (1995). The Importance of Audit Firm Characteristics and the Drivers of Auditor Change in UK Listed Companies, Accounting &
Business Research, 25(100), ss. 227-239.
Beattie, V. & Fearnley, S. (1998a). Audit market competition: auditor changes and the impact of tendering. The British Accounting Review, 30(3), ss. 261-289.
Beattie, V. & Fearnley, S. (1998b). Auditor changes and tendering. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 11(1), ss. 72-98.
Berggren, A., Hansson, G. & M-Heidari, B. (2018). Vad leder företag till att byta revisor?: En kvantitativ studie om svenska börsnoterade företag.
Kandidatuppsats, Företagsekonomiska institutionen. Lund: Lunds Universitet.
Bolagsverket (2018). Statistik om företag och föreningar.
https://bolagsverket.se/be/sok/etjanster/statistik/statistik-1.3538 [2019-02-15].
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2.2 uppl., Stockholm: Liber.
Butcher, K., Harrison, G. & Ross, P. (2013). Perceptions of Audit Service Quality and Auditor Retention. International Journal of Auditing, 17(1), ss. 54-74.
Chow, C. W. & Rice, S. J. (1982). Qualified Audit Opinions and Auditor Switching.
Accounting Review, 57(2), ss. 326-335.
Chu, L., Simunic, D., Ye, M. & Zhang, P. (2018). Transaction costs and competition among audit firms in local markets. Journal of Accounting and
Economics, 65(1), ss. 129-147.
Claessens, S. & Tzioumis, K. (2006). Ownership and Financing Structures of Listed and Large Non‐listed Corporations. Corporate Governance: An International Review, 14(4), ss. 266-276.
DeAngelo, L. (1981a). Auditor Independence, “Low Balling”, and Disclosure Regulation. Journal of Accounting and Economics, 3(2), ss. 113-127.
DeAngelo, L. (1981b). Auditor Size and Audit Quality. Journal of Accounting and Economics, ss. 182-199
DeFond, M. (1992). The Association Between Changes in Client Firm Agency Costs and Auditor Switching. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 11(1), ss. 16-31.
Dhaliwal, D. S., Schatzberg, J. W. & Trombley, M. A. (1993). An Analysis of the Economic Factors Related to Auditor-Client Disagreements Preceding Auditor Changes. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 12(2), ss.
22–38.
Durand, R. & Vargas, V. (2003). Ownership, Organization, and Private Firms’ Efficient Use of Resources. Strategic Management Journal, 24(7), ss. 667-675.
Eichenseher, J. W. & Shields, D. (1983). The Correlates of CPA-Firm Change for Publicly Held Corporations. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 2(2), ss. 23-37.
Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EUT L 158, 27.5.2014).
Europeiska kommissionen (2010). Green paper – “Audit policy: Lessons from the crisis”, COM (2010) 561 final, 13.10.2010
Finansinspektionen (2019). Företag av allmänt intresse generellt bra på revisorsrotation. Stockholm: Finansinspektionen.
Fontaine, R., Letaifa, S. B. & Herda, D. (2013). An Interview Study to Understand the Reasons Clients Change Audit Firms and the Client’s Perceived Value of the Audit Service. Current Issues in Auditing, 7(1), ss. A1-A14.
Francis, J. R. & Wilson, E. R. (1988). Auditor changes: A joint test of theories relating to agency costs and auditor differentiation. Accounting Review, 63(4), ss.
663-682.
Gerakos, J. & Syverson, C., 2015. Competition in the Audit Market: Policy Implications. Journal of Accounting Research, 53(4), ss. 725–775.
Guthire, J. & Parker, L. (1989). Corporate Social Reporting: A Rebuttal of Legitimacy Theory. Accounting & Business Research (Wolters Kluwer UK), 19(76), ss. 343-352.
Haskins, M. E. & Williams, D. D. (1990). A Contingent Model of Intra-Big Eight Auditor Changes. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 9(3), ss. 55–
74.
Hudaib, M. & Cooke, T. E. (2005). The Impact of Managing Director Changes and Financial Distress on Audit Qualification and Auditor Switching. Journal of Business Finance & Accounting, 32(9/10), ss. 1703–1739.
Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3(4), ss. 305-360.
Justitiedepartementet (2009). En frivillig revision (Regeringens proposition 2009/10:204). Stockholm: Regeringskansliet.
Krag Jacobsen, Jan. (1993). Intervju. Konsten att lyssna och fråga. Lund:
Studentlitteratur.
Krishnan, J. (1994). Auditor Switching and Conservatism. The Accounting Review, 69(1), ss. 200–215.
Krook, A. & Sundberg, S. (2018). Byrårotation: En kvantitativ studie om byrå- och revisorsrotation inom svenska onoterade aktiebolag. Kandidatuppsats, Akademin för utbildning och ekonomi. Gävle: Högskolan i Gävle.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lennox, C. (2000). Do companies successfully engage in opinion-shopping? Evidence from the UK. Journal of Accounting and Economics, 29(3), ss. 321-337.
Magri, J., & Baldacchino, P. (2004). Factors contributing to auditor-change decisions in Malta. Managerial Auditing Journal, 19(7), ss. 956-968.
McConnell Jr., D. K. (1984). Auditor Changes and Related Disagreements. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 3(2), ss. 44-56.
Palmrose, Z. V. (1986). Audit fees and auditor size: Further evidence. Journal of Accounting Research, 24(1), ss. 97-110.
Power, M. (2003). Auditing and the Production of Legitimacy. Accounting, Organizations and Society, 28(4), ss. 379-394.
Schwartz, K. B. & Menon, K. (1985). Auditor Switches by Failing Firms. Accounting Review, 60(2), ss. 248-261.
SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Suneson, B (2006). Det kan löna sig att byta revisor. Svenska Dagbladet, 28 augusti.
https://www.svd.se/det-kan-lona-sig-att-byta-revisor
Tanyi, P., Raghunandan, K. & Barua, A. (2010). Audit Report Lags After Voluntary and Involuntary Auditor Changes. Accounting Horizons, 24(4), ss. 671-688.
Utredningen om EU:s revisionspaket (2015). Nya regler för revisorer och revision (SOU 2015:49). Stockholm: Justitiedepartementet
Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1983). Agency problems, auditing, and the theory of the firm: some evidence. Journal of Law & Economics, 26(3), ss. 613-633.
Williams, D. D. (1988). The potential determinants of auditor change. Journal of Business Finance & Accounting, 15(2), ss. 243-261.
Woo, E. S. & Koh, H. C. (2001). Factors associated with auditor changes: a Singapore study. Accounting and Business Research, 31(2), ss. 133-144.
Woodside, A. (2010). Bridging the chasm between survey and case study research:
Research methods for achieving generalization, accuracy, and complexity.
Industrial Marketing Management, 39(1), ss. 64-75.
Yin, R. (2018). Case study research and applications : Design and methods. 6. Uppl., Los Angeles: SAGE.
Öhman, P. & Wallerstedt, E. (2012). Audit regulation and the development of the auditing profession: The case of Sweden. Accounting History, 17(2), ss.
241-257.
9 Bilagor
Bilaga A
Hej!
Vi kontaktar Er med anledning av att Ni har bytt revisionsbyrå under de senaste fem åren. Vi är två studenter från Linnéuniversitetet i Växjö som läser sista terminen vid civilekonomprogrammet. I vårt examensarbete ämnar vi studera varför företag väljer att byta revisionsbyrå med syftet att skapa förståelse kring företags agerande. Därför kommer vi att genomföra intervjuer med företag. Vi kontaktar Er för möjligheten att genomföra en intervju om vad som fick just Er att byta revisionsbyrå. Denna intervju beräknas ta cirka en timme.
Genom Ert deltagande i studien hoppas vi kunna väcka Era och andra företags tankar kring revisionstjänsten - vad får man egentligen för pengarna och finns det fler saker revisionsbyrån kan bidra med som de inte gör idag.
Som deltagare i studien utlovas anonymitet om önskat och att inspelat material hanteras med sekretess. Resultatet av studien kommer att delges Er som deltagande företag.
Bilaga B
Företag Datum Tid Respondent
Privata aktiebolag
Företag A 2019-03-29 14:00-14:40 Ägare
Företag B 2019-04-02 11:00-11:50 Ekonomichef och delägare
Företag C 2019-04-16 10:00-10:30 Majoritetsägare
Publika aktiebolag
Företag 1 2019-04-10 11:00-11:40 Koncernredovisningschef
Företag 2 2019-04-15 10:00-11:10 Koncerncontroller
Företag 3 2019-04-17 15:00-15:50 Ekonomichef