Det kommer troligtvis aldrig att finnas ett färdigt koncept över hur speciallärare och
grundskollärare på bästa sätt bör arbeta med integrerade grundsärskoleelever i grundskolan. Reflektioner kring framtida forskningsområden kan enligt oss möjligtvis vara att undersöka olika skolors kunskaper kring hur en skola med båda skolformerna fungerar. Hur grundskolan och grundsärskolan genom ett flexibelt arbetssätt kan skapa en gemensam samverkan för en likvärdig skola för samtliga elever. En skola för alla där anpassningar sker mellan de två olika
52
skolformerna för samtliga elevers behov och där inte enbart grundsärskolan strävar mot att bli integrerade i grundskolan. Utan även att elever från grundskolan med olika svårigheter, kan bli integrerade i grundsärskolans verksamhet.
Vi ställer oss kritiska till att skolan tillsammans med grundskollärare på egen hand själva kan skapa en fungerande integrering av grundsärskolans elever. Eller kommer det i längden krävas ett ökat stöd från kommunledning och politiker som innehar makt att kunna reformera skolan? För att nå svaret på den frågan skulle det vara passande att se vad kommunens ledning i våra kommuner, har för syn på just integrering av grundsärskolans elever i
grundskolan utifrån att lyckas inkludera elever som läser efter grundsärskolans läroplan i den egna grundskoleklassen.
53
7. Referenslist
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Alm, B., & Nilholm, C. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher’s strategies, and children's experiences. European Journal of Special Needs
Education, 25(3), 239-252.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B. & Thorsson, L.(2009). Därför inkludering. Specialpedagogiska skolmyndigheten; Specialpedagogiska institutet.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken - att arbeta med elevdokumentation i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Berthén, D. (2007). Förberedelser för särskildhet - Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv. Karlstad: Karlstad universitet.
Boyatzis, R.E. (1998). Transforming qualitative information – Thematic analysis and code development. California: SAGE Publications, Inc.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlsson, R. & Nilholm, C. (2004). Demokrati och inkludering - en begreppsdiskussion.
Utbildning och Demokrati, 13 (2), 77-95.
Dimov, B., C., Iliev, D., & Atanasoska, T. (2014). Inclusive education: continuity of the Macedonian reflective teacher. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 116, 3927–3929. Forsberg, C, & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Granlund, M., & Stiftelsen ALA (2009). Vad är utvecklingsstörning?. Mälardalens Högskola: FUB: s forskningsstiftelse ALA och forskningsprogrammet Child, IBS. Grunewald, K. (2008). Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia förlag AB.
Haug, P. (1998). Specialpedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Helldin, R, & Sivertun, U. (2004). Specialpedagogikens normativa betingelser. Utbildning
och demokrati: 13 (2), 45–76.
Higgins, A. (2014). Intellectual Disability or Learning Disability? Let’s Talk Some More.
54
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Nordstedts förlag.
Hugemark, A. & Söder, M. (2016). Bara funktionshindrad: Funktionshinder och
intersektionalitet. Malmö: Gleerups.
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.
Jakobsson, I. och Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder: Att möta barn och
unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur och Kultur.
Jensen, L. & Ohlsson, I. (1991). Integrering av särskoleelever i grundskolan. Hur fungerar
det? Kristianstads Högskola (Pedagogisk metodisk utveckling Serie A, 121).
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Linton, A. (2015). To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion
of students with Asperger syndrome. Linköping Studies in Art and Science, Studies from the
Swedish Institute for Disability Research, 2015.
Marin, E. (2014). Are Today's General Education Teachers Prepared to Face Inclusion in the Classroom? Procedia - Social and Behavioral Sciences, 142, 702-707.
Mitchell, D. (2014). What really works in special and inclusive education : using evidence
based teaching strategies (2 uppl.). Abingdon, Oxon: Routledge.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
Forskning i Sverige, 10 (2), 124-138.
Nilholm, C. (2006) “Inkludering av elever “i behov av särskilt stöd”-vad betyder det och vad
vet vi? Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. och Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av
forskningen? FoU skriftserie nr 3, Specialpedagogiska skolmyndigheten..
Persson, B. (2006). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber. Rabe, T., Hill, A., och Andersson, B. (2001). Boken om integrering: Idé, teori, praktik. Lund: Studentlitteratur.
Salamancadeklarationen. (2006). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 1/2001. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2002). Elevers lärmiljö: Lärares undervisning och elevers
55
Selander, S. (2012). Didaktik – undervisning och lärande. (Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare) Stockholm: Natur och kultur.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Svensk författningssamling, examina på avancerad nivå. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2001). Kvalitet i särskola - en fråga om värderingar. Regeringsuppdrag om särskolan. Dnr 2000:2 037.
Skolverket. (2002a). I särskola eller i grundskola? Regeringsuppdrag om särskolan. Dnr 103404.
Skolverket. (2002b). Kommentarer till kursplan och betygskriterier. Grundskolan. Stockholm: Fritzes Kundservice.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes kundservice.
Skolverket. (2011b). Läroplanen för grundsärskolan. Stockholm: Fritzes kundservice. Skolverket. (2013). Allmänna råd: mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola. Stockholm: Fritzes kundservice.
Skolverket. (2014). Grundsärskolan är till för ditt barn. Stockholm: Fritzes kundservice Skolverket. (2015a). Att planera för elever med funktionsnedsättning. En sammanställning av
forskning, utvärdering och inspektion, 1994-2014. Skolverket: Fritzes kundservice.
Skolverket. (2015b). Beskrivande data 2014, rapport 240. Skolverket: Fritzes kundservice. Skolverket. (2015c). Stödmaterial: Integrerade elever. Skolverket: Fritzes kundservice. Skolverket. (2017). Jämförelsetal och statistik. Hämtas från http://www.jmftal.artisan.se/ 2017-09-13 och 2017-11-21.
SOU 2004:98: För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes Kundservice. Hämtad från: http://www.regeringen.se.
Sundqvist, C., & Lönnqvist, E. (2016). Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan: Fördelar och nackdelar för elever. Nordic Studies in Education, 36(1), 38-56. Sundqvist, C., Von Ahlefeldt Nisser, D. & Ström, M. (2014). Consultation in special needs education in Sweden and Finland: A comparative approach. European Journal of Special
Education, 29(3), 297-312.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts.
56
Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning – elevperspektiv på delaktighet
och utanförskap. Stockholm: Stockholm universitet.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Yadav, M., Das, A., Sharma, S., & Tiwari, A. (2015). Understanding teachers’ concerns about inclusive education. Asia Pacific Education Review, 16(4), 653-662.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vikström, B. (2005). Den skapande läsaren, hermeneutik och tolkningskompetens. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk (rev. uppl.). Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Werner, L. (2014). Grundsärskolans regelbok: bestämmelser om grundsärskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Nordstedts Juridik.
57