7. Slutsatser
7.2 Förslag på framtida forskning
Ett område som bör forskas vidare att inkludera fler respondenter som inte är aktuella på KRIS och Krami, då det kan innebära att man finner fler möjligheter och hinder, kanske en mer generell slutsats om hur det faktiskt ser ut för många personer i deras
återanpassningsprocess. Således blir ett annat förslag att bygga på denna studies resultat och forska vidare kring fler återanpassnings faktorer för före detta fängelseintagna.
I studien har författaren undersökt återanpassningsfaktorer för de före detta fängelseintagna. Utifrån studiens resultat har det framkommit att återanpassningen har redan under
fängelsevistelsen varit en faktor att vilja återanpassa sig till samhället när de blir frigivna. Med det menas att kunna forska vidare om de olika samhällsaktörer bör arbeta med återanpassning mer under fängelsevistelsen istället för när de blir frigivna.
Referenslista
Brottsförebyggande rådet, BRÅ. (2003). KRIS - En kartläggning av föreningen Kriminellas
Revansch i Samhället. (2003:7) Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
BRÅ. (2016). Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar - En nationell kartläggning. (2016:6). Stockholm: Lenanders Grafiska AB.
Chylicki, P. (2010). Att avhålla sig från brott - Hur går det över tid? I Berman, A.H.
&Farbring, C.Å. (Red.). Kriminalvård i praktiken: strategier för att minska återfall i brott
och missbruk. (s. 727–752). Lund: Studentlitteratur.
Danermark, B., Ekström, M., Jakobsen, L. & Karlsson, J.C. (2003).
Att förklara samhället. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ebaugh, H.R.F. (1988). Becoming an ex: the process of role exit. Chicago: Univeristy of Chicago Pr.
Elias, N. & Scotson, J. (2008). The established and the outsiders. Sage publications. Eriksson, M. (2012). Socialt kapital och hälsa - förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande interventioner. Socialmedicinsk tidskrift. 89(4–5), 332-346.
Fries, B.&Svidén, J. (2010). När Kriminalvården upphör. I Berman, A. H.&Fabring, C. K.
(Red.) Kriminalvård i praktiken: strategier för att minska återfall i brott och missbruk. Lund:
Studentlitteratur AB
Gilbert, J. & Elley, B. (2015). Reducing Recidivism: An Evaluation of The Pathway Total Reintegration Programme. New Zealand sociology.30(4), 15–37.
Gilje, N. &Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos. Goffman, E. (1963). Behavior in public places: notes on the social organization of
gatherings. London: Free Press of Glencoe.
Guy, R. (2011). Applied Sociology and Prisoner Reentry a Primer for More Successful Reintegration.Journal of Applied Social Science. 5(2), 40–52.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerup.
Hochstetler, A., Delisi, M. & Pratt, T.H. (2010).Social support and feelings of hostility among inmates. Crime and Delinquency. 56(4), 588–607.
Kirk, D.S. (2012). Residential change as a turning point in the life course of crime: Desistance or temporary cessation? Criminology. 50(2), 329–358.
Kriminalvården. (2018). Vi arbetar med återanpassning.
https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/nyheter/2018/februari/aterfallen- minskar/ Hämtad 2019-09-01.
Kriminalvården. (2006). “Bättre ut” – Kriminalvårdens vision och värdegrund.
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/om_oss/visionen.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Nordén, E., Fors, A. & Damsten, M. (2013). UTVÄRDERING AV KRAMI FÖR
BROTTSDÖMDA I KRIMINALVÅRDEN - En arbetsmarknadsinsats för att minska arbetslöshet och återfall i brott. Norrköping: Kriminalvårdens Utvecklingsenhet.
Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet – ansikte mot ansikte med Goffmans
perspektiv på social interaktion. Malmö: Liber AB.
Ring, J. (2017). Riskfaktorer och brott. I Estrada, F. & Flyghed, J. (Red.) Den svenska
ungdomsbrottsligheten. (s. 193–124). Lund: Studentlitteratur.
Rydén- Lodi, B., Statin, H. &Klinteberg, B. (2005). Återfallsförbrytare - vilka var de?Några
bakgrundsfaktorer inverkan på återfall i brott. Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen, förlaget.
Shinkfield, A.J., &Graffam, J. (2009).Community Reintegration of Ex-Prisoners - Type and Degree of Change in Variables Influencing Successful Reintegration.SagePublications.53(1), 29–42.
SOU 2010:15. Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp. Stockholm: Elanders Sverige AB
Sarnecki, J. & Sivertsson, F. (2009). Att bryta en kriminell livsstil – Livshistorier från ”The
Stockholm Life-Course Project”. Norrköping: Kriminalvårdens Utvecklingsenhet.
Vetenskapsrådet. (2002). God forskningssed. Hämtad 2019-06-25 från:
Bilagor/Intervjuguide
Bakgrund: Hur gammal är du?
Kan du beskriva kort hur ditt liv ser ut idag? (sysselsättning/arbete, boende, utbildning, hälsa)
Hur ser ditt sociala nätverk ut? (familj, vänner, kollegor, KRIS) Har du barn? Partner?
Om du tidigare avtjänat ett straff, vad var det då? Hur länge var din fängelsetid? När var det senaste straffet du avtjänat?
Har du jobbat något tidigare? Jobbar du nu? Stöd och hjälp för att återanpassa sig till samhället
Hur tycker du att det bästa möjliga systemet för återanpassning efter fängelsestraff borde se ut? Bra dåligt idag, vad saknas – vad kan man göra? Vad skulle du önskat var annorlunda under/efter fängelsetid? Myndigheter/verksamheter
Hur upplevde du hjälpen och stödet inför frigivning av andra myndigheter/verksamheter?
Exempelvis KRIS, Krami, annan fristående organisation?
Kan du berätta om hur du upplevde förberedelserna inför din frigivning för att du skulle kunna leva ett ”vanligt” liv?
Vilka brister/möjligheter upptäckte du? Vad skulle kunna vara bättre?
Vilken hjälp och stöd fick du efter frigivning av andra myndigheter och verksamheter för att komma tillbaka samhället?
Exempelvis KRIS, Krami, annan fristående organisation?
Kan du berätta hur andra myndigheter/insatser hjälpte dig efter din frigivning för att du skulle kunna leva ett ”vanligt” liv?
Såg du några brister/möjligheter? Vad skulle kunna vara bättre? Krami/KRIS
Hur länge har du varit medlem i KRIS/Krami?
Vad betyder KRIS/Krami för dig?
Kan du berätta hurKRIS har hjälpt dig?
- Vad har funkat bäst? Vad skulle du önska ha mer av? Vilka brister finns det?
Hur tycker du att Krami hjälpt dig med arbetsfrågan? - På vilket annat sätt har krami hjälpt dig?
Vilka faktorer har påverkat personen för att återanpassa sig till samhället?
Kan du berätta hur ditt liv såg ut när du kom ut från anstalten?
Vilka svårigheter stötte du på? Vilka möjligheter såg du när du var frigiven?
Kan du berätta lite om hur processen till att leva ett vanligt liv såg ut efter din frigivning?
Svårigheter/motstånd? Återfall? Möjligheter?
Vilken inställning hade du till att leva ett normalt liv efter frigivning?
Om du har varit motiverad till att leva ett vanligt liv efter fängelsetiden, vad var det som motiverade dig?
OM NEJ: Vad tror du skulle motivera dig eller hjälpa dig till att leva ett så kallat vanligt liv?
Fanns det något du skulle vilja göra annorlunda? Flytta? Studera? Skulle du ha behövt extra stöd och hjälp? Av vem och vad?
Kan du berätta om särskilda händelser eller personer som hade en stark inverkan på din process att bryta från ditt gamla liv?
När du bestämde dig att leva ett vanligt liv, hur trodde du att ditt liv skulle se ut? Var du rädd att förlora något eller såg du det som något som skulle gynna dig?
Har du någonsin upplevt en situation där du har blivit dömd på grund av din bakgrund? Om ja, känner du att du vill berätta den upplevelsen?
Varför tror du att personer som lever ett kriminellt liv inte lämnar det livet? Vad tror du krävs för att lämna ett sådant liv?
Hur önskar du att din framtid ska se ut? Vad tror du behövs för att nå dit?
Vilka personliga egenskaper tror du krävs för att någon ska kunna lämna ett kriminellt liv bakom sig?
Vad tycker du är den avgörande orsaken till att inte återfalla i brott? Vad var det svåraste med att inte återfalla i brott?
Hur skiljer sig ditt liv nu från ditt liv då? Vad är positivt och vad är negativt?