Något som hade varit intressant för fortsatt forskning skulle vara att fokusera på de två grupper som jag inte berört i min uppsats, dels användare som är intresserade av fankultur och dels bibliotekarier som berörs av fankultur. Då det gäller användare hade det varit intressant att undersöka vad det är för fans som kommer till biblioteken om man undersöker faktorer som kön, etnicitet, klass och ålder. Det skulle också vara intressant att undersöka hur fansen ser på folkbiblioteket och den verksamheten som drivs för fans och eventuell verksamhetsinriktning som saknas.
Gällande bibliotekarierollen skulle jag gärna se en inriktning mot bibliotekariens
omvärldsbevakning när det gäller ungdomskultur, fankultur och andra populärkulturella fenomen. Intressant skulle även vara en inriktning mot deltagarekultur, Bibliotek 2.0 och hur bibliotekariens roll i detta sammanhang ser ut.
11. SAMMANFATTNING
I denna uppsats har jag studerat hur folkbibliotek använder sig av fankultur samt det bakomliggande syfte till denna användning. Begreppet fankultur används i uppsatsen för att beskriva de aktiviteter, intressen och världar som fans till populärkulturella fenomen inbegriper sig med. Att vara ett fan innebär att man fördjupar sig inom sitt intresse och sedan utvecklar detta genom att ingå i en fankultur. Fankultur kan innebära aktiviteter som att man diskuterar sitt intresse med andra fans eller uttrycker sitt intresse genom kreativa medier som fan fiction eller fan art.
Syftet med min uppsats var att undersöka hur fankultur använts i folkbibliotekets verksamhet genom att undersöka de satsningar som gjorts. Det jag främst ville fokusera på var varför man valde att satsa på fankultur och vilken betydelse fankultur kunde ha för biblioteket. En intressant faktor var också i vilket sammanhang fankultur syntes och användes. Jag ville då både se hur det användes både i det fysiska och digitala
biblioteket. Mina frågeställningar var:
Hur arbetar folkbiblioteken med fankultur och i vilket syfte används det? Vilka möjligheter erbjuder fankultur för folkbibliotekets utveckling?
För att svara på mina frågor utgick jag från en bearbetning av Skot-Hansens kulturpolitiska rationaler i form av sex idealtyper som Lina Antonsson och Helena Aspernäs har utvecklat och bearbetat.
För att få svar på mina frågor om hur fankultur användes och i vilket syfte intervjuade jag sju bibliotekarier via mail. Bibliotekarierna var på något sätt involverade i fankultur. Jag hittade dessa bibliotekarier genom att göra sökningar på Internet där jag letade efter fankulturella evenemang på folkbiblioteken. Jag använde mig av kvalitativ metod där jag kunde vara flexibel i mina frågor och vid behandlingen av svaren.
Jag presenterade sedan mitt material och delade in det i undergrupperna: Fankultur på bibliotek och Fankulturens relevans för bibliotek. I min analys använde jag mig av fyra utvalda idealtyper som jag tidigare hade presenterat under teori. Dessa var: Idén om
folkbildning och upplysning, idén om folkbibliotekets sociala betydelse, idén om underhållning och idén om folkbiblioteket som serviceproducent. Sammanfattningsvis
diskuterade jag resultatet i min diskussion och avslutade med en slutsats.
Det jag har kommit fram till är att fankultur inte är ett etablerat begrepp på biblioteken. Man har lyft fram Twilight, ett populärt fenomen som lockar till sig användare och inte satsat på fankultur i sig. Men min slutsats är att biblioteken ändå har satsat på
fankulturella element. Dessa satsningar är flera, framförallt genom anordnade evenemang, men också i andra former som boktips, hyllindelningar och skyltning av böcker. Anledningarna till varför biblioteken använde sig av fankultur var framförallt användarorienterade då man såg fördelar i att vara öppen för alla kulturer och
användare. Vad det kan betyda för biblioteken är att man kan fortsätta locka till sig användare och låta dem vara en stor del i bibliotekets verksamhet vilket också är grundläggande tankar bakom Bibliotek 2.0 och deltagarkultur.
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Intervjupersoner
Mailintervjuer utförda under tidsperioden december 2009 – februari
2010. Intervjumaterial finns i författarens ägo.
Gustav, Ungdomsbibliotekarie på ett mindre bibliotek
Elin, Bibliotekarie med ansvar för unga-vuxna-verksamheten på ett medelstort bibliotek Sara, Barn- och ungdomsbibliotekarie på ett mindre bibliotek
Ingrid, Samordnare för läsfrämjande verksamhet och Lena, platsansvarig på ett mindre
bibliotek (svarar tillsammans på frågorna)
Klara, Bibliotekarie på ett större bibliotek
Jenny, Ungdomsbibliotekarie på ett medelstort bibliotek
Litteraturförteckning
Antonsson, Lina & Aspernäs, Helena (2007). Folkbibliotekets funktioner i det lokala
samhället” – En idéanalytisk studie av fyra biblioteksplaner. Borås: Högskolan i Borås.
(Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2007:116)
Behen, Linda D (2006). Using pop culture to teach information literacy: methods to
engage a new generation. Westport, Conn.: Libraries Unlimited
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Bibliotekslag (1996:1596). Stockholm: Kulturdepartementet.
Bjurström, Erling (2005). Ungdomskultur, stil och smak. 1. uppl. Umeå: Boréa
Brookover, Sophie & Burns, Elizabeth (2008). Pop goes the library: using pop culture
to connect with your whole community. Medford, N.J.: Information Today, Inc.
Casey, Michael E. & Savastinuk, Laura C. (2007). Library 2.0: a guide to participatory
library service. Medford, N.J.: Information Today
Danielsson, Magdalena & Degerth, Ulrika (2005). Skämtlekar och Elvis Presleyskivor
– ett sätt att få kontakt med ungdomar: Diskurser om ungdomar och
ungdomsverksamhet i Biblioteksbladet 1916-2005. Borås: Högskolan i Borås.
(Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2005:51)
Granström, Johanna (2007). Social taggning: En studie av en webb 2.0 tjänst i OPAC. Borås: Högskolan i Borås. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2007:56)
Harnesk, Jakob (2006). Bibliotek 2.0: Innehåll och gemenskap på webben – ett nytt sätt att möta låntagare? Biblioteksbladet, 04:2006 Årgång 91.s. 14-15 [Elektronisk resurs]. Stockholm: P. A. Norstedt & söners förlag.
Tillgänglig på Internet:
http://www.biblioteksforeningen.org/bbl/bbl2006/Biblioteksbladet_nr4_2006.pdf (Hämtad 2010-03-08).
Harris, Cheryl & Alexander, Alison (red.) (1998). Theorizing fandom: fans, subculture,
and identity. Cresskill, N.J.: Hampton Press
Hellekson, Karen & Busse, Kristina (red.) (2006). Fan fiction and fan communities in
the age of the Internet: new essays. Jefferson: McFarland & Co.
Hills, Matt (2002). Fan cultures. London: Routledge
Holmberg, Kim (2009). Bibliotek 2.0: deltagarkultur i förändring. Lund: BTJ förlag Jenkins, Henry (1992). Textual poachers: television fans & participatory culture. New York: Routledge
Jenkins, Henry (2006). Fans, bloggers, and gamers [Elektronisk resurs] exploring
participatory culture. New York: New York University Press. (Hämtad 2010-03-08).
Jenkins, Henry (2008). Konvergenskulturen: där gamla och nya medier kolliderar. Göteborg: Daidalos
Kulturbarometern 2002 [Elektronisk resurs]. (2003). Stockholm: Statens kulturråd. Tillgänglig på Internet:
http://www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2003/kulturbarometern_2002.pdf (Hämtad 2010-03-08).
Nilsson, Sven (2003). Kulturens nya vägar: Kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i
Sverige. Malmö: Polyvalent
Peltola, Mikael (2009). Konvergenskultur – en medieteoretisk studie: En beskrivning av
mediekulturens samtida tillstånd, utifrån populärkulturella och meningsskapande praktiker och dess ramverk knutna till nutida dramaserier. Linköping: Linköping
universitet. (Masteruppsats i studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning)
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Ristarp, Jan & Andersson, Lars G. (2001). Mitt i byn!: om det moderna folkbibliotekets
framväxt. Lund: Bibliotekstjänst
Rydell, Anders & Sundberg, Sam (2009). Piraterna: de svenska fildelarna som
Rydsjö, Kerstin & Elf, AnnaCarin (2007). Studier av barn- och ungdomsbibliotek: en
kunskapsöversikt. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm
Sernhede, Ove (2008). Ungdomskulturer som sökande rörelser i det moderna.
Svensklärareföreningens årsbok. Natur & Kultur.
Skot-Hansen, Dorte (2006). Biblioteket i kulturpolitikken – mellem instrumentel og ekspressiv logik. Ingår i: Red. Leif Emerek, Casper Hvenegaard Rasmussen & Dorte Skot-Hansen. Folkebiblioteket som forvandlingsrum: Perspektiver på folkebiblioteket i
kultur- og medielandskabet. Köpenhamn: Danmarks Biblioteksforening
Strage, Fredrik (2005). Fans: en bok om besatthet. Stockholm: Natur och kultur Sveningsson Elm, Malin, Lövheim, Mia & Bergquist, Magnus (2006). Att fånga nätet
[Elektronisk resurs] : kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: studentlitteratur.
(Hämtad 2010-03-08)
Torstensson, Magnus (1996). Att analysera genombrottet för de moderna
folkbiblioteksidéerna: exemplet Sverige och några jämförelser med USA. Göteborg:
Göteborgs universitet
Torstensson, Magnus (2007) Folkbibliotek - traditionell institution med framtida utmaningar. Horisont, nr 3, s. 30-41
Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest [Elektronisk resurs]. (2006). [Stockholm]: Svenska unescorådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.unesco.se/Bazment/Alias/Files/?skriftett_sex_web. (Hämtad 2010-03-08) Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur