Utifrån våra samlade erfarenheter av ovanstående studie har även andra intresse för andra områden väckts som vi anser skulle bidra till forskningen. Ett förslag på framtida forskning kan vara att göra en liknande studie fast med inriktning på medarbetarnas upplevelse av digitaliseringen av HR-avdelningen och hur det har påverkat deras relation. Det skulle möjliggöra att svara på vikten av relationen däremellan och hur digitaliseringen har kommit att påverka den. Digitaliseringen bidrar till en viss del till en avhumaniserad syn på medarbetaren i tider av automatisering och digitala hjälpmedel, och hur HR hanterar det utifrån medarbetarens synvinkel anser vi skulle kunna vara av intresse för forskningen.
En annan möjlighet till vidare forskning är att göra samma typ av studie fast i privata organisationer, för att kunna se skillnader i vad digitaliseringen av HR-avdelningar har
inneburit för privata och offentliga organisationer. Privat verksamhet skiljer sig från offentlig gällande vinstdrivande ekonomiska intressen och större frihet att bestämma över hur verksamheten ska styras. Enligt oss kan det innebära andra aspekter och synsätt på följderna av digitaliseringen, vilket hade varit intressant att ta del av.
Källförteckning
Alvesson, M. (2012). Företagskultur och organisationsidentitet - stödjande normsystem eller hjärntvätt?. I Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.). Organisationer, ledning och processer.
2. [utök.] uppl., Lund: Studentlitteratur. ss.201-229.
Alvesson, M. & Sveningsson, S. (2012). Organisationsteori: en översikt. I Alvesson, M. &
Sveningsson, S. (red.). Organisationer, ledning och processer. 2. [utök.] uppl., Lund:
Studentlitteratur. ss.11-37.
Arbetsgivarverket. (2017). Privat och offentlig verksamhet - vad är skillnaden?
https://www.arbetsgivarverket.se/praktik-i-staten/jag-vill-ha-en-praktikplats/att-arbeta-pa-en-statlig-myndighet/privat-och-offentlig-verksamhet/ [2018-05-04]
Beer, M. & Nohria, N. (2000). Cracking the code of change. Harvard Business Review, 78(3), pp.133–141.
Bissola, R. & Imperatori, B. (2014). The unexpected side of relational e-HRM. Employee Relations, 36(4), pp.376–397.
Bondarouk, T. & Brewster, C. (2016). Conceptualising the future of HRM and technology research. The International Journal of Human Resource Management, 27(21), pp.2652–2671.
Bondarouk, T., Parry, E. & Furtmueller, E. (2017). Electronic HRM: four decades of research on adoption and consequences. The International Journal of Human Resource Management, 28(1), pp.98–131.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl., Stockholm:
Liber.
Burbach, R. & Royle, T. (2014). Institutional determinants of e-HRM diffusion success.
Employee Relations, 36(4), pp.354–375.
Cappelli, P. & Tavis, A. (2018). HR goes agile. Harvard Business Review, 96(2), pp.46–52.
Cöster, M. & Westelius, A. (2016). Digitalisering. Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2. [utök.] uppl., Malmö: Gleerups utbildning.
Digitaliseringskommissionen. (2016). Digitaliseringens effekter på individ och samhälle: fyra temarapporter: delbetänkande. (SOU 2016:85). Stockholm: Näringsdepartementet.
Dotlich, D. (2017). Leadership in times of transition. People & Strategy, 40(1), pp.24–27.
Ekonomistyrningsverket. (2018). Offentlig sektor behöver bli bättre på digitalisering.
https://www.esv.se/press/nyheter/2018/offentlig-sektor-behover-bli-battre-pa-digitalisering/
[2018-05-04]
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2015). Organisation och organisering. 4.
uppl., Stockholm: Liber.
Findikli, M. & Bayarçelik, E. (2015). Exploring the Outcomes of Electronic Human Resource Management (E-HRM)? Procedia - Social and Behavioral Sciences, 207(11), pp.424-431.
Forslund, M. (2013). Organisering och ledning. 2. uppl., Malmö: Liber.
Francis, H., Parkes, C. & Reddington, M. (2014). E-HR and international HRM: a critical perspective on the discursive framing of e-HR. The International Journal of Human Resource Management. 25(10). pp.1327-1350.
Grugulis, I. (2017). A very short, fairly interesting and reasonably cheap book about human resource management. Los Angeles: SAGE.
Hayes, J. (2014). The theory and practice of change management. 4. uppl., Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
HBRAS, Harvard Business Review Analytic Services. (2015). Driving digital
transformation: new skills for leaders, new role for the CIO. Harvard Business School.
Cambridge.
https://enterprisersproject.com/sites/default/files/Driving%20Digital%20Transformation%3A
%20New%20Skills%20for%20Leaders%2C%20New%20Role%20for%20the%20CIO.pdf [2018-05-04]
Hicks, M. (2018). How HR execs can use technology to connect a divided workforce.
Strategic HR Review, Vol. 17 Issue: 1, pp.23-28.
Hillvesson, F. & Lomberg, S. (2015). Mer jobb trots digitaliseringen. Svenska Dagbladet, 28 februari .https://www.svd.se/mer-jobb-trots-digitaliseringen [2018-05-04]
Holm, A. (2014). Institutional context and e-recruitment practices of Danish organizations.
Employee Relations, 36(4), 432-455.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2. [rev. och utök.] uppl., Lund: Studentlitteratur.
Hunt, C. (2014). Managing Human Capital in the Digital Era. People and Strategy, 37(2), pp.36–41.
Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. 4. [uppd.] uppl., Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer och begrepp: en ordbok. Lund: Studentlitteratur.
Jesuthasan, R. (2017). HR’s new role: rethinking and enabling digital engagement. Strategic HR Review. 16(2). pp.60-65.
Kapoor, C. & Solomon, N. (2011). Understanding and managing generational differences in the workplace. Worldwide Hospitality and Tourism Themes, 3(4), pp.308–318.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning.
Lindmark, A. & Önnevik, T. (2011). Human resource management: organisationens hjärta.
2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lipiäinen, H., Karjaluoto, H. & Nevalainen, M. (2014). Digital channels in the internal communication of a multinational corporation. Corporate Communications: An International Journal, 19(3), pp.275–286.
Maheshwari, S. & Vohra, V. (2015). Identifying critical HR practices impacting employee perception and commitment during organizational change. Journal of Organizational Change Management, 28(5), pp.872–894.
Nationalencyklopedin, u.å.,
digitalisering, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/digitalisering [2018-04-05]
Ninaus, K., Diehl, S., Terlutter, R., Chan, K., & Huang, A. (2015). Benefits and stressors – Perceived effects of ICT use on employee health and work stress: An exploratory study from Austria and Hong Kong. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 10(1), 01 January 2015.
Panayotopoulou, L., Vakola, M. & Galanaki, E. (2007). E-HR adoption and the role of HRM:
evidence from Greece. Personnel Review, 36(2), pp.277–294.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. [uppd.] uppl., Lund: Studentlitteratur.
Poisat, P. & Mey, M. (2017). Electronic human resource management: Enhancing or entrancing? South African Journal of Human Resource Management, 15, pp. e1-e9.
Rimon, G. (2017). Six surprising truths about how digital transformation will change HR.
Strategic HR Review, 16(2), pp.102–104.
Schultz, C. & Walt, H.van der. (2015). Reinventing HR: strategic and organisational relevance of the human resources function, Knowres Publishing.
Schødt, A.C. (2012). Värdeskapande HR-ledning: så utvecklar du mänskliga resurser utifrån verksamhetens behov, Stockholm: Liber.
Stone, D.L. & Deadrick, D.L. (2015). Challenges and opportunities affecting the future of human resource management. Human Resource Management Review, 25(2), pp.139–145.
Stone, D. L., Deadrick, D. L., Lukaszewski, K.M. & Johnson, R. (2015). The influence of technology on the future of human resource management. Human Resource Management Review, 25(2), pp.216-231.
Strohmeier, S. (2007) Research in e-HRM: Review and Implications, Human Resource Management Review, 17(1), pp.19-37.
Strohmeier, S. (2014). HRM in the digital age – digital changes and challenges of the HR profession. Employee Relations, 36(4), pp.314–318.
Sveningsson, S. & Sörgärde, N. (2012). Organisationsförändring - från ingenjörskonst till tolkning. I Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.). Organisationer, ledning och processer. 2.
[utök.] uppl., Lund: Studentlitteratur. ss.231-261.
Svenskt Näringsliv. (2016). Företagen och digitaliseringen – om samhällsekonomiska effekter, kompetensförsörjning och nya regler för handel och personuppgiftsskydd.
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rappor
ter/foretagen-o-digitaliseringenpdf_648145.html/BINARY/F%C3%B6retagen%20o%20digitaliseringen.pdf [2018-05-04]
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. [omarb.] uppl., Lund: Studentlitteratur.
Turkle, S. (2017). Tillbaka till samtalet: samtalets kraft i en digital tid, Daidalos, Göteborg.
Turulja, L. & Bajgorić, N. (2016). Human Resources or Information Technology: What is More Important for Companies in the Digital Era? Business Systems Research, 7(1), pp.35–
45.
Ulrich, D. & Brockbank, W. (2007). Värdeskapande HR. Lund: Studentlitteratur.
Ulrich, D. & Dulebohn, J. (2015). Are we there yet? What's next for HR? Human Resource Management Review, 25(2), pp.188-204.
Visma. (2017). Det digitala samhället. https://www.visma.se/globalassets/global/se/det-digitala-samhallet/ladda-ner-rapporten/visma-det-digitala-samhallet_web.pdf [2018-05-04]
Waweru, J. (2013). Maximizing HR Professionals' Leadership Role in e-Learning for Organizational Effectiveness. Distance Learning, 10(4), pp.53–62.
Whittington, R., Johnson, G., Angwin, D., Regner, P. & Scholes, K. (red.). (2014). Exploring strategy: [text and cases]. 10. uppl., Harlow, England: Pearson Education Limited.
Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga
Intervjuguide
Inledande presentation och beskrivning av uppsatsen.
Inledande frågor
• Hur länge har du arbetat i organisationen?
• Berätta om din yrkesroll!
• Hur ser en typisk arbetsdag ut?
• Hur jobbar organisationen med HR i allmänhet?
Digitaliseringen
• Upplever du att HRs roll har påverkats av digitaliseringen?
• Vad ser du som dina viktigaste arbetsuppgifter?
o Innebär digitaliseringen några konsekvenser för det?
• Känner du att du har tillräckligt med kunskap för att kunna använda dig av digitaliseringen på bästa sätt?
o Har medarbetarna tillräckligt med kunskap?
Digitala verktyg
• Vilka digitala verktyg använder ni er av i HR-arbetet, och du i ditt arbete specifikt?
• Har ni implementerat några nya verktyg eller processer på senare tid?
• Hur upplever du användandet av de digitala verktygen?
• Hur ställer sig medarbetarna till de digitala verktyg som de använder sig av?
• Vad upplever du är anledningen bakom användandet av digitala verktyg?
Konsekvenser
• Hur har digitaliseringen i allmänhet påverkat ditt arbete?
• Påverkar digitaliseringen dina relationer med kollegor, anställda och cheferna?
• På vilket sätt använder ni verktygen vid kommunikation i organisationen?
• Påverkar digitaliseringen din kommunikation med medarbetarna?
• Har ni en HR-strategi?
o Hör den samman med den övergripande organisationsstrategin?
• Anser ni att ni har blivit mer strategiska i ert HR-arbete?
Övrigt
• Har ni något annat att tillägga?