Det skulle vara intressant att undersöka om det finns någon kommun där förskolecheferna och rektorerna har mer administrativ avlastning. Då skulle en jämförande studie kunna genomföras för att undersöka om de cheferna har handlingsutrymme som de tar tillvara och faktiskt arbetar mer hälsofrämjande. I studien framkom att de flesta av cheferna ser det som en självklarhet att ständigt vara tillgängliga via mail eller telefon. Vad är det som gör att det ses som en naturlig del av uppdraget som chef att läsa mail det sista man gör innan man somnar eller ha jobbtelefonen på under helgen? En annan intressant del att studera vidare är hur man väljer att prioritera. Några av de erfarna cheferna i studien uppger att de har blivit
bättre på att prioritera jämfört med sina nyare kollegor. Det är intressant att närmare studera på vilken grund de mer erfarna cheferna prioriterar, vad de prioriterar bort eller effektiviserar och på vilket sätt.
REFERENSLISTA
Agevall, L. & Klasson, T. (2000). Demokrati i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Ahearne, M., Mathieu, J. & Rapp, A. (2005). To empower or not to empower your sales
force? An empirical examination of the influence of leadership empowerment behavior on customer satisfaction and performance. Journal of Applied Psychology, 90:5, pp. 945–955. Antonovsky, A. (2005). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Aronsson, G. & Berglind, H. (1990). Handling och handlingsutrymme. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Berntson, E., Wallin, L. & Härenstam, A. (2012). Typical situations for managers in the Swedish public sectors: Cluster analysis of working conditions using the Job Demand- Resources model. International Public Management Journal, 15 (1), pp. 100-130. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber - Andra upplagan. Chua, R.Y.J. & Iyengar, S. (2006). Empowerment through choice? A critical analysis of the
effects of choice in organizations. Research in organizational behavior, 27JAI Press, Greenwich, pp. 41-70.
Chua, R.Y.J. & Iyengar, S. (2011). Perceiving freedom givers: Effects of granting decision latitude on personality and leadership perceptions. Leadership Quarterly, Vol. 22, Issue 5, pp. 863–880.
Dellve, L. & Wikström, E. (2009). Managing complex work-place stress in health care organisations: leaders’ identity- and loyalty conflicts. International Journal of Nursing Management, Vol. 17, pp. 931-941.
Dhondt, S., Pot, F.D. & Kraan, K.O. (2014). The importance of organizational level decision latitude for well-being and organizational commitment. Team Performance Management, Vol. 20, pp. 307-327.
Dunér, A. & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats: an example from Swedish municipal eldercare. European Journal of Social Work, 9:4, pp. 425-444.
Eriksson, A. (2011). Health-Promoting Leadership: A Study of the Concept and Critical Conditions for Implementation and Evaluation. Nordic School of Public Health NHV, Göteborg.
Eriksson, A., Axelsson R. & Bihari Axelsson S. (2010). Development of health promoting leadership - experiences of a training programme, Health Education, Vol. 2, pp. 109-124 Eriksson, A., Skagert, K. & Dellve, L. (2013). Utveckling av hälsofrämjande ledarskap och
medarbetarskap. Erfarenheter av att arbeta med interventioner utifrån ett arbetsmaterial. Socialmedicinsk Tidskrift, Vol. 90, Nr. 6, pp. 793-798.
Fagerlind, A-C., Gustavsson, M., Johansson, G. & Ekberg, K. (2013). Experience of work- related flow: Does high decision latitude enhance benefits gained from job resources? Journal of Vocational Behavior, 83:2, pp.161-170.
Fagerlind Ståhl, A-C., Gustavsson, M., Karlsson, Nadine., Johansson, G & Ekberg, K. (2015). Lean production tools and decision latitude enable conditions for innovative learning in organizations: A multilevel analysis. Applied Ergonomics, Vol. 47, pp. 285–291.
Forsberg Kankkunen, T. (2009). Två kommunala rum. Ledningsarbete i genusmärkta tekniska respektive omsorgs- och utbildningsverksamheter. Doktorsavhandling vid Stockholms universitet, Sociologiska institutionen.
Grynderup, MB., Mors, O., Hansen, ÅM., Andersen, JH., Bonde, JP., Kærgaard, A., Kærlev, L., Mikkelsen, S., Rugulies, R., Thomsen, JF & Kolstad, HA. (2012). A two-year follow- up study of risk of depression according to work-unit measures of psychological demands and decision latitude. Scandinavian Journal of Work Environ Health, 38:6, pp. 527-536. Hansson, A. (2010). Salutogent ledarskap – för hälsosam framgång. Stockholm: Fortbildning
AB.
Holmberg, I. & Tyrstrup, M. (2010). Well then – What now? An Everyday Approach to Leadership. Leadership, Vol. 6, No. 4, pp. 353-372.
HÖK 12. (2012). Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Förhandlingsprotokoll
Karasek, R. A. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, Vol. 24, pp. 285–308.
Karasek, R.A & Theorell, T. (1990). Healthy Work – Stress, productivity and the reconstruction of working life. Basic Books.
Kommunallagen 1991:900, 3 kap. 9 §.
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research & Method in Education, Vol. 32, No 1, pp. 25-38.
Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS Förlag.
Meijman, T. F. & Mulder, G. (1998). Psychological aspects of workload. In P. J. D. Drenth & H. Thierry (Ed.), Handbook of work and organizational psychology. Vol. 2: Work
psychology, pp. 5-33. Hove, England: Psychology
Neu Morén, E., Hansson, J. & Stråberg, T. (2012). Rektor i takt eller otakt med tiden?Om att vara chef i skolan idag. Stockholm: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
Ohlsson, J. Döös, M. & Granberg, O. (2011). Varför organisationspedagogik? I: Granberg, O. & Ohlsson, J. (red.) (2011). Organisationspedagogik: en introduktion. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Padyab, M., Blomstedt, Y. & Norberg, M. (2014). No association found between
cardiovascular mortality, and job demands and decision latitude: Experience from the Västerbotten Intervention Programme in Sweden. Social Science & Medicine, Vol. 117, pp. 58–66.
Perski, A. (2000). Det stressande hjärtat- Att förstå stress och hur vi hanterar livskriser. Stockholm: Brombergs.
Rapport 362 (2011). Kommunalt huvudmannaskap i praktiken. ISSN 1103-2421
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme-utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Symon, G. & Cassell, C. (2013). Qualitative organizational research. Sage publications. Vetenskapsrådet - Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning (2011) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad: 2015-06-09
Waldenström, K. & Härenstam, A. (2008). How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes. Arbetsliv i
omvandling, 2008:4. Växjö universitet.
Waldenström, M., Björk, L. & Corin, L. (2014). ”Vad gör cheferna?” i Härenstam, Annika och Östebo Anders (red). Chefskapets förutsättningar och konsekvenser - Metoder och resultat från CHEFiOS projektet – slutrapport del 1. Göteborg: Institutet för stressmedicin. Westlund, P. & Sjöberg, A. (2008). Planera för mirakel. Arbeta salutogent, stärk KASAM.
Fortbildning AB.