Med studiens använda metod har vi begränsats till att undersöka ett urval av noterade och statliga företags informationskvalitet i hållbarhetsrapporteringen. Därmed följer det naturligt att en fortsättning av vår studie hade varit intressant för att kunna möjliggöra statistiskt säkerställda skillnader i informationskvalitet. En sådan kvantitativ studie hade kunnat förklara om det existerar samband mellan variabler och en högre uppnådd informationskvalitet. Vidare är en möjlig intressant vinkel vilket inflytande företags ägare har på informationskvaliteten i svenska företags hållbarhetsrapportering.
Vi ser även att det finns potential att genomföra en uppföljningsstudie då de nya ändringarna i ÅRL fått effekt i företagens externa rapportering. En sådan studie hade kunnat undersöka om informationskvaliteten blivit bättre till följd av reglering.
44
6 Framtidsreflektion
Hållbarhetsämnets relevans är idag något som är svårt att undgå i både medier och vetenskaplig forskning. På ett globalt plan förs det diskussioner om hur klimatutmaningarna ska hanteras och genom Parisavtalet enades världens ledare om hur den globala uppvärmningen ska minskas. I och med globaliseringen har företag vuxit till att bli globala aktörer, flera med större inflytande än vissa nationer. Det är därför viktigt att världens företag tar ansvar för sin påverkan på omgivningen och redogör för intressenter hur deras påverkan kan minskas.
Sverige är en del av EU, en organisation med stort inflytande på hur framtidens ansvarstagande kan komma att se ut. Med det nya EU-direktivet, som lett till ändringar i ÅRL, har reglering tillkommit för ca 1 600 svenska företag som tidigare berörts av självreglering. Utifrån vår studie kan vi utläsa att de noterade företagen har ett stort arbete framför sig för att redovisa hållbarhets-upplysningar inom de områden som blivit aktuella och då med en hög informationskvalitet. Detta är viktigt för att marknaden och företags intressenter ska kunna jämföra företags hållbarhetsrapportering med varandra. Vi anser utifrån resultatet i vår studie att de nya ändringarna i ÅRL är motiverbara för att hållbarhetsrapporteringen mellan företag ska bli mer jämförbar. Det kommer säkerligen leda till en stor arbetsinsats för de mindre företagen som berörs av ändringarna i ÅRL. Vi anser att det är positivt att många företag måste öppna ögonen och tydligare integrera hållbarhet i sin verksamhet. Detta måste sedan mynna ut i en hållbarhetsrapport där intressenter delges högkvalitativ information.
Företags externa rapportering har tidigare endast innefattat finansiell information. Vi gör bedömningen att icke-finansiell information på sikt kan få en stor betydelse. Denna information kan bli viktig både ur investerares synpunkt men också utifrån ett nationellt perspektiv där det ska vara möjligt att utöva en översyn. Ekonomisk teori har varit tydlig med att beskriva att ett företag ska maximera aktieägarnas avkastning. Vi menar dock att det är möjligt att hållbarhet på sikt kan leda till en maximering av aktieägarnas avkastning då hållbarhet efterfrågas av intressenter. Det är även möjligt att det i framtiden tillkommer ytterligare reglering inom hållbarhetsområdet för svenska företag och att det t.ex. blir krav på att följa GRI:s riktlinjer i rapporteringen och att rapporteringen omfattas av en extern granskning. En sådan utveckling tror vi inte bara hade lett till ytterligare kostnader för företagen utan också nya marknader för revisionsbyråerna.
Avslutningsvis gör vi bedömningen att det framöver är av stor vikt att reglering inte bara blir en hämmande aktivitet utan att företagen upplever att nyttan överstiger kostnaden. Vi menar att det genom ändringarna i ÅRL har skett ett paradigmskifte inom hållbarhetsområdet och att vi nu banar väg för en ny era för hur företag hållbarhetsrapporterar.
45
Referenslista
Adams, C. A., Hill, W-Y., & Roberts, C. B. (1998). Corporate Social Reporting Practices in Western Europe: Legitimating Corporate Behaviour? British Accounting Review, 30, 1–21. Aguinis, H., & Glavas, A. (2012). What We Know and Don’t Know About Corporate Social Responsibility: A Review and Research Agenda. Journal of Management, 38(4), 932–968. Alestig, P. (2015, 28 april). Svenskt Näringsliv rasar mot regeringens hållbarhetslag. Svenska Dagbladet, Hämtad 2017-01-30 från,
http://www.svd.se/svenskt-naringsliv-rasar-mot-regeringens-hallbarhetslag
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Ashforth, B. E., & Gibbs, B. W (1990). The Double-Edge of Organizational Legitimation. Organization Science, 1(2), 177–194.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Ball, A., & Grubnic, S. (2007). Sustainability accounting and accountability in the public sector. I Unerman, J., Bebbington, J., & O ́Dwyer, B. (2014). Sustainability Accounting and Accountability. London: Routledge.
Borglund, T., De Geer, H., Sweet, S., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E., & Windell, K. (2012). CSR - En guide till företagets ansvar. Stockholm: Sanoma
Utbildning.
Borglund, T., Frostenson, M., & Windell, K. (2010). Effekterna av hållbarhetsrapportering: En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag. Stockholm: Regeringskansliet.
Bowen, H. (1953). Social Responsibilities of the Businessman. New York: Harper. Brown, N., & Deegan, C. (1998). The public disclosure of environmental performance information - a dual test of media agenda setting theory and legitimacy theory. Accounting and Business Research, 29(1), 21–41.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber. Carrington, T. (2014) Revision. Stockholm: Liber.
Carroll, A. B. (1979). A Three-Dimensional Conceptual Model of Corporate Performance. Academy of Management Review, 4(4), 497–505.
Carroll, A. B., & Shabana, K. M. (2010). The Business Case for Corporate Social Responsibility: A Review of Concepts, Research and Practice. International Journal of Management Reviews, 85–105.
46 Chen, J. C., & Roberts, R. W. (2010). Towards a More Coherent Understanding of the
Organization-Society Relationship: A Theoretical Consideration for Social and Environmental Accounting Research. Journal of Business Ethics. 97(4), 651–665. Cho, C. H., & Patten, D. M. (2007). The role of environmental disclosures as tools of legitimacy: A research note. Accounting, Organizations and Society, 32, 639–647. Commissions of European Communities. (2001). Green Paper: Promoting a European framework for Corporate Social Responsibility. Bryssel: European Commission.
Corti, L., Van den Eynden, V., Bishop, L., & Woollard, M. (2014). Managing and Sharing Research Data: A Guide to Good Practice. London: SAGE Publications.
Cowan, S., & Gadenne, D. (2005). Australian corporate environmental reporting: a comparative analysis of disclosure practices across voluntary and mandatory disclosure systems. Journal of Accounting & Organizational Change, 1(2), 165–179.
Dahlsrud, A. (2008). How Corporate Social Responsibility is Defined: an Analysis of 37 Definitions. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 15, 1–13. Daub, C-H. (2007). Assessing the quality of sustainability reporting: an alternative methodological approach. Journal of Cleaner Production, 15, 75-85.
Davis, K. (1973). The case for and against business assumption of social responsibilities. Academy of Management Journal, 312–322.
Deegan, C. (2002). The legitimising effect of social and environmental disclosures: a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 282–311. Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory: Second European Edition. Maidenhead: Mc Graw-Hill Education.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional
Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147–160.
Donaldson, T., & Preston, L. E. (1995). The Stakeholder Theory of the Corporation: Concepts, Evidence, and Implications. Academy of Management Review, 20(1), 65–91. Dowling, J., & Pfeffer, J. (1975). Organizational Legitimacy: Social Values and
Organizational Behavior. Pacific Sociological Review, 18(1), 122–136.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige.
47 Fassin, Y. (2008). SME´s and the Fallacy of Formalising CSR. Business Ethics: A European Review, 17(4), 364–378.
Fernandez-Feijoo, B., Romero, S., & Ruiz, S. (2014). Effect of Stakeholder’s Pressure on Transparency of Sustainability reports within the GRI framework. Journal of Business Ethics, 122(1), 53–63.
FN (2007). FN fakta: Global pakt med näringslivet. Hämtad 2017-02-14, från http://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-Näringsliv.pdf
Freeman, R. E. (1984). Strategic Management: A Stakeholder Approach. Boston: Pitman. Friedman, M. (1970, 13 september). The social responsibility of business is to increase its profits. The New York Times Magazine, september.
Gamerschlag, R., Möller, K., & Verbeeten, F. (2011). Determinants of voluntary CSR disclosure: empirical evidence from Germany. Review of Managerial Science, 5, 233–262. Global Reporting Initiative. (2006). Riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Hämtad 2017-03-01, från https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/GRI-G3-Swedish-Reporting-Guidelines.pdf
Global Reporting Initiative (2016). Annual Report 2015-2016. Hämtad 2017-04-13, från https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/GRI-AnnualReport2015-2016.pdf Global Reporting Initiative. (2017a). GRI’s History. Hämtad 2017-02-16, från
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/gri-history/Pages/GRI's%20history.aspx
Global Reporting Initiative. (2017b). About GRI. Hämtad 2017-01-27, från https://www.globalreporting.org/Information/about-gri/Pages/default.aspx
Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2015). CSR: Företagsansvar i förändring. Malmö: Liber.
Grankvist, P. (2009). CSR i praktiken: Hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar. Malmö: Liber.
Gray, R. (2006). Does sustainability reporting improve corporate behaviour?: Wrong question? Right time? Accounting and Business Research, 36(1), 65–88.
Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing and Accountability Journal, 8(2), 47–77.
Grenness, T. (2005). Hur kan du veta om något är sant? Malmö: Liber.
Guidry, R. P., & Patten, D. M. (2012). Voluntary disclosure theory and financial control variables: An assessment of recent environmental disclosure research. Accounting Forum, 36, 81–90.
48 Healy, P. M., & Palepu, K. G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of empirical disclosure literature. Journal of Accounting and Economics, 31, 405–440.
Herzig, C., & Schaltegger, S. (2006). Corporate Sustainability Reporting: An Overview. I Schaltegger, S, Bennett, M., & Burritt, R. (Ed.), Sustainability Accounting and Reporting. (s. 301–324). Dordrecht: Springer Science + Business Media.
Holland, L., & Foo, Y. B. (2003). Differences in environmental reporting practices in the UK and the US: the legal and regulatory context. The British Accounting Review, 35, 1–18. Huang, X., & Watson, L. (2015). Corporate social responsibility research in accounting. Journal of Accounting Literature, 34, 1–16.
Hummel, K., & Schlick, C. (2016). The relationship between sustainability performance and sustainability disclosure - Reconciling voluntary disclosure theory and legitimacy theory. Journal of Accounting and Public Policy, 35(5), 455–476.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.
Jamali, D. (2008). A Stakeholder Approach to Corporate Social Responsibility: A Fresh Perspective into Theory and Practice. Journal of Business Ethics, 82(1), 213–231.
KPMG. (2015). The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2015. Hämtad 2017-01-26, från https://home.kpmg.com/xx/en/home/insights/2015/11/kpmg-international-survey-of-corporate-responsibility-reporting-2015.html
Langer, M. (2006). Comparability of Sustainability Reports - A Comparative Content
Analysis of Austrian Sustainability Reports. I Schaltegger, S, Bennett, M., & Burritt, R. (Ed.), Sustainability Accounting and Reporting. (s. 581–602). Dordrecht: Springer Science +
Business Media.
Larsson, L-O. (1997). Miljöredovisningen och miljöinformation i årsredovisningar. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, L-O., & Ljungdahl, F. (2008). License to operate: CSR och hållbarhetsredovisning i praktiken. Stockholm: Ekerlids förlag.
Levitt, T. (1958). The dangers of social responsibility. Harvard Business Review, September– October, 41–50.
Lock, I., & Seele, P. (2016). The credibility of CSR (corporate social responsibility) reports in Europe. Evidence from a quantitative content analysis in 11 countries. Journal of Cleaner Production, 122, 186–200.
Luft Mobus, J. (2005). Mandatory environmental disclosures in a legitimacy theory. Accounting, Auditing and Accountability Journal, 18(4), 492–517.
MacLean, R., & Rebernak, K. (2007). Closing the Credibility Gap: The Challenges of Corporate Responsibility Reporting. Environmental Quality Management, 16(4), 1–6.
49 Mahoney, L. S., Thorne, L., Cecil, L., & LaGore, W. (2013). A Research note on standalone corporate social responsibility reports: Signaling or greenwashing. Critical Perspectives on Accounting, 24, 350–359.
Maignan, I., & Ferrell, O. C. (2004). Corporate Social Responsibility and Marketing: An Integrative Framework. Journal of the Academy of Marketing Science, 32(1), 3–19. Martínez-Ferrero, J., Garcia-Sanchez, I. M., & Cuadrado-Ballesteros, B. (2015). Effect of Financial Reporting Quality on Sustainability Information Disclosure. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 22, 45–64.
May, T. (2011). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Meyer, J., & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organisations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340–363.
Michelon, G., Pilonato, S., & Ricceri, F. (2015). CSR reporting practices and the quality of disclosure: An empirical analysis. Critical Perspectives on Accounting, 33, 59–78.
Mitchell, R. K., Agle, B. R., & Wood. D. J. (1997). Toward a Theory of Stakeholder
Identification and Salience: Defining the Principle of Who and What Really Counts. Academy of Management Review, 22(4), 853–886.
Moratis, L. (2017). The credibility of corporate CSR claims: a taxonomy based on ISO 26000 and a research agenda. Total Quality Management, 28(2). 147–158.
Nasdaq OMX. (2015). Regelverk för emittenter. Hämtad 2017-03-01, från
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/96/96154_nasdaq-stockholms-regelverk-f--r-emittenter---2015-01-01.pdf
Nasdaq OMX. (2017). Var handlar man aktier? Hämtad 2017-05-18, från
http://www.nasdaqomxnordic.com/utbildning/aktier/varhandlarmanaktier/?languageId=3 O’Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: Extending the applicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 344–371.
Regeringskansliet. (2015a). Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2015. Stockholm: Näringsdepartementet.
Regeringskansliet. (2015b). Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2015. Stockholm: Näringsdepartementet.
Romolini, A., Fissi, S., & Gori, E. (2014). Scoring CSR Reporting in Listed Companies - Evidence from Italian Best Practices. Corporate Responsibility and Environmental Management, 21, 65–81.
Sethi, S. P. (1978). Advocacy Advertising - The American Experience. California Management Review, 21(1), 55–67.
50 Suchman, M. C. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches.
Academy of Management Review, 20(3), 571–610.
Svedberg Nilsson, K., Henning, R., & Fernler, K. (Red.). (2005). En illusion av frihet? Företag och organisationer i regelsamhället. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, G., & Wood, G. (Ed.). (2009). Business Ethics: Through Time and Across Contexts. Lund: Studentlitteratur.
Tagesson, T., Blank, V., Broberg., P., & Collin, S-O. (2009). What explains the Extent and Content of Social Environmental Disclosures on Corporate Websites: A Study of Social and Environmental Reporting in Swedish Listed Corporations. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 16, 352–364.
Tschopp, D., & Nastanski, M. (2014). The Harmonization and Convergence of Corporate Social Responsibility Reporting Standards. Journal of Business Ethics, 125, 147–162. Unerman, J., & Bennett, M. (2004). Increased stakeholder dialogue and the internet: towards greater corporate accountability or reinforcing capitalist. Accounting, Organization and Society, 29, 685–707.
United Nations, Global Compact. (2017a). Our Governance. Hämtad 2017-02-14, från https://www.unglobalcompact.org/about/governance
United Nations, Global Compact. (2017b). Our Participants. Hämtad 2017-02-14, från https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/participants
World Commission on Environment and Development. (1987). Our Common Future. Hämtad 2017-01-25, från http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf
Zutshi, A., & Creed, A. (2009). Environmental Ethics: Are They Working Together? I Svensson, G., & Wood (Ed.), Business Ethics: Through Time and Across Contexts (s. 215– 236). Lund: Studentlitteratur.
51
Bilagor
Bilaga 1 Bedömningskriterier
GRI:s kvalitativa egenskaper samt underlag för bedömning
Balans
Företaget ger en balanserad och lättillgänglig bild samt lyfter både negativa och positiva aspekter av organisationens verksamhet. Det är möjligt för läsaren att förstå informationens relativa betydelse för verksamhetens påverkan.
3 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i hög grad. En god balans och informationens relativa betydelse för verksamheten kan identifieras.
2 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap delvis. Företaget uppfyller inte både en god balans och informationens relativa betydelse för verksamheten.
1 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i låg grad. Balansen är sämre och relativ betydelse är svåridentifierad.
0 poäng Icke-identifierbar kvalitativ egenskap då ingen information kan identifieras.
Jämförbarhet
Informationen är konsekvent redovisad och möjliggör en jämförelse mellan år och med andra företag. Företaget följer principer och/eller riktlinjer för sin hållbarhetsrapportering såsom GRI och/eller FN Global Compact.
3 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i hög grad. Informationen går att jämföra över tid och med andra företag genom konsekvent användning av
principer och riktlinjer för rapportering.
2 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap delvis. Antingen har företaget en bristande historisk jämförelse eller en avsaknad av jämförelse med andra företag genom användning av principer och riktlinjer för rapportering.
1 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i låg grad. Informationen går inte att jämföra över tid eller med andra företag genom rapportering enligt principer och riktlinjer.
0 poäng Icke-identifierbar kvalitativ egenskap då ingen information kan identifieras.
Precision
Informationen är tillräckligt detaljerad för den typ som presenteras, kvalitativ eller kvantitativ information. Det finns förklaringar som möjliggör en förståelse av vad som är byggt på uppskattningar respektive andra metoder.
3 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i hög grad. Rapporteringen innehåller en detaljerad förklaring och möjliggör en fullständig förståelse av
vad som är byggt på uppskattningar respektive andra metoder. 2 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap delvis. Rapporteringen omöjliggör en
fullständig förståelse av vad som är byggt på uppskattningar respektive andra metoder.
1 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i låg grad. Det går inte att identifiera förklaringar för presenterad data och vad som är byggt på uppskattningar respektive andra metoder.
52
När redovisningen ska avges
Redovisningen är avlämnad i tid med aktuell information som är hänförlig till relevant tidsperiod.
3 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i hög grad. Redovisningen är avlämnad i tid med aktuell information.
2 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap delvis. Redovisningen är något sen eller med inaktuell information.
1 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i låg grad. Redovisningen är sen med inaktuell information.
0 poäng Icke-identifierbar kvalitativ egenskap då ingen information kan identifieras.
Tydlighet
Informationen ska vara begriplig och presenterad på ett sådant sätt att den är tydlig till de identifierade intressenter företaget vänder sig till. En förståelse ska kunna bildas utifrån lämnad information. Företaget undviker överflödig information och gör det lätt för läsaren att hitta för honom relevant information.
3 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i hög grad. Informationen är tydligt framställd, möjliggör en förståelse och riktad mot företagets intressenter.
2 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap delvis. Informationen är begriplig men inte framställd på ett tydligt sätt mot företagets intressenter. En fullständig förståelse kan ej fås.
1 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i låg grad. Informationen är
för bristfällig för att erhålla en förståelse och är dåligt presenterad.
0 poäng Icke-identifierbar kvalitativ egenskap då ingen information kan identifieras.
Tillförlitlighet
De processer och den information som rapporteras ska vara trovärdiga och informationens källa ska vara säkerställd. Detta kan ske genom extern granskning.
3 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i hög grad. Rapporten är externt granskad och därmed bedöms informationens tillförlitlighet som hög.
2 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap delvis. Följer riktlinjer, men rapporten är inte externt granskad.
1 poäng Uppfyller kvalitativ egenskap i låg grad. Rapporten är inte externt granskad och företaget följer inga riktlinjer eller principer och därmed bedöms
tillförlitligheten som låg.
53 Hållbarhetsområden (ÅRL 6 kap 12 § 1 st)
• Miljö
Företagets påverkan på miljön, dvs. uppgifter om aktuella och förutsägbara konsekvenser från företagets verksamhet på miljön. Här kan områden som hälsa och säkerhet, användning av mark, energianvändning, koldioxidutsläpp, vattenanvändning och luftföroreningar beaktas.
• Sociala förhållanden och personal
Företagets arbete för att trygga sociala förhållanden och arbete med personalrelaterade frågor. Här kan rapporteringen avse åtgärder som har vidtagits för att säkra jämställdhet, tillämpning av arbetsrättslig skyddsreglering (såsom ILO, arbetsmiljöföreskrifter m.m.) samt dialog med lokalsamhället.
• Respekt för mänskliga rättigheter
Information om åtgärder för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter. Vägledning kan hämtas i t.ex. FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter i vilket företags skyldighet att respektera mänskliga rättigheter finns preciserad.
• Motverkande av korruption
Information om åtgärder mot korruption i företaget, såväl intern som extern korruption. Vägledning kan hämtas i Institutet Mot Mutors näringslivskod och FN:s globala program mot mutor och korruption.
54