Denna undersökning har visat mönster som kan tolkas hur häktade samt personal tyder att häktade blir påverkade av isoleringen samt hur detta hanteras. Jag anser att det vore av intresse att intervjua för detta häktade individer för att erhålla deras perspektiv av häktesvistelsen. Detta för att erhålla berättelser om hur man hanterade friheten samt hur man efter häktestiden bearbetade det faktum att man varit isolerad. Jag anser att detta hade varit av intresse även ur den synpunkten att individerna en period efter häktesvistelsen förhoppningsvis kunnat landa samt se på häktesvistelsen med andra ögon.
50
9. Referenslista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 2011. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB
Barnombudsmannen.se
Bergström, Anna. 2012. Isolering på häkte – ett rättsäkerhetsproblem? Stockholm: Kriminologiska institutionen
Bryman, Allan. 2007. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Goffman, Erving. 1961. Totala institutioner - fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Goffman, Erving. 1963. Stigma. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Hartman, Jan. 2004. Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. 1997. Forskningsmetodik: Om Kvalitativa Och
Kvantitativa Metoder. Lund: Studentlitteratur
Holmgren, Bengt & Frisell, Thomas & Runeson, Bo. 2010. Psykisk hälsa hos häktade med
restriktioner. Norrköping: Kriminalvården utvecklingsenheten, Projektnummer: 2007:1
Jönsson, Linus. 2008. Häktad – Fånge i ovisshet. Umeå: Polisutbildningen vid Umeå universitet Rapport nr. 511
Kriminalvårdsstyrelsen. Att sitta i häkte. Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen Förlaget
Kriminalvårdsstyrelsen. Faktablad. Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen Förlaget Lidberg, Lars. 2000. Svensk rättspsykiatri- En handbok. Lund: Studentlitteratur AB
Malmberg, Fredrik. 2013. Sverige måste säkerställa barnets mänskliga rättigheter i arrest
och häkte Dnr: 9.7:0594/12 Stockholm: Barnombudsmannen
Scheff, Tomas J. 1990. Microsociology: Discourse, emotion, and social structure. Chicago: The university of Chicago press
Schoefield, J.W. 1990. Increasing the generalizability of qualitative research. New York: Teachers College Press
Stevens, Richard. 1998. Att förstå människor. Lund: Studentlitteratur AB Tengby, Karin. 2014. Röda Korset: Pressekreterare
Trost, J & Levin, I. 1996/2004. Att förstå vardagen – med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
TT Nyhetsbyrån, Stockholm
Vetenskapsrådet 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wettergren, Åsa. 2013. Emotionssociologi. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Lagar
SFS nr: 2010:611 Häkteslagen Stockholm: Justitiedepartementet SFS 1942:740 Rättegångsbalken Stockholm: Justitiedepartementet
Webbadresser
http://www.cpt.coe.int/en/states/swe.htm
http://www.svd.se
Rapport
CPT/Inf (99) 4 Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by the
European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 15 to 25 February 1998. Strasbourg. 1999.
CPT/Inf (2004) 32 Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carries out by
the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 9 to 18 June 2009. Strasbourg. 2004.
CPT/Inf (2009) 34, Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by
the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 9 to 18 June 2009. Strasbourg, 2009
CPT/Inf/E (2002) 1, European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or
52
Åklagarmyndigheten. 2011. Redovisning av granskning av restriktionsanvändning Malmö: Utvecklingscentrum
Bilaga 1
Till Den som det berör
Jag heter Catherine Andersson och studerar vid Karlstads Universitet. Jag skriver nu mitt examensarbete inom ämnet sociologi och är i behov av hjälp för att kunna genomföra detta. I mitt arbete har jag som mål att undersöka hur man som häktad upplever situationen i häkte och om/hur man påverkas av den.
Jag söker nu frivilliga personer som vill hjälpa mig med att intervjuas.
Då vi möts för intervjun tänkte jag att vi samtalar om Er erfarenhet som häktad person.
Om Ni vill ställa upp på intervju kommer jag att besöka Er de närmsta dagarna och vi genomför intervjuerna i ett av häktets besöksrum. Jag kommer att fråga Er om jag får spela in ljudet från intervjun. Detta ljud kommer endast att användas som hjälp för mig att komma ihåg vad Ni berättat och att inte missa viktiga detaljer från Er berättelse. Ljudet kommer att förstöras när jag skrivit ner intervjun.
Inspelningen är helt valfri.
Intervjuernas tid varierar beroende på hur mycket Ni vill berätta. Jag önskar så mycket information som möjligt.
Färdigställt examensarbete finns att tillgå om intresse finns och Ni kommer att vara helt anonyma.
54 Bilaga 2 Intervjuguide häktad -Kön: -Ålder: Person
-Berätta om dig själv? Hur ser din vardag ut och vad du tycker om den?
Jobb, studier, fritid, familj och intressen Kriminalvård
1. Hur länge har du varit häktad? Vilken typ av brott är du häktad för?
2. Har du varit häktad på annan ort? Vart och hur skulle du vilja beskriva den tiden? Upplever du någon skillnad i hur kriminalvården bedrivs idag?
3. Hur skulle du beskriva en dag på häktet ?
4. Vad och hur gör du för att få dagen att gå? (Ex finner strategier, delar upp dagen i bitar osv.)
5. Hur upplever du klimatet mellan intagna/personal? (Professionellt, kort eller likn.)
6. Hur upplever du att din kontakt med nära och kära fungerar ur perspektivet besök och telefonkontakt? Hur påverkar detta dig?
7. Hur skulle du beskriva tillvaron som häktad? Hur hanterar du tillvaron?
8. Hur tror du att tiden i häkte påverkar dig? Under själva tiden som häktad, men även efter häktestiden?
9. Finns det någonting som du anser skulle kunna förbättra din sociala miljö på häktet?
10. Vill du beskriva vilken typ av stöd det finns att tillgå som häktad? Tar du i så fall emot stöd och på vilket sätt? Hur tror du att det ev. stödet påverkar dig och din situation? Önskar du en annan form av stöd och i så fall vilket slag? Är detta möjligt att tillgå? (Ex personal, uppsökare, präst, psykolog osv)
11. Om du vid något tillfälle känt dig nere, har du erbjudits eller fått den hjälp du önskat av personal och eller sjukvården på häktet?
12. Vad har du för tankar om förändringar på häkten? Har du något förslag på förändring i så fall vad?
56 Bilaga 3 Intervjuguide personal Ålder: Kön: Tjänst: Utbildning: Antal år på häktet: Kommunikation
1. Vill du berätta hur en vanlig arbetsdag ser ut för dig?
2. Kan du beskriva dina arbetsuppgifter?
3. När träffar du häktade under en dag? I vilka situationer?
4. När pratar du med häktade under en dag? Hur går det till? Vem tar initiativet? Vem pratar mest i samtalet?
5. Hur är din kontakt med de häktade? Kan du ge exempel på hur bra och dålig kontakt kan se ut?
6. Hur tycker du att du bemöts av och bemöter de intagna?
7. Känner du att du har möjlighet att prata och lyssna till de intagna? Skulle du vilja ha mer/mindre tid till det?
8. Har ni rutiner för hur ni hanterar intagna som ex är ledsna? Aggressiva? I så fall hur ser rutinerna ut? Om inte hur skulle du reagera och agera?
9. Har du någon gång känt att du inte räcker till i ditt arbete med intagna? Vill du ge exempel? Vad har du gjort då?
Häktad person
10. Vill du beskriva hur det går till när en person nyhäktad kommer till er på häktet? Konkret, vad gör ni?
11. Hur vill du beskriva häktade personers humör och känslor som kommer till er på häktet? (ex Arga, ledsna, upprörda eller likgiltiga)
12. Hur hanterar ni de nyhäktade? Får de tid till information, sällskap osv?
13. Hur vill ni beskriva klienter från då de blir häktade till dess att rättegång och ev. dom faller? Ser ni några förändringar i hur personen kan tros må eller hur de uppträder? (ex personlighetsförändringar, sinnesförändringar osv)
14. Märker ni skillnader på klienter beroende på vilket brott man misstänks ha begått? I så fall vilka? Hur arbetar man utifrån det?
15. Märker ni skillnader på klienter beroende på kön? Vilka? Hur arbetar man utifrån det? 16. Märker ni skillnader på klienter som har restriktioner i jämförselse de som ej har restriktioner? I så fall vilka? Hur arbetar man utifrån det?
17. Skulle du vilja att dina arbetsuppgifter ser annorlunda ut? I så fall hur?
18. Hur länge är en häktad inlåst varje dag?
19. Hur ser du att personen blir påverkad av detta?
20. Tror du man skulle kunna göra på ett annat sätt än att låsa i människor i väntan på ex. utredning? I så fall vad?
21. Sverige har fått kritik, bland annat från FN:s tortyrkommitté, för att så många häktade hålls isolerade långa perioder. Vad anser du om det?
22. Utifrån ditt arbete hur tror du att intagna påverkas av isoleringen i samband med häktning?
23. Tror du att man kan öka välmående hos Sveriges häktade? I så fall hur? 24. Hur skulle du önska att kriminalvårdens häkten var utformade?